Denna text har förmodligen skrivits av två elever, Malin och Ewelina. Den innehåller en del sakfel, bland annat påståendet” Efter andra världskrigets slut infördes engelska som andraspråk i Sverige” senare i den länkade texten. Engelska infördes som första främmande språk, inte som andra språk, i folkskolan 1946. ”Ordskrift” i inledningen är oklart. Hieroglyfer är ett bildbaserat skriftsystem där tecknen kunde stå för ord, konsonantljud eller fungera som klassificeringar. Kilskrift är ett system av kilformade tecken, uppkommet ur piktogram, som med tiden blev abstrakta och kunde stå för ord, stavelser eller klassificera ord. Kärnan är att båda dessa skriftsystem var bildskrift från första början. Det är också lite bakvänt att tala om att ”vissa språk blev så kallade urspråk”. När språkens ursprung utforskas, går det helt enkelt inte att komma längre, exempelvis vad gäller de indoeuropeiska språkens ursprung.  Bortsett från dessa anmärkningar är presentationen vällovlig.

“Skriftspråkets utveckling

 De första skriftspråken var så kallande ordskrifter och kom till ungefär år 3500 f. Kr. Med ordskrifter menas att varje tecken förklarade ett föremål eller företeelse, och de var hieroglyfer och kilskrift. Skrifterna utvecklades, och hieroglyferna blev kring år 1700 f. Kr. en bokstavsskrift. Bokstavsskrifter innehöll inga vokaler utan bestod endast av konsonanter, men de här skrifterna utvecklades av grekerna till ett fullständigt alfabet bestående av både vokaler och konsonanter. Det latinska alfabetet blev fullständigt tack vare romerna och är det alfabet som vi använder oss av idag.

Språkens ursprung

Det är tack vare skriftspråket som forskare kunnat kartlägga språkens ursprung och veta hur de är släkt med varandra. Vissa språk blev så kallade urspråk och det är ur dessa som nya språk utvecklats med tiden. Språken som härstammar från samma urspråk tillhör samma språkfamilj.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...