Wolfgang Krischke belyser i FAZ en hittills förbisedd aspekt av engelskans globala dominans som språk för vetenskaplig publicering. Viktiga forskningsresultat från icke-engelsktalande länder ignoreras eftersom de inte är skrivna på engelska. Det så högt skattade kravet på ”mångfald” inom forskningspolitiken gäller inte valet av språk. ”Den som inte vill äventyra sin vetenskapliga karriär publicerar därför klokt nog” på engelska, menar Krischke. En studie från Australien har nu beskrivit språkfördelningen inom biologi och konstaterat att särskilt forskningsarbeten om regionala eller landsspecifika ämnen skrivs på respektive lands språk. Dessa arbeten beaktas dock knappast i den internationella miljöpolitiken eftersom de inte finns på engelska. Detta innebär att viktiga forskningsresultat saknas för att till exempel utvärdera effektiviteten av naturskyddsåtgärder. ( faz.net - betalmur).

Den studie, som Frankfurter Allgemeine Zeitung refererar till, återfinns i form av en artikel på Språkförvarets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Annika

Tisdag 24 juni 09:48

Genom åren har nya transportsätt uppfunnits och de nya transportsätten har gjort det möjligt för människan att färdas allt snabbare. Alltfler reser långa sträckor med högre och högre hastighet. Detta har gjort att olika kulturer möts och utbyter seder och värderingar med varandra.

Med flyg kan man idag resa över Atlanten snabbare än de som levde för 50-100 år kunde resa mellan t ex Stockholm och Göteborg med den tidens tåg. Detta har medfört att skillnader mellan olika kulturer har minskat. Matvanor i olika länder är ett exempel på hur vanor har anammats snart sagt över hela världen. Kinesrestauranter nu finns spridda över stora delar av världen. Livstil har importerats från USA. I och med internet möts olika idéer med blixtens hastighet och olikheterna slår rot både här och där och blandas med andra kulturer.

Spridningen av idéer och information kräver att avsändare och mottagare har ett gemensamt språk, något som i hög grad gäller inom forskning och utveckling. Detta har gällt i många år. För 50 år sedan arbetade jag på ett multinationellt företag där det i samma projekt fanns personer från Sverige och Tyskland, Frankrike och USA som arbetade tillsammans med engelska som det gemensamma språket. Ingen fann det minsta konstigt att det ofta var engelska som gällde på arbetet. Så varför det nu blivit något anmärkningsvärt kan jag inte förstå.

Jag läste för en tid sedan i en bok av Kenneth E Boulding, att på lång sikt, till och med mycket lång sikt, skulle det kanske finnas bara ett språk men tills vidare bör nog skyltar på engelska i Sverige och svengelska förpassas till soptunnan liksom de skolor i Sverige som har engelska som undervisningsspråk. För svenska kommer under många, många år till att vara det som bär det svenska samhället fast då och då med nya låneord.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...