Nu under valåret 2022 har redan de privata friskolorna flitigt debatterats i pressen och i medierna. Slagorden är många. Valfrihet och segregation är exempelvis vanligt förekommande slagord i debatten. Dessutom belyses också ofta skattefinansieringen och skolpengen. Det blir säkert en viktig valfråga i september.

Egentligen är det märkligt att vi fick privata friskolor i Sverige under 1990-talet. Personligen blev jag väldigt förvånad! Varför? Jo, kommunaliseringen, privatiseringen och friskolereformen nämndes nämligen aldrig "öppet" under valrörelserna på den tiden. Friskolefrågan debatterades aldrig i något forum. Vad hände? Vi kan ju bara spekulera i denna viktiga skolfråga idag.

En teori kan vara, att socialdemokraterna bildade en inofficiell "dold" storkoalition tillsammans med de borgerliga partierna M, L, C.   Även MP hängde på!

’

Socialdemokraterna kommunaliserade skolan i slutet av 1980-talet. Därför kunde då de borgerliga partierna lätt införa friskolereformen ett par år senare.  Socialdemokraterna med dåvarande skolminister Göran Persson gav en elegant passning till de borgerliga partiernas (alliansens) skolpolitik. Det kan vi väl påstå idag. Ingen av dessa partier vill idag erkänna detta politiska spel och svek.

Socialdemokraterna rev därefter heller aldrig upp friskolereformen som de tidigare hade lovat sina väljare. Den accepterades "med nöd" (?), som det hette. Utöver det finns det politiker som är eller har varit toppnamn för Friskolornas riksförbund de senaste 20-25 åren. Det handlar exempelvis om Kjell-Olof Fäldt (S), Lars Leijonborg (L) och nuvarande VD för Friskolornas Riksförbund Ulla Hamilton (M). 

Detta visar bara att dessa tre partier är helt överens om de privata friskolornas nuvarande "system" med bland annat skattefinansiering och skolpeng.  Kanske är det en obekväm politisk fråga för våra politiker?  Men är det inte nu dags att äntligen helt revidera detta "friskolesystem" för framtiden? 

Dessutom kan påpekas att flera privata friskolor i Sverige idag använder engelskan som huvudspråk i undervisningen. Då inte minst Internationella Engelska Skolan/IES. Detta är i strid med Sveriges språklag av år 2009. 

C-G Pernbring

(Insändaren har tidigare publicerats i något annorlunda skick i HD och NSK/KB)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Kz

17 augusti 2022 20:50

Språklagen bör skärpas, inte minst på skolans område. Man bör också se över betygssystemet. Fuskbetyg vill vi inte ha.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...