Behovet av en nationell språkstrategi är akut. Ämnet har lyfts vid ett flertal tillfällen de senaste åren från flera olika håll, exempelvis i regeringsredovisningen Redovisning av uppdrag om översyn av timplanen för grundskolan och motsvarande skolformer (U2020/00527/S) och i en debattartikel i GP 2024-09-30: Akut brist på flerspråkiga gör Sverige mindre konkurrenskraftigt. Trots detta ser vi inte de insatser som krävs för att stärka språkens ställning. I en tid då det demokratiska samtalet hämmas på många håll i världen, är språkkunskaper och interkulturell kompetens av yttersta vikt. Av samma anledning behöver även modersmålsundervisningens roll i skolan samt minoritetsspråkens roll i samhället och skolsystemet bevaras och förstärkas. 

På landets högskolor ser vi en situation med allt färre som läser moderna språk, mindre undervisningstid och otillräckliga statliga anslag till humaniora. Denna språkkris grundar sig i problem redan i grundskola och gymnasium. Om eleverna inte lär sig språk från början finns det inga studenter som kan läsa vidare på högre nivå. Detta utarmar Sverige som bildningsnation. För att säkerställa att Sverige bibehåller sin position som internationell aktör inom exempelvis industri, innovation, diplomati och kulturexport krävs en befolkning som behärskar fler språk än bara svenska och engelska. EU:s riktlinjer att samtliga medborgare senast 2025 ska behärska två språk utöver sitt modersmål behöver tas på allvar. Språkkunskaper är en del av vår europeiska identitet.  

De utredningar som presenterats kring en ny läroplan och ett nytt betygssystem innebär allvarliga konsekvenser för språkämnena på flera sätt, men inga kompensatoriska åtgärder för att stärka språkundervisningen. Språkämnenas status på grundskolan sänks ytterligare genom att ämnet inte räknas med vid antagning till gymnasiet. På gymnasiet föreslås att meritpoängen slopas, ett system som idag får fler elever att läsa både engelska och andra språk på högre nivåer. Även från högskolan larmas om att studenternas engelskkunskaper inte räcker till för att klara av kurslitteraturen.  

För att kunna ta nästa steg behöver en omvärldsanalys göras. Sverige är ett land som ingår i flera internationella kontexter, och läget i Norden, EU, och övriga världen är relevant för att hitta bästa möjliga vägar framåt. 

Vi vill att en svensk språkstrategi utvecklas, som långsiktigt strävar mot att alla som bor i Sverige ska ha goda förutsättningar att utveckla kunskaper i flera språk.

Språklärarnas riksförbund

Den som vill underteckna uppropet, kan gå hit!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

Lördag 11 okt 13:39

- utveckla kunskaper i flera språk -
min fråga till Språklärarnas riksförbund är:
Varför lär man inte ut ett språk, som ger lust och intresse att lära flera andra, kanske svårare språk.
Ett språk som är pedagogiskt och logiskt och som ger tid över till att fördjupa sig i språkkunskaper av internationell art.

 

benny (vladivostok)

Måndag 13 okt 08:38

Därför att det språk du åsyftar inte har, hur logiskt det än är, vilket jag gärna medger, efter drygt hundra år kommit ur startblocken. Det som förvånar mig är att tyskan som kulturspråk kollapsat i Sverige. Det är faktiskt EU:s största språk vad gäller förstaspråkstalare, och språkområdets roll inom ekonomi, vetenskap och kultur går knappast att överskatta.

 

inga johansson

Tisdag 14 okt 12:05

-inte har kommit ur startblocken -
det är din tolkning.
Men jag har, tack vare esperanto, lyckats lära mig tyska och har haft stor glädje och nytta av det.
Jag har rest runt på många platser i Tyskland och haft många prominenta gäster i mitt hem.
Så var står de där startblocken, det vill jag gärna veta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...