I november genomförde undertecknad en clozetest  i bokmål, danska, engelska och nynorska som en del i min undervisning i grannspråken - se också facit. Clozetesten genomfördes i två gymnasieklasser i andra årskursen, vilka läser svenska B. Sammanlagt deltog 46 elever.

Syftet var att utröna hur väl eleverna förstod bokmål/danska/nynorska jämfört med engelska. Majoriteten av eleverna hade svenskspråkiga föräldrar; en del elever, särskilt i klass B, var andra generationens invandrare med blandad språkbakgrund. Några av dem hade läst engelska kortare tid än eleverna med svenskspråkiga föräldrar. Å andra sidan fanns det också en elev i klass B, som hade engelska som modersmål. Testen hade föregåtts av ett par veckors undervisning i grannspråken, särskilt danska och norska.

De texter som användes finns samtliga redan på Språkförsvarets webbplats. Avsikten från början var att hitta en löpande text från samma författare på de fyra nämnda språken, exempelvis Astrid Lindgren, H C Andersen och så vidare. På grund av tidsbrist visade det sig vara omöjligt att genomföra denna inriktning. I stället valde jag ut fyra texter från Språkförsvarets webbplats. Jag utgick från att svårighetsgraden i texterna var ungefär densamma enbart på grundval av min intuition.

Eleverna hade drygt en timme på sig att genomföra testen. När de lämnade in testen, tillfrågades de också om vilket språk som de ansåg hade varit lättast/hade lyckats bäst i. Resultatet blev följande:

Bokmål    46,2 %           Bokmål    53,3 %        Bokmål    36,4 %

Nynorska 28,9 %           Nynorska 30 %           Engelska  36,4 %

Engelska  19, 2 %          Danska     10 %          Nynorska  27,3 %

Danska      5,8 %           Engelska    6, 7 %       Danska       0   %

Summa:  100,1 %          Summa: 100 %           Summa:   100,1 %

Jag antog att eleverna, särskilt i klass B, hade överskattat sina kunskaper i engelska och underskattat sina kunskaper i danska, förmodligen på grund av förutfattade meningar om den ”svåra” danskan.

Vilket blev då utfallet? Läsförståelsen mäts i procent:

Alla (46 elever)          Klass A (26 elever)             Klass B (20 elever)

Bokmål     41,1 %        Bokmål   46,7 %                   Bokmål   33,9 %

Danska     28,5 %        Danska    31,1 %                  Danska    25 %

Nynorska   26,4 %       Nynorska 28,8 %                  Nynorska 23,3 %

Engelska   19,8 %        Engelska  19,6 %                  Engelska  20,1 %

Det visade sig alltså att eleverna förstod bokmål bäst, vilket också var deras egen förhandsuppfattning. Däremot gissade de fel angående sin förståelse av danskan, särskilt i klass B. Danska kom på andra plats i båda klasser – före nynorskan. De överskattade sina kunskaper i engelska, särskilt i klass B. Samtidigt fanns det sex elever i klass B som lyckades bättre på den engelska delen än den danska. Klass B var som synes något bättre i engelska än klass A. Undersökningen bekräftar att det behövs mycket liten övning, ibland ingen alls, för att förstå danska och norska bättre än engelska, som de flesta svenska elever har studerat i många år sedan barnsben.

Det bästa enskilda elevresultatet i bokmål var 68,8 %, i danska 45,8 %, i nynorska 58 % och i engelska 45,8 %.

Resultaten i grannspråken kan jämföras med resultaten från en clozetest (med hundra tomma positioner) på svenska som genomfördes i båda klasser hösten 2006. Klass A fick 71,1 % i genomsnitt och klass B 75,3. Det har givetvis skett förändringar i elevsammansättningen i båda klasserna, främst klass B, sedan dess.

Det står var och en fritt att använda denna clozetest. Källa behöver inte uppges, men jag är intresserad av resultaten – skicka dem i så fall till perake.lindblom@sprakforsvaret.se

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...

Swedish International School är en svensk skola i Spanien Marbella Estepona – se  Swedish International School!   Kommentar:    I reklamen för denna svenska skola står språken i ordningen: Engelska, spanska och svenska. I hur många länd...