Lars Anders Johansson har skrivit en mycket intressant betraktelse om språk och klass, utifrån en pågående diskussion om fördelar respektive nackdelar med en ”dom-reform”. (opulens.se/opinion/kronikor/kampanjen-for-en-dom-reform-ar-ett-uttryck-for-klassforakt) Jag har lätt att ansluta mig till hans uppfattning, särskilt som den är framförd på en konstlös men korrekt sakprosa som är en bristvara i det offentliga samtalet.

Språk är erövring och träning, både modersmålet och främmande språk. Det finns egentligen inga genvägar, om man vill behärska dem till fulländning eller ens någorlunda. Därutinnan skiljer de sig knappast från schack eller olika sportgrenar, från matematik eller musik. Alla dessa verksamheter är helt och hållet regelstyrda. Ungefärliga färdigheter är därvid alltid ett handikapp.

Visst, svårt kan det vara. Men är det svårare att skilja mellan ”de” och ”dem” än mellan ”sin” och ”hans/hennes”? Ingen har ännu ifrågasatt ”deras” (”domses”?) eller ”dessa” (”domsa”?). Språkliga förenklingar kan inte vara fel av princip, men om de skulle försvåra inlärningen av andra språk – till exempel tyska eller slaviska språk – har man knappast gjort en vinst som språkbrukare.

Jag ser grammatik som en sköld, ett värn. Den skyddar från missförstånd. Stavar du konsekvent fel i digital kommunikation, får du genast problem. Läser du fel i ett recept om sillinläggning, kan det stå dig dyrt. Detsamma gäller om du struntar i trafikregler – trafiken blir inte smidigare eller säkrare, ju fler som bryter mot dem.

Förtydliga är i språkliga sammanhang att föredra framför förflacka. Detta är ingen lektors- eller språkpolisposition. Det är en demokratisk position. Vi behöver använda ett språk som förstås av alla inom ett givet språkområde. Att det sedan finns professionella munarter (bland läkare, jurister, präster, politiker, it-människor med flera) kompletterar bilden men komplicerar den inte nämnvärt.

Slang, dialekter, babyspråk, också invandrarjargong berikar paletten, utan att grunden (”grundfärgerna”) försvinner. Om den försvinner, blir vi fattigare, slang och dialekter, liksom svordomar, förlorar sin särprägel. Man kommer inte att kunna avgöra vad ett vackert språk är eller vad som är språknormal och vad som är blandform. Missförstånden blir ett normaltillstånd.

Det betyder inte att alla människor bör uttrycka sig på samma sätt. Jag har inte träffat en endaste person som skriver som jag. Men det individuella existerar inte, om inte det allmänmänskliga eller allmängiltiga får finnas och frodas. Avvikelser bör givetvis tillåtas men inte normeras av officiell ”språkvård”. Litterär och kulturell mångfald utesluter inte kanon; en kanon kan krävas och efterfrågas just därför att mångfald råder och är önskvärd.

Anders Björnsson

Anmärkning. – Författaren är medlem i Språkförsvaret. Han utkommer under året med essäsamlingen Sätta världen på fötter. Rapsodiskt om brytpunkter i Sverige och Europa under fem sekel (Bokförlaget Korpen).

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I en artikel om bluffetymologi i Svenska Dagbladet den 23 juni skriver Mikael Parkvall bland annat:   ”Bland de svenska klassikerna finns fika och muck, vilka inte kommer från akronymer för ’FördelningsIntendenturKompaniet’ (en ...

Nya Wermlands-Tidningen berättade detta den 2/6. Drygt 20 lärartjänster ska  bort. Orsaken lär vara en kombination av barnporrskandal och storbrand.   Artikeln ligger bakom en betalmur, men vi får säkert veta mer.   (Dennaa nätdagbok är knute...

Franska ord i Shakespeares språk År 1066, under slaget vid Hastings, besegrade Vilhelm Erövraren den anglosaxiske kungen Harold Godwinson. Hertigen av Normandie kröntes då i Westminster. Han införde sitt hov, sina regler och sitt språk i hela kunga...

Michael Sommer, professor i antik historia vid Carl-von-Ossietzky-Universität Oldenburg, kritiserar i en intervju med tidningen Die Welt studenternas stora brister i läsförmåga och varnar för ett ”samhälle med strukturell analfabetism”. ...

Söndagens svenskspråkiga sång    Ulla Billquist - Syrendoft   Söndagens svenskspråkiga dikt    Kastanjeträden trötta luta    Kastanjeträden trötta luta efter regnet sina tunga vita spirors blom. Syrenernas stora våta klasar ...