Hur och när lärde vi oss att tala? Genom att kombinera genetiska analyser med arkeologiska analyser kastar en studie nytt ljus över den period då det mänskliga språket uppstod.

Språkets ursprung är en av evolutionens stora gåtor. En ny studie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology tisdagen den 11 mars hävdar att den moderna människans språkliga förmåga redan fanns för 135 000 år sedan, långt innan språket började användas fullt ut för social kommunikation, omkring 100 000 år före vår tideräkning.

Forskningen baseras på en djupgående analys av genetiska data från de första mänskliga populationerna, som ger samstämmiga ledtrådar om när arten Homo sapiens började diversifieras geografiskt.

En dialog före de första migrationerna

Utifrån principen att ”varje mänsklig population som är spridd över hela världen har ett språk och alla språk är sammankopplade”, försökte Shigeru Miyagawa, professor vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), och hans team bevisa att det fanns en dialog före de första migrationerna.

För att spåra språkets uppkomst har forskarna gjort en metaanalys av 15 genetiska studier som publicerats under de senaste 18 åren. Arbetet baseras på tre källor av mänskligt DNA: Y-kromosomen, som endast överförs via faderns släktlinje, mitokondriellt DNA, som ärvs från moderns släktlinje, och pangenomiska studier som analyserar hela det mänskliga genomet.

Genom att jämföra dessa data har de visat att de första geografiska separationerna mellan mänskliga grupper inträffade för cirka 135 000 år sedan, vilket innebär att förmågan att tala måste ha funnits vid den tiden, eller till och med tidigare.

En kognitiv förmåga som föregick det talade språket?

Studien skiljer mellan den biologiska förmågan att tala och dess användning i kommunikation. Shigeru Miyagawa och hans medförfattare anser att Homo sapiens troligen hade de hjärnstrukturer som krävs för språk, ”ett internt kognitivt system”, men att dessa förmågor först kunde mobiliseras för att organisera tanken innan de utnyttjades fullt ut mellan individer.

Denna hypotes stämmer överens med observationer inom paleoantropologin som tyder på att symboliskt tänkande, ett nyckelelement, gradvis uppstod med konstens och gemensamma kulturella praktikers framväxt för cirka 100 000 år sedan.

Som arkeologiska fynd vittnar om började människor under denna period att gravera komplexa mönster, använda färgpigment som röd ockra och konstruera betydligt mer sofistikerade verktyg. ”Dessa beteenden är förenliga med språkanvändning och vittnar om ett avancerat symboliskt tänkande”, hävdar författarna till studien. Språkrevolutionen kan därmed ha underlättat kunskapsöverföring och socialt samarbete.

Även om denna studie fastställer ett troligt datum för språkets uppkomst, är frågan fortfarande omdebatterad inom forskarvärlden. Vissa forskare förespråkar en mer linjär utveckling eller ett äldre ursprung, baserat på primaternas vokala förmågor. Även om konvergensen mellan genetiska, språkliga och arkeologiska data stärker idén om ett strukturerat språk redan för 135 000 år sedan. ”Vårt tillvägagångsätt bygger på solida empiriska grunder. Vi närmar oss gradvis en mer detaljerad förståelse av det mänskliga språkets ursprung”, avslutar Shigeru Miyagawa.

Artikeln publicerades ursprungligen i Geo den 17/3 2025 – vår översättning från franskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

“Du får raske og enkle svar fra ChatGPT og andre KI-verktøy.    En ny studie viser at det har en pris: Du lærer mindre.    To forskere fra University of Pennsylvania sammenlignet ChatGPT med Google og så på hva folk lærte av svarene de ...

Svenskans historia av Tore Janson (Historiska Media)   ”Vi slutar där vi började – i språket. Litteraturens förut­sättning. Lingvisten Tore Janson skriver om hur svenskan utvecklats under 800 år – sedan det på 1300-talet börja...

Denna sekreterarberättelse 2025 hölls av Mats Malm den 20 december 2025.   ”Språkets kraft och fiktionens makt ligger i centrum av vad Svenska Akademien verkar för, det behöver knappast sägas. Men denna kraft, denna makt, blir mer och mer p...

Det är skönt att se att Språkförsvaret håller igång kampen mot den inträngande engelskan. Ibland önskar jag att vi hade ett skarpare fördömande ord för personer eller organisationer som beter sig förrädiskt mot vårt språk och mot sitt land. "Quisling...

Söndagens svenskspråkiga sång   Pernilla Andersson - Det fryser på Norrmälarstrand igen   Söndagens svenskspråkiga dikt    Gårdagens snö Som föll som körsbärsblommor Är vatten igen   Gozan   (Denna nätdagbok är knuten till nät...