(Pressmeddelande från Skolverket)

Att till stor del undervisa på engelska i gymnasieskolan riskerar att stå i konflikt med språklagen och läroplanen. När en stor del av undervisningen sker på ett annat språk kan det också gå ut över elevernas kunskaper i svenska. I en ny rapport föreslår Skolverket därför att reglerna ses över. Bland annat bör på sikt även de utländska lärarna som bedriver engelskspråkig undervisning omfattas fullt ut av kravet på svensk lärarlegitimation.

– Det är viktigt att säkra att eleverna undervisas av lärare som är förtrogna med det svenska språket, läroplanerna och betygssystemet. Det handlar också om att skapa enhetlig lagstiftning för landets skolor. Därför bör undantaget från kravet på svensk lärarlegitimation tas bort. Mot bakgrund av att det råder lärarbrist så behöver det utredas och genomföras på sikt, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Skolverket har på uppdrag från regeringen undersökt och kartlagt undervisning som bedrivs på engelska i gymnasieskolan. I uppdraget har det också ingått att lämna förslag på åtgärder, exempelvis ändrade regler. Rapporten visar att 29 gymnasieskolor, varav 18 kommunala och 11 fristående, har engelskspråkig undervisning i minst en kurs. På 12 av dessa skolor används engelska som undervisningsspråk i mellan 70 och 100 procent av kurserna om språkämnena inte räknas med.

Resursstarka elever och höga resultat

Rapporten visar att de flesta eleverna i gymnasieskolor med engelskspråkig undervisning går ut med höga betyg. De hade i regel också med sig höga betyg från grundskolan. Många elever har också gynnsamma förutsättningar för goda studieresultat. Dubbelt så många elever i dessa gymnasieskolor har högutbildade föräldrar jämfört med riket i övrigt. Kopplingen mellan föräldrars utbildning och deras barns skolresultat är belagd i en rad studier.

Effekter av engelskspråkig undervisning

Det vetenskapliga underlaget om effekterna av engelskspråkig undervisning är begränsat. En ny forskningsstudie på tre skolor visar att elevernas engelska utvecklades bättre i vissa delar, men inte andra. Studien visade också att elevernas svenska utvecklades sämre i vissa delar. Tillsammans med annan forskning är den sammantagna bilden att engelskspråkig undervisning har förhållandevis blygsamma effekter på engelskan och att den kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna.

– Elever som till stor del undervisas på engelska riskerar att inte lära sig den ämnesrelaterade svenskan. Att lära sig centrala begrepp på svenska är viktigt, inte minst för att kunna delta i samhällsdebatten, säger Peter Fredriksson.

Engelskspråkig undervisning ställer stora krav

Undervisning på ett språk som inte är elevernas modersmål ställer särskilda krav på lärarnas kompetens eftersom kunskap och språk hänger så tätt ihop. Som i all undervisning krävs också kunskaper om svenska läroplaner, betygssystem och kunskapskrav, vilket är ett viktigt skäl till att undantaget från kravet på lärarlegitimation bör tas bort på sikt. Lärare med utländsk lärarexamen som undervisar på engelska är undantagna kravet på svensk lärarlegitimation om de inte undervisar i språkämnen.

Regler saknas

Jämfört med andra länder är engelskspråkig undervisning ovanligt oreglerad i Sverige. Andra länder har till exempel regler för hur mycket undervisning som får bedrivas på engelska, vilket språk som eleverna ska bedömas på, eller krav på särskilda tillstånd för engelskspråkig undervisning. I Sverige finns inga sådana regler i gymnasieskolan. Regler som är relevanta i sammanhanget är språklagen och gymnasieskolans läroplan. Språklagen säger att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Läroplanen säger att det svenska språket ska befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen.

– Frågan är om en gymnasieskola som till stor del bedriver undervisning på engelska lever upp till språklagens och läroplanens krav. Detta och andra frågor om engelskspråkig undervisningen behöver utredas vidare. Vi lämnar nu över rapporten till regeringen som avgör om de vill gå vidare för att förändra reglerna, säger Peter Fredriksson.

Kontaktuppgifter

För frågor till generaldirektör Peter Fredriksson kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00

För frågor om fakta, forskning och statistik i rapporten kontakta undervisningsråd Marika Sanne på 08-527 331 52

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lars Lönnroth skriver på Facebook:   ”Kan man lita på internationella rankinglistor över universitet? I samband med Trumps konflikt med universitetsvärlden påpekade jag häromdagen att Harvard står som nr 3 på den internationella rankinglist...

Ystads Allehanda berättar:   ”Nordic International School tar bort kravet på skoluniform och inför istället en skoltröja eller t-shirt som blir frivillig att bära. Beslutet har fattats mot bakgrund av tidigare kritik från Skolinspektionen.&...

Till Språkförsvaret   Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".   Man borde åtminst...

Sara Lövestam skriver idag i Svenska Dagbladet bland annat:   ”Regeln upprätthölls sedan, med undantag för åren 1973–1976, i flera decennier. År 1999 skrotades den slutgiltigt (?) och Sverige skickade omedelbart ett bidrag på engelska...

I P4 extra i tisdags intervjuades en sjuttonåring i Uddevalla vid namn Elvis Corell Svensson, som har ett språkintresse utöver det vanliga. Han har lärt sig flytande spanska genom att lyssna på spanska filmer, serier och poddar, läsa böcker på spansk...