Tidsandan, från början ett tyskt begrepp, Zeistgeist, betyder tidsålderns och det dåvarande  samhällets anda och avser det intellektuella, kulturella, etiska och politiska klimatet under en viss tidsperiod. Det intressanta i begreppet är att Zeitgeist bara kan observeras i händelser som redan har skett.

Vi är på så sätt förhindrade att förstå vår egen tid.

Men så finns det personer och grupper som ligger utanför, eller framför sin tid. I Bibeln dyker de upp som profeter som varnar, hotar, påkallar, går til rätta med sin egen tids absurditeter och avarter. De blir hånade, nonchalerade, ignorerade.

Att förstå den tid man befinner sig i och förmedla detta utan att bli hånad, nonchalerad och ignorerad är en plåga. Det är ingenting som blir hyllat, inga scener upplåts, inga stående applåder finns i detta. Bara en plågsam, skavande känsla och ett inre tvång att varna och påkalla.

Det är vad en språkförsvarare får genomgå. 

Det pågår en självkolonisering inom så många delar av samhället. Den sista bastionen är språket. Så länge vi har språket kan andra saker ändras; förhållande till privatbilism och kollektivtrafik, skatter och välfärdspolitik. Allt detta och mer därtill är ting som politiker träter om. Och de må de göra. Matpriser och inflation har betydelse. Men grunden för identitet och kommunikation. Grunden för meningsfullt idéutbyte, samtal med gemensamma referenser är språket. Där finns själva botten. Är det möjligt att tidsandan kan börja omfatta vårt svenska språk? 

Arne Rubensson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...