Nu under valåret 2022 har redan de privata friskolorna flitigt debatterats i pressen och i medierna. Slagorden är många. Valfrihet och segregation är exempelvis vanligt förekommande slagord i debatten. Dessutom belyses också ofta skattefinansieringen och skolpengen. Det blir säkert en viktig valfråga i september.

Egentligen är det märkligt att vi fick privata friskolor i Sverige under 1990-talet. Personligen blev jag väldigt förvånad! Varför? Jo, kommunaliseringen, privatiseringen och friskolereformen nämndes nämligen aldrig "öppet" under valrörelserna på den tiden. Friskolefrågan debatterades aldrig i något forum. Vad hände? Vi kan ju bara spekulera i denna viktiga skolfråga idag.

En teori kan vara, att socialdemokraterna bildade en inofficiell "dold" storkoalition tillsammans med de borgerliga partierna M, L, C.   Även MP hängde på!

’

Socialdemokraterna kommunaliserade skolan i slutet av 1980-talet. Därför kunde då de borgerliga partierna lätt införa friskolereformen ett par år senare.  Socialdemokraterna med dåvarande skolminister Göran Persson gav en elegant passning till de borgerliga partiernas (alliansens) skolpolitik. Det kan vi väl påstå idag. Ingen av dessa partier vill idag erkänna detta politiska spel och svek.

Socialdemokraterna rev därefter heller aldrig upp friskolereformen som de tidigare hade lovat sina väljare. Den accepterades "med nöd" (?), som det hette. Utöver det finns det politiker som är eller har varit toppnamn för Friskolornas riksförbund de senaste 20-25 åren. Det handlar exempelvis om Kjell-Olof Fäldt (S), Lars Leijonborg (L) och nuvarande VD för Friskolornas Riksförbund Ulla Hamilton (M). 

Detta visar bara att dessa tre partier är helt överens om de privata friskolornas nuvarande "system" med bland annat skattefinansiering och skolpeng.  Kanske är det en obekväm politisk fråga för våra politiker?  Men är det inte nu dags att äntligen helt revidera detta "friskolesystem" för framtiden? 

Dessutom kan påpekas att flera privata friskolor i Sverige idag använder engelskan som huvudspråk i undervisningen. Då inte minst Internationella Engelska Skolan/IES. Detta är i strid med Sveriges språklag av år 2009. 

C-G Pernbring

(Insändaren har tidigare publicerats i något annorlunda skick i HD och NSK/KB)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Kz

17 augusti 2022 20:50

Språklagen bör skärpas, inte minst på skolans område. Man bör också se över betygssystemet. Fuskbetyg vill vi inte ha.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...