Eftersökes: Politiker som menar allvar när de säger att de vill stärka det svenska språkets ställning.

Finnes: Många av medborgarna i detta land, inte minst det växande antalet medlemmar i Språkförsvaret.

Många politiker säger att man ska lära sig svenska om man bor i Sverige. Men hur många menar det på allvar? Alltför få i dagsläget!  Vissa politiker ger kluvna besked och andra politiker rent fientliga besked vad gäller inställningen till svenskan. Några exempel:

Ulf Kristersson sa vid sitt första jultal: "I Sverige talar man svenska". Några månader senare föreslog han att utländska lärare ska kunna anställas i den svenska skolan - utan att kunna svenska! Var finns den röda tråden?

Jan Björklund sa inför valet 2018 till nyanlända: "Lär er svenska så går det bra". Samme Björklund har täta kontakter med Internationella Engelska Skolan, vars hela affärsidé går ut på att undergräva det svenska språkets ställning och istället upphöja engelska språket och anglosaxisk kultur. Återigen: Var finns den röda tråden?

Anna König Jerlmyr föreslog att Internationella Engelska Skolan skulle etablera sig i till exempel Rinkeby för att förbättra integrationen. Integration på engelska istället för svenska alltså!  Var finns logiken?

Anna Starbrink tyckte att en kollega från ett annat politiskt parti var oförskämd när denna, mycket rimligt, påpekade att Nya Karolinskas numera avgångne sjukhusdirektör, Melvin Samsom, borde klara av att hålla presentationer på svenska efter flera år i landet.

Det är dags att ni politiker tar ansvar för att stärka svenska språkets ställning på riktigt, det vill säga i praktiken och inte bara i ord. Ett första steg är att se till att såväl vår språklag som skollag ses över. Språklagen är alldeles för tunn, det vill säga omfattar för få områden och saknar dessutom sanktionsmöjligheter vid överträdelser. När det gäller skollagen måste även den skärpas. Det är inte rimligt att friskolor, som dessutom är skattefinansierade, i Sverige för närvarande kan undervisa på ett främmande språk (läsa engelska) i upp till 50 % av tiden. Engelska är det sista språk som behöver någon extra hjälp i samhället. Det behöver däremot vårt eget språk, svenska, för att inte tappa mark till just engelska. Utan en genomtänkt språkpolitik finns det risk för att det går för svenskan i Sverige i förhållande till engelskan som det tenderar att göra för svenskan i Finland gentemot finskan. Det vill säga att ett språk med fler talare tenderar att tränga undan ett språk med färre talare. Problemet i Finland är just att språklagen alltför ofta inte efterlevs i praktiken.

Språkfrågan är för tillfället lämnad fullständigt vind för våg. Jag kan inte ens ringa till ett färdtjänstföretag, handla i en vanlig mataffär eller gå till biblioteket; utan att höra "For English press five" eller utan att mötas av "blaffiga" brittiska flaggor, som om engelskan är ett parallellt officiellt språk i Sverige. Ringer du till många svenska kommuner får du också höra "Välkommen till X kommun", för att omedelbart därefter höra. "For English press five". Jag anser att detta alternativ, om det nu överhuvudtaget anses behövas, ska komma sist bland alternativen för att visa att det verkligen är ett sista alternativ att inte kunna svenska. Engelska är inte ens ett minoritetsspråk i Sverige och har dessutom ingen som helst historisk koppling till vårt land. Det finns också ett alldeles för generöst system med service på diverse olika invandrarspråk. Vad tror ni att detta övervälkomnande av engelska men även invandrarspråk leder till bland invandrare som kommer till Sverige? Tror ni att det skapar några incitament för att de ska vilja lära sig svenska? Enligt mig sänder det tydligt och klart en enda signal: "Det är inte så viktigt att lära sig svenska. Kräv service på engelska eller ditt modersmål i stället".

Svenska är även ert modersmål, politiker, och det borde ligga i ert intresse att slå vakt om ert eget språk. Det är hög tid att visa det!

Per-Owe Albinsson

medlem i Nätverket Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Observatör

5 februari 2019 22:17

”Det finns också ett alldeles för generöst system med service på diverse olika invandrarspråk. Vad tror ni att detta övervälkomnande av engelska men även invandrarspråk leder till bland invandrare som kommer till Sverige? Tror ni att det skapar några incitament för att de ska vilja lära sig svenska? Enligt mig sänder det tydligt och klart en enda signal: ’Det är inte så viktigt att lära sig svenska. Kräv service på engelska eller ditt modersmål i stället’.”

Jag är inte ense med Per-Owe när det gäller denna skrivning. Språkförsvaret står på tre ben, nämligen att vi 1) försvarar svenskan, särskilt mot engelskans expansion; 2) vi förordar mångspråkighet och 3) mellannordisk språkförståelse. Denna fråga ryms under det andra benet.

1. Invandrare lär sig inte svenska redan dag ett, så fort de sätter sin fot på svensk mark. Det krävs en övergångstid. Det finns enstaka fall, då invandrare har lärt sig svenska efter nio månader, men för de flesta unga invandrare krävs de 2 – 4 år, för äldre invandrare ännu längre tid och vissa kommer bara lära sig bristfällig svenska hur mycket de än försöker.

2. Varför skulle information på invandrarspråk leda till att de invandrare som läser denna information skulle bli mindre intresserad av att också - eller senare - få information på svenska? Vilka undersökningar visar detta? Det finns väl ingen komplett samhällsinformation på något invandrarspråk, knappast ens på engelska.

3.Du kan bara göra karriär i Sverige och lyckas i yrkeslivet på svenska och i viss utsträckning på engelska. Det finns inga som talar bara engelska i regering och riksdag och läkare och sjuksköterskor kan inte tala engelska i närsjukvården, eftersom det skulle äventyra patientsäkerheten. Den som vill tala enbart engelska i Sverige är helt beroende av att omgivningen accepterar det. De invandrare som har gjort karriär i Sverige har gjort det på svenska (med undantag för ett fåtal engelskspråkiga).

4.I USA finns det en stor spanskspråkig minoritet på 40 miljoner, men hur många spansktalande gör karriär i första hand på spanska? Politiker av latinamerikansk härkomst i USA är ofta perfekt tvåspråkiga. Det finns gott om samhällsinformation på spanska i USA. Samtidigt redovisades en undersökning för ett antal år sedan, som visade att de spanskspråkiga är den invandrargrupp, som lärt sig engelska snabbast i USA.

5. Det vore naturligtvis intressant att ta del av undersökningar av hur många invandrare som tar del av denna information i Sverige – och hur länge. Sverige är definitivt inte unikt med att publicera riktad information till invandrargrupper.

 

Per-Owe Albinsson

5 februari 2019 22:36

Jag känner till flera fall då invandrare, efter 20-30 år i Sverige, fortfarande anlitar tolk vid vårdbesök!

 

Hillo

6 februari 2019 08:55

Jag håller med Per-Owe på varje punkt i hans inlägg. Eftersom jag talar av egen erfarenhet påstår jag att invandrare visst kan lära sig svenska från dag ett. Det handlar endast om ambitionsnivå. Men om man p g a missriktad svensk välvilja hela tiden bemöts på sitt eget språk sjunker naturligtvis denna nivå. Konstigt vore det annars.

 

Per-Owe Albinsson

6 februari 2019 09:24

Ett klargörande:

Jag är språkförsvarare till 100% och är fullständigt på det klara med att det är engelskans användning i tid och otid som utgör det verkliga hotet mot svenska språkets ställning.

Jag är för mellannordisk språkförståelse (min mor föddes i Finland) och mångspråkighet.

Detta hindrar inte att jag PERSONLIGEN kan ha åsikter även om missriktad svensk språklig välvilja, som Hillo så på pricken uttrycker det, vad gäller service på invandrarspråk.

Jag kan bara gå till mig själv: Hur goda mina föresatser än skulle vara, tror jag att mina

 

Per-Owe Albinsson

6 februari 2019 09:30

...så tror jag att mina framsteg i ett främmande språk skulle hämmas av att jag gavs mycket hjälp med svenskspråkig service.

Människan är bekväm av naturen och väljer gärna den enkla vägen. Det handlar om att ge både morot och piska.

Varför glider många engelsktalande fram på en räkmacka och gör dåliga, om ens några, framsteg i andra språk även då de bosötter sig i icke-engelskspråkiga länder!?

Se ovan!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag den 15.5.25 diskuterede Folketingets ordførere et Forslag til folketingsbeslutning om at indføre en dansk sproglov, som var fremsat af Pia Kjærsgaard (DF) og et, der var fremsat af Mai Mercado (K) under et samlet punkt.   Stemningen var g...

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...