(Med anledning av denna artikel Jag tänker inte på just respekt när någon niar mig i Göteborgs-Posten)

En personlig tanke: Med min fleråriga bakgrund i Frankrike och i fransktalande Genève under 1980-och 90-talen erinrar jag mig den spännande upplevelsen av att gå från niande (”vous”) till duande ””tu”), när man bekantade sig med en ny person –  i bästa fall från flyktigt främlingskap till nära intimitet. Det var en upplyftande färd, ibland kort, ibland lång, ibland utan mål, något som inte finns längre i Sverige. Att gå direkt till ”tu” betraktades som mycket ohyfsat och obildat i de kretsar som jag och min fru hamnade i på den tiden. Man duade inte butiks- och sjukvårdspersonal, arbetskollegor, bibliotekarier, verkstadsarbetare, försäljare eller grannar. Många i Sverige ser tyvärr detta som ett otidsenligt beteende utan att förstå begrepp som respekt och kulturell medvetenhet. Men efter flyttningen till Sverige följer vi naturligtvis svensk kutym – men saknar ofta något väsentligt. I dagens Frankrike (liksom i  Spanien och på andra håll) kan man se en uppluckring av distinktionerna – många välkomnar det, andra upprörs av det. Det gäller inte bara tilltalsord utan också språkbehandling i stort (till exempel konjunktiv verkar hålla på att försvinna, också i franskan). Detta återspeglas naturligtvis i litteraturen. I översättningar måste översättaren förstå den beskrivna tidsandan—och läsaren vara medveten om språkens föränderlighet och betydelseglidningar. Förändringarna ligger helt i linje med mer avslappade sätt att uppträda och föra sig i allmänhet. Vi lever i en spännande tid i många avseenden.

Ibland får man höra till försvar av allmänt duande att den engelskspråkiga världen använder enbart ”du” (”you”). Det är sant, men ”you” kan motsvara både ”du” och ”ni” beroende på omständigheterna. ”Do you hear me, Mr President?” (till Statschefen i USA)—”You don’t eat that” (till hunden). Det är naturligtvis ganska bekvämt.

Lars N

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...