Ida Åström skrev höstterminen 2018 kandidatuppsatsen Drömkandidaten vid Södertörns högskola. Det är fråga om ”En kritisk diskursanalys om hur den ideale sökande konstrueras i platsannonser inom bygg- och fastighetssektorn.” Den presenteras i inledningen på följande sätt:

”Brinner du för människor, önskar du ha en nyckelroll som innebär ledarskap och skulle du vilja arbeta med att få bevara kända kulturskatter? Eller är du istället en händig problemlösare som inte ger upp? Utformandet av platsannonser kräver kreativitet av skribenten för att förmå rätt person till att ens läsa klart platsannonsen och dessutom även gå igenom den mentala processen att faktiskt söka tjänsten. De flesta av oss kommer någon gång i kontakt med platsannonser när vi letar efter en ny tjänst. En platsannons är en typ av brukstext vars syfte är att effektivt kommunicera information om en ledig tjänst och locka rätt personer att söka tjänsten. Ibland annonserar arbetsgivarna själva ut en tjänst, ibland tar arbetsgivarna hjälp av rekryteringsföretag som skriver annonserna åt dem och hjälper dem med rekryteringsprocessen. En rekryteringsprocess kan vara mycket kostsam för ett företag, speciellt vid en felrekrytering. Därför är det mycket viktigt att en platsannons tilltalar rätt person.

Som snart nyexaminerad kommunikatör finner jag det relevant att medvetandegöra hur en modelläsare konstrueras då en kommunikatör, beroende på arbetsgivare och arbetsuppgifter, kan bli ombedd att skriva platsannonser eller komma med åsikter om hur dessa formuleras. Hur en modelläsare konstrueras i en platsannons kan också säga något om skribentens eller företagets medvetna eller omedvetna syn på vem som passar för tjänsten. Det handlar inte bara om att matcha den ideale sökande med korrekta förkunskaper och rätt utbildning med en viss arbetsgivare. Det gäller att också matcha den ideale sökandes intresse med den kultur som bolaget har och representerar.

I denna studie jämför jag hur de olika modelläsarna konstrueras i platsannonserna för de två yrkesgrupperna fastighetsskötare och fastighetschefer. För både fastighetsskötare och fastighetschefer krävs ett brett kunnande. En fastighetschefs kompetens kräver dock mer teoretisk utbildningsbakgrund än vad en fastighetsskötares kunnande kräver, vilket framkommer i annonserna.

Såvitt jag kunnat se har inte just fastighets- och byggsektorns platsannonser belysts tidigare utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv. Fastighets- och byggsektorn är två stora branscher i Sverige som sysselsätter många men det är svårt att hitta kompetent personal till många av de tjänster som utlyses (Fastigo, 2016). Därför är det samhälleligt intressant att tydliggöra hur olika modelläsare inom fastighetssektorn konstrueras och därmed eventuellt öka förståelsen för hur kommunikationen i en platsannons fungerar för att locka den ideale sökande.

Uppsatsen kan laddas ner här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Annika

6 augusti 2022 13:26

Korrekt länk till uppsatsen
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1282039/FULLTEXT01.pdf

 

Annika

7 augusti 2022 08:14

På sidan 55 eller sidan 66 om man räknar med titelblad finns i bilaga 2 en förteckning över maskulina och feminina ord. Det skulle vara intressant att se vad läsarna av denna blogg tycker om denna indelning av ord. Är det vetenskap eller är det struntprat?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...