Det råder ingen tvekan om att artificiell intelligens (AI) kommer att ha en djupgående inverkan på våra ekonomier, vårt arbete och vår livsstil. Men kan denna teknik också forma vårt sätt att tänka och tala?

AI kan användas för att skriva uppsatser och lösa problem på bara några sekunder som annars skulle ta oss minuter eller timmar. När vi övergår till att förlita oss för mycket på sådana verktyg, misslyckas vi förmodligen med att utöva viktiga färdigheter som kritiskt tänkande och vår förmåga att använda språket kreativt. Precedensfall från psykologi- och neurovetenskaplig forskning tyder på att vi bör ta denna möjlighet på allvar.

Det finns flera precedensfall där tekniken omformar våra sinnen, snarare än bara hjälper dem. Forskning visar att människor som förlitar sig på GPS tenderar att förlora en del av sin förmåga att skapa mentala kartor.

Londons taxichaufförer memorerade en gång i tiden hundratals gator innan satellitnavigering kom. Dessa chaufförer utvecklade förstorade hippocampus som ett resultat av detta. Hippocampus är den del av hjärnan som är kopplad till rumsligt minne.

I en av sina mest slående studier undersökte den ryska psykologen Lev Vygotsky patienter som led av afasi, en störning som försämrar förmågan att förstå eller producera tal.

När de ombads att säga ”snön är svart” eller att felbenämna en färg, kunde de inte göra det. Deras sinnen motsatte sig varje åtskillnad mellan ord och saker. Vygotsky såg detta som förlusten av en viktig förmåga: att använda språket som ett verktyg för att tänka kreativt och gå bortom det som ges oss.

Kan ett överdrivet beroende av AI leda till liknande problem? När språket kommer färdigpaketerat från skärmar, flöden eller AI-system kan kopplingen mellan tanke och tal börja försvagas.

Inom utbildningen använder studenter generativ AI för att skriva uppsatser, sammanfatta böcker och lösa problem på några sekunder. Inom en akademisk kultur som redan präglas av konkurrens, prestationsmått och snabba resultat lovar sådana verktyg effektivitet på bekostnad av reflektion.

Många lärare känner igen de elever som producerar välformulerade, grammatiskt felfria texter men visar liten förståelse för vad de har skrivit. Detta representerar en tyst erosion av tänkandet som en kreativ aktivitet.

Snabba lösningar

En systematisk översikt, publicerad 2024, fann att ett överdrivet beroende av AI påverkade människors kognitiva förmågor, eftersom individer i allt högre grad föredrog snabba lösningar framför långsamma.

En studie som undersökte 285 studenter vid universitet i Pakistan och Kina fann att användningen av AI påverkade människors beslutsfattande negativt och gjorde människor lata. Forskarna sa: ”AI utför repetitiva uppgifter på ett automatiserat sätt och låter inte människor memorera, använda analytiska färdigheter eller använda kognition.”

Det finns också en omfattande mängd forskning om språkutarmning. Detta är förlusten av språkkunskaper som kan ses i verkliga scenarier. Till exempel tenderar människor att förlora sina kunskaper i sitt modersmål när de flyttar till en miljö där ett annat språk talas. Neurolingvisten Michel Paradis säger att ”utarmning är resultatet av långvarig brist på stimulans”.

Psykologen Lev Vygotsky ansåg att tänkande och språk utvecklades parallellt. De föddes inte tillsammans, men genom människans utveckling smälte de samman i vad han kallade verbalt tänkande. I detta scenario är språket inte bara en behållare för idéer, utan det medium genom vilket idéer tar form.

Barnet börjar med en värld full av sinnesintryck men fattig på ord. Genom språket blir detta kaotiska fält begripligt. När vi växer fördjupas vår relation till språket. Leken blir fantasi och fantasin blir abstrakt tänkande. Tonåringen lär sig att översätta känslor till begrepp, att reflektera istället för att reagera.

Denna förmåga till abstraktion befriar oss från upplevelsens omedelbarhet. Den gör det möjligt för oss att projicera oss själva in i framtiden, att omforma världen, att minnas och att hoppas.

Men denna ömtåliga relation kan förfalla när språket dikteras istället för att upptäckas. Resultatet blir en kultur av omedelbarhet, dominerad av känslor utan förståelse, uttryck utan reflektion. Studenter, och i allt högre grad vi alla, riskerar att bli redaktörer av det som redan har sagts, där framtiden byggs endast på återvunna fragment av gårdagens data.

Konsekvenserna sträcker sig bortom utbildningen. Den som kontrollerar den digitala infrastrukturen för språket kontrollerar också gränserna för fantasi och debatt. Att överlämna språket till algoritmer är att outsourca inte bara kommunikationen utan också suveräniteten – makten att definiera den värld vi delar. Demokratier är beroende av det långsamma arbetet med att tänka igenom ord.

När det arbetet ersätts av automatiserad flyt riskerar det politiska livet att upplösas i slagord som inte genereras av någon specifik person. Det betyder inte att AI måste förkastas. För dem som redan har utvecklat en djup, reflekterande relation till språket kan sådana verktyg vara hjälpsamma allierade – förlängningar av tanken snarare än ersättningar för den.

Det som behöver försvaras är språkets konceptuella skönhet: friheten att skapa mening genom sin egen sökning efter ord. Men att försvara denna frihet kräver mer än medvetenhet – det kräver övning.

För att motstå meningsförlusten måste vi återställa språket till dess levande, kroppsliga dimension, det svåra, glädjefyllda arbetet med att hitta ord för våra tankar. Endast genom att göra detta kan vi återta friheten att föreställa oss, överväga och återuppfinna framtiden.

Antonio Cerella

Artikeln publicerades i The Conversation den 15/10 2025 – vår översättning från engelskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Susanne L-A

Söndag 19 okt 16:18

Förutom dessa uppenbara nackdelar hörde jag häromdagen påpekas att AI-verktygen ju är utvecklade för engelska språket, och de automatiska översättningar som görs, görs ordagrant till svenska. Därmed finns det risk att översatta uttryck och ordvändningar som egentligen inte finns i svenskan börjar användas här istället för befintliga uttryck. Detta är en tendens som väl fanns även innan AI-verktygen slog igenom, men denna tendens kommer säkerligen att förstärkas.

 

inga johansson

Söndag 19 okt 16:43

Två exempel på hur engelska språket lurar oss - med eller utan AI.
Vad blir strawberry och double u
översatt till svenska?
Jag tolkar dessa två ord till - ett bär på ett strå
och ett dubbel v.

Nätverket Språkförsvaret

Tisdag 21 okt 19:58

Jag växte upp på landet och som barn var det fullt naturligt att plocka smultron och träda dem på ett grässtrå. Säkert har engelsmännen gjort samma sak - därav namnet strawberry. Ordet "smultron" är i sin tur beslöktat nmed verbet "smälta" ("smalt", "smultit"), vilket absolut inte är någon långsökt ordbildning.

 

Per-Åke Lindblom

Tisdag 21 okt 19:41

Jag bad AI-tjänsten Perplexity att översätta ordspråket ”köp inte grisen i säcken” till engelska respektive tyska och fick följande svar:
”Det svenska ordspråket Man ska inte köpa grisen i säckenbetyder att man inte bör köpa något eller fatta ett beslut utan att först ha undersökt vad det egentligen handlar om. Det används både bokstavligt och bildligt i betydelsen ”akta dig för att bli lurad”.
På engelska
Den idiomatiskt korrekta översättningen är Don’t buy a pig in a poke
”A pig in a poke” (bokstavligen ”en gris i en säck”) är ett gammalt engelskt uttryck som betyder att köpa något utan att ha kontrollerat det – precis som den svenska versionen.
Man kan även direktöversätta ordspråket till Don’t buy a pig in the bag, men det låter inte naturligt på engelska. Den idiomatiska formen a pig in a poke är den som används i verklig engelska språkanvändning.
På tyska
Den tyska motsvarigheten är die Katze im Sack kaufen, som betyder ”att köpa katten i säcken”. Det är samma bildspråk, men med ett annat djur – tyskarna ”köper katten i säcken” i stället för grisen.”
Jag skrev in Jag vill inte ”köpa grisen i säcken” i i DeepL och Google translate för översättning till tyska och båda gav det korrekta svaret „Ich möchte nicht die Katze im Sack kaufen“.
Jag använde detta exempel, eftersom jag vet att ordspråk och talesätt inte kan översättas rakt av från ett språk till ett annat, vilket en viss svensk BP-chef fick erfara. Just det här ordspråket var jag tvungen att kontrollera noga på den tiden, då jag under 2003 – 2014 översatte Schackportalens svenska originalversion till engelska, tyska, spanska och franska. På tiden fanns inte AI, så kontrollen tog lite längre tid.
Jag tvivlar för övrigt starkt på att DeepL, som är ett tyskt program, använder engelska som något slags reläspråk. Svenska är ett stort språk på internet, och det finns tillräckligt med textmängder på internet av såväl svenska som tyska för att ett neuralt maskinövesättningsverktyg som DeepL ska kunna översätta direkt mellan dessa båda språk. När det gäller Google translate kan det vara en annan sak.

 

inga johansson

Onsdag 22 okt 01:44

Jag hävdar bestämt att man ska ha två olika ord för jordgubbe och smultron. Engelskan har inte det utan tvingar oss och många andra att beteckna jordgubben som ett bär man trär på ett strå.
Var i världen har man lånat det engelska ordet strawberry
för att namnge en jordgubbe, som kanske inte ens växer dar.


Afrika - Tchad strawberry

Assam, Indien ষ্ট্ৰ’বেৰী / stra’bary
Botswana setoroberi
Brunei strawberi
Curacao stròbèri
Eritrea ስትሮበሪ / sǝtǝrobari
Filippinerna istroberi / strawberry
Fiji strawberry
Ghana strɔɔbɛri
Goa, Indien स्ट्रॉबेरी / straberi
Hawaii strawberry
Indien ಸ್ಟ್ರಾಬೆರಿ / Sṭrāberi
Indonesien strobéri
Jamaica strawberry
Laos ສະຕໍເບີຣີ / sato boe ri
Malawi sitiroberi
Malaysia stroberi
Mikronesien sitroberi
Maldiverna ބެރީ / stroaberee
Myanmar satawberi / strawberi
Nepal स्ट्रबेरी / Sṭrabērī / straberee
Nigeria strɔbɛri / strọberị
Pakistan اسٹرابیری / esthrábiri
Punjab ਸਟ੍ਰਾਬੈਰੀ /Saṭrābairī
Samoa strawberries
Sri Lanka ස්ට්රෝබෙරි / sṭrōberi
Sydafrika isitrubheri / seterooperi / sṱrouberi
Tanzania strawberry
Tonga situoloapeli
Uganda situloberi
Zimbabwe sitirobheri / sitrowiberi

språket Hindi स्ट्रॉबेरी / stroberee
språket Pashto سټرابري / strabari
språket Somaliska strawberry
språket Urdu اسٹرابیری / straberi

 

benny (vladivostok)

Onsdag 22 okt 08:34

Jag är tveksam till meningen "Precedensfall från psykologi- och neurovetenskaplig forskning tyder på att vi bör ta denna möjlighet på allvar." Borde man inte se det som en risk, snarare än en möjlighet?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...

Swedish International School är en svensk skola i Spanien Marbella Estepona – se  Swedish International School!   Kommentar:    I reklamen för denna svenska skola står språken i ordningen: Engelska, spanska och svenska. I hur många länd...