Det är nödvändigt att förse Norge med bra, norska språkmodeller. Nu är det också möjligt.

Digitaliseringsminister Karianne Tung har meddelat att Norge ska bli världsmästare i digitalisering. Om Norge ska bli bäst i världen på detta område behöver vi de bästa norska språkmodellerna.

Det har diskuterats om Norge behöver en exitstrategi för utländska molnlösningar – det vill säga om vi måste göra oss mindre beroende av digital infrastruktur från länder utanför EU. Samma logik bör också gälla för språkmodeller. När vi inte har kontroll över tekniken blir vi sårbara för sabotage, öppen och subtil desinformation och driftsavvikelser, och vi blir sårbara för politiska förändringar i världen. Teknikjättarna får dessutom mer makt över framställningen och utvecklingen av språk, kultur, värderingar och attityder.

Det måste skapas förutsättningar för alternativa norska språkmodeller, och nu när det verkar realistiskt att skapa sådana modeller anser vi att det inte finns någon anledning att vänta med att göra det.

Korv, politik och språkmodeller

Språkmodeller och produkter som bygger på dem används idag i stor utsträckning i både privata och offentliga sammanhang. Enligt siffror från SSB är det generativ KI som driver tillväxten i KI-användningen. Många använder ChatGPT och Microsoft Copilot för textproduktion inom offentlig förvaltning, skola och näringsliv. Ett fåtal internationella teknikjättar har nästan total dominans på denna marknad, och deras produkter är ofta integrerade i olika digitala lösningar. Detta gör oss digitalt och kulturellt sårbara.

Den som vet hur korvar och politik tillverkas kommer aldrig mer att få en rolig natts sömn, ska Otto von Bismarck ha sagt. Kanske gäller detsamma för språkmodeller från teknikjättarna, för dessa modeller har vi ingen kontroll över. Vi vet inte vilken datagrund de tränas på, hur de finjusteras för de uppgifter de ska utföra, eller vilka intressen som ligger (och i framtiden kommer att ligga) bakom utvecklingen. Dessutom är utvecklare i länder utanför EU inte bundna av samma restriktioner för användning av upphovsrättsskyddat material som de som verkar inom Europa.

Det sätt på vilket de stora, generella modellerna utvecklas kräver enorma resurser som inte finns i små länder som Norge. Men vi ser att det är möjligt att utveckla eller finjustera mer specifika modeller som producerar lika bra eller bättre norska än modellerna från teknikjättarna.

Egenproducerade modeller fungerar bra

I mars i år skrev jag här i Computerworld att Språkrådet skulle testa kvaliteten på språkteknologiska verktyg för att kunna ge uppdaterade och kunskapsbaserade råd om språket i sådana verktyg. Hittills har vi testat språket i skrivprogram som används i skolan och språket som produceras i nyare versioner av generativa modeller.

I undersökningen av texter från de generativa modellerna testade vi fyra olika modeller. Tre av dem var utländska modeller som i stor utsträckning är tränade på engelskspråkigt material. Den sista modellen var utvecklad i Norge, och finjusteringen och instruktionsträningen på den norska modellen gjordes enbart på norskspråkiga datamängder, där ingenting var maskinöversatt från engelska. Resultaten visar att

• den norskproducerade modellen, som var baserad på en Mistral-arkitektur och tränad på norska data, gjorde det väl så bra språkligt som modellerna från de stora tech-giganterna
• Den norska modellen producerade färre fel som är vanliga både i bokmål och nynorsk, till exempel lånord från engelska.
• Alla modeller hade betydligt fler fel i de nynorska texterna än i bokmålstexterna.
• Det fanns mycket språkligt skräp i de mest använda modellerna – på båda skriftspråken.

Jag förväntade mig inte att den norska modellen, som utvecklades nästan utan budget, skulle kunna mäta sig med de utländska modellerna. Men testresultaten visar att den var lika bra eller bättre än de andra modellerna vi testade. Det finns alltså goda skäl att vara optimistisk när det gäller egenproducerade modeller.

Typisk norskt att vara bra?

Även om nationella alternativ sannolikt aldrig kommer att få lika bra generell prestanda som produkterna från teknikjättarna, ser vi att det är fullt möjligt att utveckla modeller och produkter som utför specifika uppgifter med bättre kvalitet, som till exempel att skriva korrekt norska. Utvecklingen av modeller går snabbt, och vi ser att det nu är möjligt att uppnå goda resultat med en bråkdel av de tränings- och datakostnader som användes i den första generationen av stora generativa språkmodeller.

Modellerna från teknikjättarna används i stor utsträckning i Norge. Det innebär att Silicon Valley kan komma att styra hur man skriver norska. Detta står i stark kontrast till dagens situation, där det norska språket definieras utifrån demokratiska principer genom Stortinget, lagstiftningen, Språkrådet och høringer (remiss, hörande). Dessutom tillkommer alla andra problem som är kopplade till upphovsrätt, integritet, träningsdata och digital självbestämmanderätt. Men det är inte för sent att ändra på detta! Med målinriktade insatser och kloka val kan och bör vi bli världsmästare på att skapa norska språkmodeller.

Åse Wetås

Artikeln tidigare publicerad på Språkrådet den 6/10 2025  – vår översättning från nynorskan.

(Denna nätdagbok är knuten til nätverket Språkförsvaret)

Marcus Larsson (@Skolinkvisition) gjorde ett inlägg 0:20 PM on tors, okt. 30, 2025:

Språket är nyckeln till integration, men IES ska få fortsätta att undervisa svenska elever på engelska? Det här blir skrattretande med tanke på att IES har fyra fd moderatpolitiker på höga positioner inom styrelse och bolagsledning. Se https://x.com/Skolinkvisition/status/1983856642367139970?s=03 ! 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag prenumererar på Nordiska ministerrådets nyhetsbrev.  Det hör till ovanligheten att deras nyhetsbrev innehåller text på färöiska, ett av de minsta nordgermanska språken, varför det finns anledning att uppmärksamma händelsen. Publiceringen på färöiska motiveras av att Färöarna delar ordförandeskapet med Danmark i Nordiska ministerrådet 2026.

Observatör

”Vi är starka länder, förenade av ett fantastiskt socialt system, som präglas av stort förtroende, en lång historia och djupt samarbete. Denna gemenskap behöver oss nu. Därför är titeln på ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet år 2026: Norden – förenade i föränderliga tider. Vi vill använda ordförandeskapet till att ytterligare ena alla åtta nordiska länder och staka ut kursen för ledarnas vision: att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara territorium år 2030. Vi ska göra detta genom att arbeta med konkreta politikområden och genom att lägga särskild vikt vid att stärka det nordiska samarbetet mellan människor i civilsamhället. De nordiska länderna är främst människorna som bor här.” (Vår översättning från färöiskan)

Originaltext:

”Vit eru sterk lond, sameind av eini frálíkari samfelagsskipan, sum er eyðkend av stórum áliti, langari felagssøgu og djúpum samstarvi. Henda felagsskapin tørvar okkum nú. Tí er yvirskriftin fyri formansskapin í Norðurlendska ráðharraráðnum í 2026: Norðurlond – sameind í skiftandi tíðum. Vit vilja brúka formansskapin til at samansjóða øll átta Norðurlond enn meira og seta kós móti visjónini hjá stjórnarleiðarunum: at Norðurlond skulu vera heimsins mest integreraða og burðardygga landaøki í 2030. Tað fara vit at gera við at arbeiða við ítøkiligum politiskum økjum og við at leggja serligan dent á at styrkja fólksliga norðurlendska samstarvið í sivilsamfelagnum. Norðurlond eru fyrst og fremst fólkið, sum her býr. ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Trots den allestädes närvarande förekomsten av AI-styrda översättningsprogram som ChatGPT eller DeepL är det fortfarande oumbärligt att lära sig främmande språk, särskilt för yrkeslivet. Denna åsikt delas av Mariam Dombrovskaja från personalrådgivningsföretaget Egon Zehnder och Daniela Eisele-Wijnbergen, professor vid Hamburg School of Business Administration (HSBA).

Främmande språk ökar marknadsvärdet och anställningsbarheten för arbetstagare, särskilt i internationella projekt. AI kan visserligen översätta, men kan inte uppfatta nyanser, känslor eller kulturella finesser, förklarar personalsexperterna. Människan har fortfarande ett försprång framför AI, särskilt när det gäller interpersonell kommunikation.

Eisele-Wijnbergen nämner dessutom engelska som en ”grundläggande förutsättning”, inte bara i branscher som bedriver internationell handel, utan även för exempelvis bagare som har kontakt med turister eller invandrare. Även inom hantverksyrken eller på byggarbetsplatser kan flerspråkighet öka karriärmöjligheterna. Det är dock viktigt att vara ärlig när det gäller språknivån. Kunskaperna bör anges på ett realistiskt sätt och kunna återges under anställningsintervjun. Enligt Dombrovskaja blir en profil verkligen imponerande från fyra språk, men det är inte så mycket antalet som motivationen som är avgörande (källa:  faz.net- betalvägg)  Vår översättning från tyskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Marcus Larsson (@Skolinkvisition) gjorde ett inlägg 9:22 PM on ons, okt. 22, 2025:

Jag åker runt en del i landet. Var jag än är så dyker det upp reklam på Facebook om att IES har "ett fåtal lediga platser". Jag tror den här koncernen har rätt stora problem. Länge sedan man hörde nått om 200 000 barn i kö (det var iofs bluff när det begav sig).

(Se också https://x.com/Skolinkvisition/status/1981078729305526554?s=03) 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Gustaf och Viktor Norén - Du och jag

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Du och jag 

Det var en gammal, gammal man

med handen tungt på staven,

och han var jag och jag var han.

Jag lutade mot graven.

Det var en gammal, gammal fru

i kjol av urblekt siden,

och du var hon och hon var du

som du skall bli med tiden.

Den gamla mannen satt och höll

den gamla frun i handen,

och solen föll och lövet föll

och käppen skrev i sanden.

De rader som jag skriver nu

i kväll, när tiden stannat

och du är jag och jag är du

och intet allting annat.

Bo Bergman 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Moderata ombudet "åkte på pumpen" berättas i SVT Nyheter.

Kommentar:

Jag förstår inte hur "mer fokus på det svenska språket" ska gå att kombinera med ett vurmande för IES och andra rent koloniala engelskspråkiga språkbytesskolor!

Också språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)