Söndagens svenskspråkiga sång 

Sven-Erik Magnusson - Barfotabarn

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Svenska talas i en del av Norden

och är ett vokalrikt språk på jorden.

Det får aldrig försvinna 

de styrande måste besinna

vikten av att bevara de svenska orden.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språket uppstod troligen relativt sent. Men naturligtvis finns det knappt några arkeologiska bevis. Ändå finns det några ledtrådar.

Första början: Språkcentra bildas för 2 miljoner år sedan i hjärnan

Utifrån paleoantropologin kan vi säga att språkförmågan eller den anatomiska förmågan att tala troligen är mycket äldre än vårt dagens symboliska språk.

Mycket allmänt uttryckt: För två miljoner år sedan kan man redan se att språkcentren ”Broca” och ”Wernicke” börjar utvecklas. Det kan man se på hjärnans inre avtryck. Vi känner dock inte till funktionen, utan ser bara utbuktningarna i dessa hjärnregioner.

Vi vet också idag att lillhjärnan är mycket viktigare för språket – där finns motorisk kontroll etc. Men vi vet också att lillhjärnan började växa för två miljoner år sedan. Det betyder alltså att denna anatomiska talförmåga kan vara mycket äldre än det vi idag betraktar som modernt språk.

Apor har också språk i betydelsen informationsutbyte, vilket går långt tillbaka i primaternas släktträd. Men förmågan till symboliskt och abstrakt språk, det vill säga att inte bara sätta ihop saker på ett additivt sätt – vilket apor för övrigt också kan – utan att skapa något nytt, att vara kreativ, har troligen uppstått för relativt kort tid sedan. Kanske med uppkomsten av den moderna Homo sapiens.

Homo sapiens har funnits i sin nuvarande form i 200 000 år, men språket uppstod ännu senare, kanske för 30 eller 40 000 år sedan. Kanske sammanfaller det till och med med de första konstverken, som vi inte känner till från tidigare – symbolisk konst, symboliskt språk. Och möjligen är det kanske en genmutation. FOXP2-genen anses vara ansvarig för att språket uppstod. Lustigt nog testas detta på möss, som ju inte kan tala särskilt bra – så vi får vänta och se vad forskningen kommer fram till.

Hur uppstod de regionala skillnaderna mellan språken?

Det kom naturligtvis mycket senare, genom att olika människor spred sig över jorden. För 200 000 år sedan fanns Homo sapiens, för 60 000 år sedan var Australien redan befolkat. Dagens människa kom till Europa för 40 000 år sedan – då fanns redan neandertalare, som möjligen också kunde tala. Man har hittat ett tungben från neandertalare som ser relativt modernt ut.

I slutändan har språket funktionen att möjliggöra social interaktion – därför måste även det sociala beteendet beaktas. Neandertalare hade ett mycket utpräglat socialt beteende – de begravde sina döda, tog hand om sina anhöriga osv.

Regionaliseringen av språket har först uppstått under de senaste 20 000 åren, genom befolkningsökningen över hela jorden. Nordamerika var det sista området som befolkades för 15 000 år sedan. Man talar ofta om ”ursprungliga” afrikanska språk. Det finns inget ursprungligt, utan allt är högspecialiserat. Man måste fråga lingvister, de följer detta mer noggrant.

Språk utvecklas naturligtvis också mycket snabbare än biologisk evolution. Biologisk evolution sker via generna, som förs vidare från generation till generation – och det tar tusentals generationer.

Sedan finns också den kulturella evolutionen. Här används språket som transportmedel, och det går naturligtvis mycket snabbare. Det går från individ till individ, från en generation till nästa och till och med tillbaka i generationerna. Det betyder alltså att det enbart genom språket som medium är uppenbart att denna utveckling också går mycket snabbare regionalt än den biologiska.

Texten av Friedemann Schenk har tidigare publicerats på SWR den 20/2 2020 – vår översättning från tyskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Det vore intressant att ta del av dessa reaktioner - fortsättning följer kanske.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Total översättningsbyrå skriver på sin webbplats bland annat:

”Maskinöversättning kan hjälpa dig att spara tid då du översätter dokument. Du kan översätta hela texter på några sekunder.

Du får lägre kostnader eftersom du inte behöver anlita många översättare. Maskinöversättning gör huvuddelen av arbetet och därefter behöver du bara några få mänskliga översättare för att redigera resultatet från dataöversättningen.

Maskinell översättning kan memorera termer och syntax. Den här förmågan gör den snabbare eftersom den kan återanvända sitt minne när det passar.”

Läs vidare här!

(Den här nätdagboke är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi Lärare berättar:

”I Karlstad sökte 121 färre elever till kommunens friskolor i år. För Internationella engelska skolan innebar det ett tapp på 19 procent och för Solstadens skola, tidigare Thorén framtid, 14 procent trots att elevunderlaget i kommunen ökar.

– Konkurrens om barnens framtid är inte bra. Skolorna tvingas locka elever med saker som inte nödvändigtvis ger barnen en bättre utbildning, säger Pontus Larsson, ordförande för Sveriges Lärare i Karlstad.

Han tror att det finns flera förklaringar till att friskolorna i Karlstad tappar elever.

– Det har varit en del negativ publicitet kring friskolorna i Karlstad som kan ha påverkat vårdnadshavarnas beslut. Vi har också debatterat frågan om skolan ska drivas i vinstsyfte ganska mycket senaste åren. Det är förstås upp till var och en att välja skola men en ökad medvetenhet om förutsättningarna kan nog spela in.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Free Language Magazine länkar till en massa språkresurser på nätet. Förvånansvärt många små språk i Europa inkluderas i utbudet. Vad sägs om arberesj  (en albansk varietet i Italien), baskiska, färöiska,  irisk gäliska, isländska, luxemburgska och skotsk gäliska ?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Richard Lederer förundras över vår förmåga att uppfinna språk

För de flesta av oss är språk som luften vi andas. Liksom luft är språk osynligt och finns överallt omkring oss. Vi behöver det för att leva, men vi tar det för givet. Om vi dock stannar upp och granskar vårt språk noggrant upptäcker vi att den vanliga språkanvändaren är förvånansvärt kreativ. Utan att vi märker det tillbringar vi alla större delen av vår vakna tid med att uppfinna språk.

Det kan verka otroligt vid första anblicken, men praktiskt taget varje mening du säger eller skriver under din livstid har aldrig tidigare yttrats eller skrivits i mänsklighetens historia. Med undantag för standardfraser och konventionella uttryck som ”Tack så mycket”, ”Hur är läget?” och ”Ha en trevlig dag” består nästan allt du säger och skriver av meningar som du själv har hittat på. Du är en språkutvecklare.

Tänk till exempel på ett experiment som genomfördes av Richard Ohmann, professor vid Wesleyan University, som placerade en enkel tecknad bild framför 25 personer och bad dem beskriva situationen i bilden med en mening. Föga förvånande var de 25 beskrivningarna som professor Ohmann fick alla olika:

”En björn upptar en telefonkiosk, medan en turist väntar otåligt i kön.”

”En man som körde längs vägen har stannat och väntar otåligt på att en grizzlybjörn ska sluta använda den offentliga telefonen.”

”En otålig resenär väntar medan en björn pratar glatt i en telefonkiosk vid motorvägen.”

Sedan använde professor Ohmann en dator för att bestämma hur många grammatiskt korrekta meningar på engelska som kunde genereras från råmaterialet i just dessa 25 meningar om den upprörda turisten och björnen i telefonkiosken. Hur många tror du? Fem tusen? Tio tusen? Kanske 25 000?

Professor Ohmanns dator kom fram till 19,8 miljarder! – nästan 20 miljarder engelska meningar som beskriver en begränsad situation hämtad från endast 25 olika uttalanden. 19,8 miljarder är ett mycket stort antal. Faktum är att det skulle ta cirka 40 människoliv att säga 19,8 miljarder meningar, även i hög hastighet.

Andra datastudier har visat att det skulle ta tio biljoner år – 2 000 gånger jordens beräknade ålder – att uttala alla möjliga engelska meningar som använder exakt 20 ord. Det är därför högst osannolikt att någon 20-ordsmening som en individ säger någonsin har sagts tidigare.

Samma slutsats gäller naturligtvis för längre meningar och för de flesta kortare meningar. Det är därför nästan varje mening du läser i denna kolumn, liksom i alla böcker, tidningar och tidskrifter som har skrivits och ännu inte har skrivits, uttrycks eller kommer att uttryckas i sin exakta form för allra första gången.

Det finns ytterligare ett intressant faktum att tänka på. Du tillbringar inte bara dina dagar med att läsa meningar som du aldrig tidigare har stött på, utan du förstår också nästan alla. En del av din mänsklighet är din förmåga att både uppfinna nya meningar och förstå andra människors språkliga uppfinningar.

Språkforskaren Noam Chomsky hävdar att ”när vi studerar mänskligt språk närmar vi oss det som vissa skulle kalla ’det mänskliga väsendet’, de särskilda egenskaper hos sinnet som, såvitt vi vet, är unika för människan”. Om du fyller ditt tal och dina texter med prefabricerade klichéer, bräckliga abstraktioner och tunga uttryck förnekar du den överflödande kreativitet som är inneboende i själva språkets natur. Det är alltså sättet på vilket du uttalar ord, skriver ord och tar emot ord under hela ditt liv som avgör hur effektivt och resursstarkt du klarar av att vara en medlem av mänskligheten.

Richard Lederer,

MAT i engelska och pedagogik, fil. dr. i lingvistik, är författare till mer än 50 böcker om språk, historia och humor.

Artikeln har tidigare publicerats i Language Magazine den 10/6 2019.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Anna-Lotta Larsson - Kärleken förde oss samman

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Så var det i de sommarliga ängar

gräs och ranunkler barnsligt klara

ett fågelbo din varma hand:

så var det då att röra vid din mun

som när en blomma öppnar sig mot dagen.

Bengt Anderberg 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)