Ur senaste utgåvan av Handikapphistoriska föreningens medlemsblad (nr 4) citeras för kännedom:

Språkliga uttryck är i hög grad präglade av sin samtid. Med hjälp av språket beskrivs företeelser i omvärlden samtidigt som språkbruket är präglat av den tidens värderingar. Detta gäller inte minst inom de områden som handlar om individer med olika slag av funktionsnedsättningar. Språkhistoriskt kan man se en utveckling i språkbruket, som beskriver personer med funktionsnedsättning utifrån funktionsnedsättningen och inte utifrån individen. Detta att sätta nedsättningen före individen speglar den exkludering som historiskt sett präglat samhällets syn på människor med funktionsnedsättning. Adjektiv som ofärdig, lytt, vanför, döv, blind, rörelsehindrad, utvecklingsstörd etc., om individer med olika slag av funktionsnedsättning, speglar sin tids värderingar tidigt som de har använts av personer med funktionsnedsättning och av deras organisationer trots att de har tagit sig uttryck som exkludering i förhållande till andra i samhället.

Med en början av senare hälften av 1900-talet sker en värderingsförskjutning mot ett inkluderande synsätt som resulterar i att adjektiven ovan i ökande utsträckning bytts ut mot andra ord som handikapp, funktionsnedsättning, funktionshinder och senast funktionsvariationer. I DN den 2 juni 2019 fanns en språkkrönika skriven av Jonas Mattsson, redaktör på Språktidningen, med rubriken ”Ibland slår välmenande ord fel”. Med tillstånd av författaren återger vi artikeln i detta medlemsblad.

Christer Degsell

Språkkrönika: Ibland slår välmenande språk fel

David Lega är inte bara Kristdemokraternas andra namn i EU-parlamentet i Bryssel. Han är även paraolympisk simstjärna. Att han har deltagit i just Paraolympiska spelen hänger ihop med att han är handikappad sedan födseln. Eller rättare sagt: Han föddes som invalid, först några år senare blev han handikappad, följt av rullstolsbunden, rullstolsburen, rörelsehindrad, funktionshindrad och brukare …

Alla de här orden är exempel på sådant som diskuteras när vi talar om inkluderande språk. Det handlar om att undvika stereotyper, sträva efter begreppsmedvetenhet och ifrågasätta rmer. Målet är att ingen ska känna sig utanför eller diskriminerad genom hur hen benämns. På Språktidningens konferens Spårforum i våras talade språkforskaren Lena Lind Palicki om de problem som kan uppstå när de omtalade motsätter sig de nya benämningarna.

David Lega kallar sig handikappad och ordlistan i början av den här krönikan är hämtad från en av hans föreläsningar. Det finns flera exempel på när de benämnda själva behåller beteckningar som språkreformister vill byta ut. Fortfarande finns Sveriges Dövas Riksförbund och föreningen Organiserade aspergare.

En princip i inkluderande språk är person ”först”. Det Innebär att hellre säga person med dövhet och person med autism än autistisk. Tanken är att man i första hand är en person och inte en funktionsnedsättning – funktionsvariation för att använda ett ord som vissa tycker är mer inkluderande. I en artikel i Modern psykologi berättar en autismforskare om hur hon först efter att ha bytt person med autism mot autistisk person kunde skapa en bra relation till sina studiedeltagare.

Problemet med ”person först” är att det i sig signalerar stigmatisering, vilket ju är motsatt syftet med principen. Lena Lind Palicki pekar på att det sällan är starkare grupper i samhället som benämns med ”person först”. Med det inte sagt att vi inte ska motverka stereotyper och ifrågasätta normer med hjälp av språket. Men det är värt att lyssna på dem vi benämner innan vi byter ord med varandra. Ibland är det så som David Lega uttryckt det: ”Det spelar faktiskt ingen roll vad folk kallar mig. Det spelar roll vad man menar när man säger det. Men det är ett svårare samtal.” 

Jonas Mattsson, Redaktör på Språktidningen Jonas@spraktidningen.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...