Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt främsta verktyg för socialisering. Utan detta verktyg hade människan kanske inte nått den nivå vi befinner oss på idag.

Kognitionsforskaren Lera Boroditsky hävdar till och med att språket kan forma vår kognition och ”ha långtgående undermedvetna effekter på hur vi ser på världen”. Ett enkelt exempel på detta är de grammatiska könsskillnaderna mellan olika språk i världen. I vissa språk, såsom germanska och romanska språk, delas substantiv in i ”maskulina kontra feminina” eller ”maskulina kontra feminina kontra neutrala”. Andra språk kan dock ha många fler genus. Enligt George Lakoff kan australiska aboriginska språk ha upp till 16 grammatiska genus för substantiv.

Men sedan när har vi haft språk? Uppfanns det eller föddes människan med det?

Dessa frågor är några av de många filosofiska frågor som lingvister har funderat över i århundraden, och det verkar finnas en oändlig lista med svar på dem.

Språkforskaren Arika Okrent konstaterar att ”teorier om språkets ursprung i allmänhet har baserats på gissningar”. Det är en sorts hönan-och-ägget-gåta som har gett upphov till olika spekulativa teorier.

Som vi kan se i grafen  från Google Books-korpusen nedan nådde debatterna om språkets ursprung sin höjdpunkt mellan 1860- och 1880-talen. Under den perioden inträffade dock en viktig vändpunkt. Forskningen om språkets ursprung fick en dålig start när den förbjöds av Linguistic Sociéte de Linguistique de Paris 1866.

Det har funnits många teorier med intressanta titlar (t.ex. bow-wow-teorin, pooh-pooh-teorin, ding-dong-teorin, yo-he-ho-teorin osv.) som försöker förklara var språket kommer ifrån. Ingen av dem har slagit igenom eller ens kommit i närheten av darwinismens status inom biologin eller big bang-teorin inom fysiken.

Symboler

Kärnan i språket är symboler. Lingvister använder ofta en klassificering av symboler, ikoner och index, men i grund och botten hänvisar de tre till idén om ”något som representerar något annat”. Vi tillbringar våra liv med att skapa och uppfatta betydelser genom symboler.

Djur kommunicerar också, men med andra och mycket mindre komplicerade symboler än människor. Det kan också vara anledningen till att vi människor inte betraktar djur som en del av oss. Det beror till stor del på att vi inte förstår deras symboler. Deras ”icke-mänskliga språk” är så att säga meningslösa för oss.

Medfött eller uppfunnet?

Mänskliga barn har en medfödd förmåga att producera vissa universella eller, mer exakt, instinktiva symboler, såsom leenden och gråt, som betyder lycka respektive sorg.

Föräldrar lär inte medvetet sina barn att le eller gråta. De föds helt enkelt med den förmågan. Vetenskapligt sett är vissa (ansikts)uttryck exempel på symboler som är medfödda hos oss.

Men utöver ansiktsuttryck skiljer sig människor från andra levande varelser när det gäller språklig komplexitet. Vi har förmågan att tolka, lära oss, imitera/modifiera och, ännu viktigare, uppfinna godtyckliga symboler, såsom ord.

Språkvetenskaplig forskning tenderar att stödja tanken att ord i mänskliga språk är uppfunnna (och mestadels godtyckliga).

Vi kanske blir förvånade över att ord för att kalla ”mamma” eller ”pappa” i många språk innehåller ljuden /m/, /p/ eller /b/. Dessa ljud kallas bilabiala och produceras genom kontakt mellan båda läpparna.

Eftersom de är lätta att artikulera är /m/, /p/ och /b/ de första ljuden som babblande spädbarn producerar. Och det är logiskt att dessa första ljud används och väljs för att uppfinna benämningar för mödrar och fäder i de flesta språk, eftersom de är de första personerna som spädbarn blir bekanta med.

När grammatiken kom in i bilden

Språkvetare är överens om att språk inte bara består av symboler utan också av grammatik. Det är i grunden en uppsättning regler som kopplar samman våra symboler (ord).

Enligt Dan Everett var Homo erectus troligen den första primaten som använde språk.

Om det stämmer kan språket ha uppstått redan för 1,9 miljoner år sedan. Han baserar sin hypotes på de sofistikerade sociala organisationerna och tekniken, som kan ha krävt ett komplext kommunikationssystem.

Vissa forskare hävdar att Homo erectus inte hade fullt utvecklade stämband som gjorde det möjligt för dem att använda språk. Men det skulle inte ha hindrat dem från att kommunicera. Mänsklig kommunikation bygger inte främst på formerna (talat/skrivet) utan mer på deras kognition, som, som lingvisten Ib Ulbaek påpekar, är betydligt mer komplex. Teckenspråk, till exempel, bygger alla på symboliska gester. De anses vara språk på grund av sin komplexa grammatik.

Jakten på det första språket

Det är i själva verket nästan omöjligt för oss att veta eller spekulera om det tidigaste mänskliga språket som någonsin använts, särskilt i talad eller gestikulerad form, eftersom det inte finns några kvarvarande bevis för det idag.

Lingvister kan spåra språk tillbaka utifrån hur långt deras skriftliga dokumentation sträcker sig. Med detta tillvägagångssätt kan vi, åtminstone för tillfället, dra slutsatsen att sumeriska är det äldsta kända skriftliga språket som sträcker sig från ca 3300 till 3000 f.Kr

En annan metod som lingvister använder för att spåra det första språket är genom så kallad ”jämförande lingvistik”. Inom jämförande lingvistik försöker lingvister i princip rekonstruera forntida ursprungsspråk, som föregick skriftliga former, utifrån likheterna mellan flera språk i skriftliga källor eller språk som finns idag.

Problemet med jämförande lingvistik är att ju längre tillbaka vi spårar ett forntida dött språk, desto mindre kan vi rekonstruera och desto mer spekulativt blir det.

Ett mycket kontroversiellt försök att rekonstruera ett forntida ursprungsspråk för nästan alla språkfamiljer världen över är känt som boreiska språk. Detta försök är naturligtvis mycket hypotetiskt och kräver mer bevis.

Om det, som nämnts tidigare, är mycket svårt eller till och med nästan omöjligt att spåra språkets ursprung, varför bryr vi oss då? Svaret är enkelt: eftersom människor av naturen är varelser som ställer frågor, och denna längtan efter att hitta svar på till synes olösliga frågor är en av de starka egenskaper som människor besitter.

För lingvister är svaren på frågor om språk och hur det uppstod en del av strävan att förstå mänsklighetens själva natur. Det är endast med hjälp av filologer och jämförande lingvister som vi kan bättre förstå vår historia och, ännu viktigare, lägga grunden för våra moderna språkstudier.

Ignatius Tri Endarto

Artikel publicerades ursprungligen i The Conversation den 2/5 2018  – vår översättning från engelskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat:

”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för egentligen borde den vara förstasidesstoff i alla våra tidningar.

1992 införde en regering ett skolmarknadsexperiment som redan då oroade OECD-experter. Bland annat eftersom vi införde den på ett skolsystem de menade var ett av världens bästa och de ifrågasatte därför den dåvarande regeringens mål om att en fri skolmarknad skulle ge Sverige ”Europas bästa skolsystem”. (Ja, läs gärna meningen en gång till, precis så skriver de)….

Varför är då Skolverkets ovan nämnda rapport förstasidesstoff? Jo, för att den visar svart på vitt att modellen fullständigt har misslyckats. Den visar att drivkraften att etablera gymnasieutbetalningar för att tjäna pengar leder till att färre studenter får jobb. Och det är stora skillnader. Skolverket skriver:

”Andelen ungdomar med en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter examen från ett yrkesprogram var generellt högre hos offentliga huvudmän, 68 procent, jämfört med enskilda huvudmän, 56 procent. Samtidigt var också andelen högskolestuderande tre år efter examen från ett högskoleförberedande program generellt högre hos offentliga huvudmän, 60 procent, jämfört med enskilda huvudmän, 55 procent”. (s.5)

Varför blir det så? En förklaring finns så klart i att vinstmarginaler kapar antalet lärare. Men mycket av detta ligger också i oseriösa aktörer inom gymnasial yrkesutbildning genom åren. Skandalerna där om uteblivna praktikplatser, utbildningar utan utrustning med mera finns det massor av exempel på.”

Per Kornhalls resonemang gäller i allra högsta grad de engelskspråkiga friskolorna.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.

Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och smultron:

tyska - Erdbeere / Walderdbeere

spanska - fresa   / fresa silvestre

franska - fraise / fraise sauvage

norska - jordbær / markjordbær

Här är det minsann inte några ”stråbär”, som det engelskan lurat på oss och mer än halva världen.  Hos Google Översatt hittar man märkliga ord, som man lånat från engelskan: 

Afrika - Tchad             strawberry

Assam, Indien             ষ্ট্ৰ’বেৰী / stra’bary

Botswana                   setoroberi

Brunei                        strawberi

Curacao                     stròbèri    

Eritrea                       ስትሮበሪ / sǝtǝrobari    

Filippinerna               istroberi  / strawberry

Fiji                            strawberry

Ghana                        strɔɔbɛri  

Goa, Indien                 स्ट्रॉबेरी / straberi

Hawaii                       strawberry

Indien                        ಸ್ಟ್ರಾಬೆರಿ / Sṭrāberi          

Indonesien                  strobéri  

Jamaica                     strawberry

Laos                          ສະຕໍເບີຣີ / sato boe ri

Malawi                       sitiroberi   

Malaysia                    stroberi      

Mikronesien               sitroberi

Maldiverna                ބެރީ / stroaberee    

Myanmar                  satawberi / strawberi

Nepal                        स्ट्रबेरी / Sṭrabērī / straberee  

Nigeria                      strɔbɛri  / strọberị

Pakistan                    اسٹرابیری / esthrábiri 

Punjab                     ਸਟ੍ਰਾਬੈਰੀ /Saṭrābairī

Samoa                     strawberries

Sri Lanka                 ස්ට්රෝබෙරි / sṭrōberi

Sydafrika                  isitrubheri / seterooperi / sṱrouberi 

Tanzania                   strawberry

Tonga                       situoloapeli

Uganda                    situloberi

Zimbabwe                sitirobheri / sitrowiberi     

Hindi                        स्ट्रॉबेरी / stroberee

Pashto                      سټرابري / strabari

Somaliska                 strawberry

Urdu                         اسٹرابیری / straberi

Däremot i f.d franska kolonier använder man ordet fraise.

Inga Johansson

Göteborg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Swedish International School är en svensk skola i Spanien Marbella Estepona – se  Swedish International School!

Kommentar: 

I reklamen för denna svenska skola står språken i ordningen: Engelska, spanska och svenska. I hur många länder nämner man det egna språket, tillika vårt huvudspråk, sist? Namnet är heller inte svenskt/spanskt, vilket hade varit det naturliga!

Också språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Thomas Stenström - Ser du månen där du är ikväll?

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Jag 

jag smög ut

i novembernatten

och trevade mej fram

det doftade av kyla

av rök från kakelugnar

och gruset och marken 

var en väldig lampfot

jag måste ha kommit åt kontakten

månen tändes

och stjärnorna

jag sprang tillbaka in

med ett silverax i handen

och stängde dörren försiktigt efter mej

sa ingenting nästa dag

visade ingenting

höll allt för mig själv

Bruno K Öijer 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vid 80-årsjubileet för Azerbajdzjans nationella vetenskapsakademi ägnade president Ilham Aliyev sitt tal åt landets språk. Mer än 50 miljoner människor talar azerbajdzjanska som modersmål och språket är så rikt och mångsidigt att det inte finns något behov av främmande ord, förklarade Aliyev. Det finns visserligen ett internationellt ordförråd och lånord, men presidenten förespråkar att man använder de azerbajdzjanska alternativen. Att medvetet ersätta termer i modersmålet med främmande ord är ”antingen ett misstag eller en provokation”. (Källa: azertag.az)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförvaret)