Agneta

29 februari 2016 14:42

Har du tre argument till varför vi ska bevara små språk från språkdöd? Alltså bevara språklig mångfald?

Nätverket Språkförsvaret

29 februari 2016 16:34

1. Varje språk har ett egenvärde, ett värde i sig.
2. Om ett språk försvinner, riskerar också många kulturspecifika uttryck och benämningar att försvinna.
3. Eftersom språket oftast är den viktigaste komponenten i olika folkgruppers identitet och sammanhållning, får försvinnandet av ett språk negativa konsekvenser för sagda folkgruppers kultur. Den stympas.

Observatör

Peter R / Princess Hall

15 december 2015 11:08

Hur många % engelska lånord har vi i det svenska språket?

Nätverket Språkförsvaret

15 december 2015 13:12

"Den svenska språkforskaren Martin Gellerstam studerade i början av 1970-talet fördelningen mellan arvord och lånord i svenskan. Studien bygger på Nusvensk frekvensordbok och undersökningen inriktades på de 6 000 frekventaste orden i svenskans ordförråd vid slutet av 1960-talet. Dessa ord delades sedan in i grupper om tusen ord enligt fallande frekvens. Klassificeringen i arvord och lånord byggde på Wesséns etymologiska ordbok Våra ord från 1960. Resultaten visade att arvorden bland de tusen vanligaste orden utgjorde drygt 60 procent. En stor del är formord. Ser man bara på de hundra vanligaste orden är arvorden 93 och de övriga 7 (låg)tyska lån. Dessa 100 ord utgör omkring 45 procent av alla ord i de flesta svenska texter. I de följande grupperna om tusen ord dominerar innehållsorden (substantiv, adjektiv och verb) och andelen lånord ökar. Förutom tyska lån kommer också klassiska lån från grekiska och latin in. Vi kan notera att lånen inte alltid kommit in i svenskan direkt från ursprungsspråket utan via förmedlande språk; typiskt är att många grekiska, latinska och franska ord kommit in i svenskan via tyskan. Siffrorna för andelen lån från olika språk ser lite olika ut beroende på om man räknar enligt ursprungsspråk eller enligt förmedlande språk. Figuren på nästa sida visar den etymologiska fördelningen av ordförrådet enligt förmedlande språk, dvs. enligt det språk som svenskan lånat in ordet från." (http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=4226)

Det genomfördes ett projekt, "Moderna importord i språken i Norden" fr.o.m 2001, som undersökte andelen engelska importord i nordisk tidningspress. Jag har inte de exakta siffrorna just nu, men rangordningen var denna: norska, svenska, danska, finska och isländska. Norska hade mest och isländska hade minst. Andelen uppgick dock bara till någon procent som mest.

Observatör

Kirunabjörn

17 augusti 2015 09:51

Kommentar till omröstningslistan: förslagen svenglish, svänglish, svenglishka, svänglishka är redan i sig själv svengelska genom att sje-ljudet i dem stavas på engelskt vis (sh) i stället för på svenskt (sj).

Nätverket Språkförsvaret

17 augusti 2015 11:10

Vi redovisar enbart de förslag, som har inkommit. Sedan avgör de röstande.

Göran

11 augusti 2015 20:43

Måste fråga... I Skåne och andra sydliga trakter säger man ju "ifjor" och inte "ifjol". Idag såg jag en särskrivning i Expressen som fick mig att rysa. "I fjor" skrev man...
Vad är rätt och korrekt - i fjol, ifjol, i fjor eller ifjor?

Nätverket Språkförsvaret

12 augusti 2015 11:33

Formerna "ifjol" och "ifjor" är jämställda och man kan sära på prepositionen, om man vill. Själv skriver jag alltid "i fjol".

Per-Åke

Fraz

17 juli 2015 20:10

SVT har engagerat en ( kanske flera) programpresentatörer med mycket osvensk brytning. Detta debatteras på sajten "tyck till". SVT hävdar där att detta är i linje med deras riktlinje att dels vårda svenskan, men dels också åskådliggöra samhällets mångfald . Tycker Språkförsvaret något om detta?

Nätverket Språkförsvaret

18 juli 2015 12:30

Som jag ser det är det fråga om en balansgång i likhet med inställningen till dialekttalare. Om programpresentatören talar svenska med en alltför kraftig brytning eller alltför dialektalt, försvåras förståelsen hos tittarna/lyssnarna. Det förlorar ju SVT på också.

Om någon bryter för kraftig, lyssnar man till sist bara på brytningen. Detsamma gäller dialekttalare, att man till sist bara lyssnar på de udda orden eller satsmelodin. SVT har en bosnisk väderpresentatör; i början tyckte jag att hennes bryning var alldeles för kraftig - och störande - men hennes uttal har faktiskt förbättrats, så idag anser jag att hon kan passera.

Observatör

irene orovitg raga

15 juni 2015 12:59

Hej!

Jag är en läsare av din blog och tänker att den är mycket intressant. Jag tycker att inlägg om engelska skolor i Sverige och om att dubbla eller undertexta filmer är jätteintressant. Jag tänkte att - som översättare jag är - skulle jag kunna publisera en inlägg i ditt blogg som svaret till dessa två inlägg. Vad tänker du om dett? Min mail är ireneorovitg@hotmail.com, du får gärna tänka om detta och svara mig.

Tack så mycket
Mvh
Irene Orovitg Raga

Nätverket Språkförsvaret

15 juni 2015 15:32

Du kan antingen skriva en kommentar direkt i anslutning till olika inlägg eller skicka en text till sprakforsvaret@yahoo.se för eventuell publicering.

Lisa

19 maj 2015 14:43

Språklagstiftning jämfört med Sverige

Nätverket Språkförsvaret

19 maj 2015 16:35

Gå till "Annan språkpolitik" - http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=396 - och "Språkpolitik" - http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=464 - på Språkförsvarets webbplats och botanisera där. Jag känner inte till någon kortfattad sammanfattning av europeisk språkpolitik eller språkpolitik i global skala.

Observatör

sara

18 maj 2015 11:34

finns det en språklag gällande minoritetsspråk i Norge, Finland och Danmark?

Nätverket Språkförsvaret

18 maj 2015 13:30

Norge och Danmark har inga språklagar, som behandlar minoritetsspråkens ställning. Norge planerar i och för sig en språklag. Däremot har samtliga nämnda länder (liksom Sverige) ratificerat (underskrivit) den europeiska stadgan om regionala och minoritetsspåk. Det betyder att Danmark erkänner tyska som minoritetsspråk. På Färöarna är färöiska huvudspråk och grönländska officiellt språk på Grönland. I Norge är samiska, kvänska (d.v.s. en finsk varietet) och romska minoritetsspråk. I Finland är samiska ett minoritetsspråk (svenska är nationalspråk vid sidan av finskan).

mattias orre

6 mars 2015 16:40

Överklassynonymer för gosse, som "Gamle gosse"?

Nätverket Språkförsvaret

6 mars 2015 16:53

I "Svensk synonymordbok" listas ett antal synonymer till gosse. De enda synonymer som eventuellt har ett överklasstuk skulle kunna vara "garsong" (från franskan) och "prisse". "Prisse" lever kvar i "festprisse" åtminstone.

Observatör

Greenie

20 januari 2015 14:52

Hur skriver man imperfekt om Öppet hus? Det låter sjukt att säga "vid novembers öppet hus" eller "vid förra öppna huset i november".

Nätverket Språkförsvaret

20 januari 2015 15:24

Det går inte att skriva imperfekt om Öppet hus, eftersom imperfekt är en verbform. Du kan ange dåtid på annat sätt: "vid förra årets Öppet hus i november", "vid novembers Öppet hus" (som du skriver) eller "vid Öppet hus i november (i fjol)".

Observatör