(Texten är hämtad från Sveriges Radio)

”Wokehöger”, ”vibbkodning” och ”finfluerare”. Panelen analyserar nyordslistan 2025 och berättar vilka som kommer att överleva och glömmas bort.

Ladda ner (30 min, MP3)

Nyordslistan 2025 är här. Det är Språkrådet och Språktidningen som varje år listar årets nyord. Språkets panel: Henrik Torehammar, Valerie Kyeyune Backström och Henrik Rosenkvist sätter tänderna i den.

– Det har varit ett ganska oroligt år med olika konflikter. Jag känner att ”drönarmur” är ett ord som har blivit väldigt aktuellt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Skibidi, hjärnöta och six seven

Även trams får plats på nyordslistan. ”Skibidi”, ”hjärnröta” och ”six seven” är tre av orden. Valerie Kyeyune Backström, biträdande kulturchef på Expressen, beskriver ”hjärnröta” så här:

– Det som händer när vi domedagsskrollar hela dagarna och tar del av massor med Skibidi Toilet-material. Det känns som att ens hjärna långsamt förvandlas till en schweizerost.

Henrik Torehammar, journalist på Svenska Dagbladet, kommer att fortsätta säga ”six seven” för att göra sina barn arga.

– Jag vet inte varför men ”vibbkodning” gör mig vansinnig.

Många engelska lån på nyordslistan

Flera ord är inlånade, till exempel ”finfluencer”, ”quadrobics” och ”rage bait”.

– Jag tycker att alla orden som är direkt intagna från engelska är de sämsta. De är sämst allihop, säger Henrik Rosenkvist.

Panel: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator på Svenska Dagbladet. Valerie Kyeyune Backström, författare och biträdande kulturchef på Expressen. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

 

Förargligt nog glömde jag att ta med mig en frottéhandduk när jag åkte från Växjö till Stockholm nu i mellandagarna. Därför skyndade jag mig på kvällen den 29 december till Hemtex på Götgatan på Södermalm. Denna butik ligger nämligen inte så långt ifrån ettan som jag bor i när jag är i Stockholm. 

Efter att ha gått runt i affären hittade jag till slut en fin, mörkgrön frottéhandduk som emellertid visade sig vara ett badlakan. Handduksstorleken var slut. Priset för badlakanet var emellertid gräsligt - 699 kronor! Jag avstod förstås från att köpa det och frågade expediten om det inte fanns några billiga frottéhanddukar. Hon pekade då på ett bord och sade att där fanns frottéhanddukar som de reade. Ovanför bordet hängde en stor, röd skylt med vita versaler som bildade det engelska ordet ”SALE”. 

När jag tittade mig omkring i affären upptäckte jag sådana skyltar överallt. Somliga var vita med röd text i stället för röda med vit text. På de vita skyltarna stod det inte bara ”SALE” utan rentav ”The most Wonderful SALE of the Year”. Jag hade varit så fokuserad på jakten efter en frottéhandduk att jag hade missat dem. 

”Varför står det SALE som är engelska och inte REA som är svenska?” frågade jag expediten.

Det kunde hon inte svara på utan hänvisade till det norska ägarbolaget Kid Group. Det namnet var då verkligen inte norskklingande! När jag kom hem googlade jag på Hemtex och fann då att företaget som grundats i Sverige 1973 med säte i Borås hade norska ägare sedan 2015. 

”Jag hoppas att ni i framtiden inte tänker byta namn till Hometex”, sade jag och fortsatte: ”Det får mig att tänka på den stora neonskylten HOMETOWN där Guldbron börjar vid Slussen. Är det trevligt?”

”Det är väl bra och inkluderande”, svarade hon. ”Det är många turister vid Slussen.”

”På vilket sätt är det bra och inkluderande med en engelskspråkig skylt som det står HOMETOWN på och inte HEMSTAD?” undrade jag. ”Svenska är Sveriges officiella språk som har talats i Sverige sedan urminnes tider. Varför ska vi plötsligt gå över till engelska?”

Svaret jag fick förvånade mig. Hennes ord var ordagrant: ”Om du vill fortsätta att diskutera detta måste jag be dig lämna butiken.”

Jag köpte snabbt och under tystnad en liten, ljusgrön frottéhandduk som kostade 75 kronor trots att det var halva priset. Den skulle egentligen ha kostat 150 kronor. Sedan lämnade jag Hemtexbutiken med alla engelska SALE-skyltar dinglande i luften. 

Denna händelse på Hemtex påminner mig på ett obehagligt sätt om mitt besök på NK 2019 och om vilket jag skrev insändaren ”Skandal att NK överger svenska språket” (DN, 2019-04-03). Där berättar jag att jag diskuterade NK:s språkbyte med en anställd och sade att jag tänkte skriva om detta. Då beordrade han mig att omedelbart lämna NK. Om jag inte gjorde det skulle han tillkalla vakter.

https://www.dn.se/asikt/skandal-att-nk-overger-svenska-spraket/

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/oER2oV/per-ake-81-ratar-lyxvaruhuset-nk-rent-snobberi?utm_source=iosapp&utm_medium=share

https://oversattningsbyra.online/2019/04/03/christina-johansson-dn-asikt-skandal-att-nk-overger-svenska-spraket/

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Partikelverb är verb i språket som utgörs av ett verb och en  partikel, oftast i form av ett adverb eller en preposition. De är vanliga i svenska, engelska och tyska. Ett kännetecken är att betoningen ligger på partikeln. Satsen ”Jag hälsade på honom” får exempelvis helt olika betydelse om verbet eller partikeln betonas.  Om ”på” betonas, betyder det att jaget besökte honom – om verbet betonas, betyder det jaget gav honom en hälsning, då de möttes.

Varje ny partikel leder till att förleden, ett ”kärnverb”,  begåvas med en ny  betydelse. Därför är partikelverben speciellt svåra att lära in för vuxna invandrare, som lär sig svenska som andra språk. Detta kan illustreras med det partikelverb, som innehåller kärnverbet ”hålla”.

Det finns i och för sig  ingen officiell och uttömmande “komplett lista” över alla partikelverb med hålla som förled eller kärnverb, men vissa källor ger relativt omfattande inventeringar som praktiskt kan fungera som en sådan. Nedan följer en samlad lista baserad på större öppna listor och undervisningsmaterial; andra mer sällsynta eller ad‑hoc‑bildningar kan också förekomma i bruk.

Vanliga partikelverb med hålla

• hålla av

• hålla efter
• hålla fast
• hålla fast vid
• hålla för
• hålla ihop
• hålla i
• hålla i sig
• hålla igen 
• hålla igång
•  hålla inne / hålla in
• hålla med
• hålla ner
• hålla om
• hålla på
• hålla på med
• hålla sig
• hålla sig avvaktande (ofta beskrivet bland uttryck, inte alltid listat)
• hålla sig borta
• hålla sig för (t.ex. skratt)
• hålla sig i form
• hålla sig inne
• hålla sig med
• hålla sig på mattan
• hålla sig till
• hålla sig undan
• hålla sig uppe
• hålla till
• hålla tillbaka
• hålla till godo
• hålla till med
• hålla upp
• hålla ut

Några närliggande idiom/uttryck

Dessa behandlas ibland tillsammans med partikelverb men klassas inte alltid som typiska partikelverb i snäv grammatik.

• hålla skenet uppe
• hålla tummarna

• hålla huvudet kallt
• hålla låg profil
• hålla koll på
• hålla på att (nära att göra något, t.ex “hålla på att dö”)

Viktig reservation

• Olika lexikon och listor tar med delvis olika kombinationer, och drar gränsen olika mellan partikelverb, reflexiva verb och idiomatiska uttryck.

Därför kan ingen lista säkert sägas vara absolut komplett; listan ovan bygger på de mer omfattande öppna listor som finns tillgängliga och omfattar de frekventaste och mest etablerade formerna.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Kjelle Wallén - Tiden

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Dagarna

Dagarna går fort, de rinner

liksom obemärkt förbi.

När du vill och kan och hinner,

ta dig loss och gör dig fri.

För kort är livet för att tveka,

slå sig ner, se tiden an.

Kom ihåg att skratta, leka, 

varje stund du faktiskt kan!

Lena Sjöberg 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idiom är en del av den dagliga kommunikationen som vi ofta tar för givet att alla förstår, men när det gäller människor som är nya i ett samhälle kunde ingenting vara längre från sanningen.

Som lingvist – och någon som har försökt lära sig flera språk (inklusive engelska) utöver mitt modersmål (flamländska) – har jag en irriterande vana: istället för att lyssna på vad människor säger, distraheras jag ofta av hur de säger det. Häromdagen hände detta igen under ett möte med kollegor.

Jag började skriva ner några av de uttryck som mina kollegor använde för att kommunicera sina idéer och som kan vara förvirrande för personer som har engelska som andraspråk eller tilläggsspråk.

Under loppet av cirka fem minuter hörde jag ”it’s a no-brainer”, ”to second something”, ”being on the same page”, ”to bring people up to speed”, ”how you see fit”, ”to table something” och ”to have it out with someone”. (1)

Dessa är alla uttryck vars betydelse inte framgår direkt av deras lexikala sammansättning – de kallas idiom av lexikologer.

Idiom är en del av den dagliga kommunikationen. Men denna anekdot tyder också på att vi tar för givet att sådana uttryck lätt förstås av medlemmar i samma gemenskap. Men när det gäller människor som är nya i gemenskapen, kunde ingenting vara längre från sanningen.

Idiom och gränserna för språkkunskaper

Forskning som genomfördes vid University of Birmingham för flera år sedan visade att internationella studenter för vilka engelska är ett andraspråk ofta missförstår föreläsningsinnehållet eftersom de felaktigt tolkar sina föreläsares metaforiska uttryck, inklusive bildliga idiom.

Nyare forskning bekräftar att engelska idiom kan förbli svårbegripliga för andraspråksinlärare även om uttrycken medvetet är inbäddade i tydliga sammanhang.

En av mina egna senaste studier, genomförd med internationella studenter vid Western University i Kanada, visade också att studenterna tolkade idiom felaktigt och hade svårt att komma ihåg de faktiska betydelserna senare efter att ha blivit korrigerade.

Detta visar hur förvirrande dessa uttryck kan vara.

Det är värt att nämna att vi talar om studenter som fått tillräckligt höga poäng på standardiserade engelskakunskapsprov för att bli antagna till engelskspråkiga universitet. Kunskapen om idiom verkar ligga efter andra aspekter av språket.

När bokstavliga betydelser står i vägen

Utmaningen med idiom är inte unik för engelskan. Alla språk har ett stort förråd av idiom, varav många kan vara förvirrande för andraspråksinlärare om uttrycken inte har några uppenbara motsvarigheter i deras modersmål.

Det finns olika hinder för att förstå idiom, och att känna till dessa hinder kan hjälpa oss att känna empati för dem som är nya i en gemenskap. För det första är ett idiom oundvikligen svårt att förstå om det innehåller ett ord som den som lär sig språket inte känner till alls.

Medlemmar i en gemenskap behöver ha större empati för nykomlingar som ännu inte är bekanta med de många hundra potentiellt förvirrande idiom som används så spontant i vardagen.

Men även om alla ord i ett uttryck ser bekanta ut kan den första betydelsen som kommer till en elevs sinne vara missvisande. Till exempel var jag som yngre elev i engelska övertygad om att uttrycket ”to jump the gun” syftade på en modig handling, eftersom frasen för mig framkallade en bild av någon som hålls under pistolhot och som gör en plötslig rörelse för att avväpna en motståndare.

Jag insåg först att detta idiom betyder ”att agera för tidigt” när jag fick veta att pistolen i denna fras inte syftar på ett skjutvapen utan på den pistol som används för att signalera starten på ett lopp.

Jag brukade också tro att ”follow suit” betydde att ta order från någon i en auktoritär position, eftersom jag trodde att ”suit” syftade på affärskläder. Dess verkliga betydelse – ”att göra samma sak som någon annan” – blev tydlig först när jag lärde mig den andra betydelsen av suit i kortspel som bridge.

Idén att idiom leder till en bokstavlig tolkning kan verka kontraintuitiv för läsare som inte har lärt sig ett andra språk, eftersom vi normalt sett kringgår sådana bokstavliga tolkningar när vi hör idiom på vårt modersmål. Forskning tyder dock på att andraspråksinlärare tenderar att använda bokstavliga betydelser när de försöker förstå idiom.

Tyvärr blir språkinlärare som använder en bokstavlig tolkning av ett idiom för att gissa dess bildliga betydelse ofta vilseledda av tvetydiga ord. Till exempel kommer de nästan oundvikligen att missförstå ”limb” i idiomet ”to go out on a limb” – som betyder ”att ta en allvarlig risk” – som en kroppsdel snarare än en gren på ett träd.

Det kan också vara svårt att förstå ursprunget till ett idiomatiskt uttryck, eftersom de livsområden som vissa idiom härstammar från inte nödvändigtvis är gemensamma för alla kulturer. Till exempel kan elever ha svårt att förstå engelska idiom som härstammar från hästkapplöpning (”to win hands down”), golf (”par for the course”), rodd (”pull your weight”) och baseboll (”cover your bases”), om dessa sporter är ovanliga i de samhällen där de växte upp.

Ett språks förråd av idiom ger en inblick i ett samhälles kultur och historia.

Samma språk, samma idiom? Inte riktigt

Idiomförrådet varierar mellan olika samhällen – oavsett om de definieras regionalt, demografiskt eller på annat sätt – även när dessa samhällen delar samma allmänna språk.

Om en australier till exempel skulle kritisera en engelsktalande kanadensare för att göra en stor affär av något genom att säga ”you’re carrying on like a pork chop”, (2) kan det hända att budskapet går förlorat i översättningen, även om det inte är så stor skillnad. Åtminstone språkligt sett.

Även om människor kanske har lärt sig ett antal idiom i en engelskkurs i sitt hemland, är det inte säkert att just dessa idiom är de som de kommer att stöta på senare som internationella studenter eller invandrare.

Moralen är enkel: var medveten om att uttryck som du anser vara helt tydliga eftersom du har vuxit upp med dem kan vara förvirrande för andra. Vi måste ha mer empati för människor som ännu inte är bekanta med de många hundra potentiellt förvirrande fraser som vi använder så spontant.

Frank Boers

Professor i tillämpad lingvistik, Western University

(1) Hur dessa idiom bäst översätts till svenska kan också bero på sammanhanget: ”It’s a no-brainer” (Det är självklart), ”to second something” (jag stödjer det förslaget), ”being on the same page” (vi är på samma linje), ”to bring people up to speed” (att uppdatera folk (på läget)), ”how you see fit”(gör som du tycker är bäst), ”to table something” (skjuta upp en fråga/ett ärende) och ”to have it out with someone” (ta ett snack/ta ett allvarligt snack med någon)

(2) Ungefär: "Nu fjantar du dig bara."

Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation den 16/12 2025 – vår översättning från engelskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hur och när lärde vi oss att tala? Genom att kombinera genetiska analyser med arkeologiska analyser kastar en studie nytt ljus över den period då det mänskliga språket uppstod.

Språkets ursprung är en av evolutionens stora gåtor. En ny studie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology tisdagen den 11 mars hävdar att den moderna människans språkliga förmåga redan fanns för 135 000 år sedan, långt innan språket började användas fullt ut för social kommunikation, omkring 100 000 år före vår tideräkning.

Forskningen baseras på en djupgående analys av genetiska data från de första mänskliga populationerna, som ger samstämmiga ledtrådar om när arten Homo sapiens började diversifieras geografiskt.

En dialog före de första migrationerna

Utifrån principen att ”varje mänsklig population som är spridd över hela världen har ett språk och alla språk är sammankopplade”, försökte Shigeru Miyagawa, professor vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), och hans team bevisa att det fanns en dialog före de första migrationerna.

För att spåra språkets uppkomst har forskarna gjort en metaanalys av 15 genetiska studier som publicerats under de senaste 18 åren. Arbetet baseras på tre källor av mänskligt DNA: Y-kromosomen, som endast överförs via faderns släktlinje, mitokondriellt DNA, som ärvs från moderns släktlinje, och pangenomiska studier som analyserar hela det mänskliga genomet.

Genom att jämföra dessa data har de visat att de första geografiska separationerna mellan mänskliga grupper inträffade för cirka 135 000 år sedan, vilket innebär att förmågan att tala måste ha funnits vid den tiden, eller till och med tidigare.

En kognitiv förmåga som föregick det talade språket?

Studien skiljer mellan den biologiska förmågan att tala och dess användning i kommunikation. Shigeru Miyagawa och hans medförfattare anser att Homo sapiens troligen hade de hjärnstrukturer som krävs för språk, ”ett internt kognitivt system”, men att dessa förmågor först kunde mobiliseras för att organisera tanken innan de utnyttjades fullt ut mellan individer.

Denna hypotes stämmer överens med observationer inom paleoantropologin som tyder på att symboliskt tänkande, ett nyckelelement, gradvis uppstod med konstens och gemensamma kulturella praktikers framväxt för cirka 100 000 år sedan.

Som arkeologiska fynd vittnar om började människor under denna period att gravera komplexa mönster, använda färgpigment som röd ockra och konstruera betydligt mer sofistikerade verktyg. ”Dessa beteenden är förenliga med språkanvändning och vittnar om ett avancerat symboliskt tänkande”, hävdar författarna till studien. Språkrevolutionen kan därmed ha underlättat kunskapsöverföring och socialt samarbete.

Även om denna studie fastställer ett troligt datum för språkets uppkomst, är frågan fortfarande omdebatterad inom forskarvärlden. Vissa forskare förespråkar en mer linjär utveckling eller ett äldre ursprung, baserat på primaternas vokala förmågor. Även om konvergensen mellan genetiska, språkliga och arkeologiska data stärker idén om ett strukturerat språk redan för 135 000 år sedan. ”Vårt tillvägagångsätt bygger på solida empiriska grunder. Vi närmar oss gradvis en mer detaljerad förståelse av det mänskliga språkets ursprung”, avslutar Shigeru Miyagawa.

Artikeln publicerades ursprungligen i Geo den 17/3 2025 – vår översättning från franskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Vísir skriver Haukur Arnþórsson idag en intressant artikel som tar upp många frågor. Jag håller med om mycket av det som sägs, men det finns några punkter som jag vill kommentera eller betona.

• ”Nyligen meddelades att isländska skulle bli det första språket som stöds av AI-chattboten ChatGPT.”

Det stämmer inte. ChatGPT fungerar med många språk. Sanningen är att isländska valdes ut som det första språket, efter engelska, som det skulle arbetas med i ett särskilt utvecklingsprojekt hos OpenAI.

• ”Om islänningarna ska ha turismen som sin huvudsakliga inkomstkälla måste de respektera det. Därför behövs instruktioner på engelska. Skyltar på flygplatser och andra platser med direkt turismrelaterade tjänster är därför på engelska, liksom på isländska där islänningarna sköter sina affärer.”

Det finns inget motstånd mot att olika instruktioner och skyltar är på engelska, förutsatt att isländska ingår. Däremot finns det ofta invändningar när endast engelska används – vilket händer ofta, även i områden som isländarna besöker.

• ”Även om vi har fått en ny generation utlänningar under detta århundrade – som har dåliga kunskaper i isländska – betyder det knappast att isländska är i en svag position. Så var inte fallet under förra århundradet. Nykomlingarnas barn går i isländska skolor och lär sig felfri isländska.”

Tyvärr är jag inte säker på att det stämmer. Omständigheterna är nu helt annorlunda än under förra seklet, vilket ofta har diskuterats här.

• ”Olika faktorer tyder på att den andra generationen invandrare inte är tillräckligt starka i isländska – åtminstone är det ett faktum att andelen som hoppar av skolan är mycket högre bland invandrarbarn än bland andra. Då undrar man om lingvisterna underblåser nationalismen, ”

Detta är en verklig fara som är väl värd att lyfta fram, och som jag ofta har varnat för.

• ”Det är möjligt att rädslan för att det isländska språket försvagas kommer att leda till hat mot människor med utländsk bakgrund, till ohövlighet mot servicepersonal som inte behärskar språket fullt ut, till skrikande på gatan och till och med till mobbning och övergrepp.”

Detta är också sant, och jag har ofta diskuterat detta. Det är oacceptabelt att diskriminera människor på grund av deras kunskaper i isländska eller att låta dem lida för att deras isländska är begränsad.

• ”Det faktum att den första generationen invandrare aldrig kommer att tala bra isländska skrämmer många, även om det är uppenbart att den andra generationen kommer att göra det.”

Det är oerhört viktigt för oss att vänja oss vid ”ofullkomlig” isländska. Men som jag sa tidigare tror jag tyvärr inte att det är självklart att den andra generationen invandrare kommer att bli flytande i isländska.

• ”Det värsta vore om rädslan för det isländska språkets öde ledde till rasistiska attityder och attacker mot utlänningar.”

Jag håller helhjärtat med om detta, och det är mycket viktigt att förhindra att detta sker.

Eiríkur Rögnvaldsson

Professor emeritus i isländsk lingvistik och språklig aktivist

Texten publicerades ursprungligen på egen blogg  den 23/8 2023 – vår översättning från isländskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)