Sveriges universitetskansler, Anders Flodström, har gjort sig känd för sin stora kärlek till engelska språket. I medierna finns en hel del att läsa om den saken, men i det här sammanhanget tar jag uteslutande fasta på ett uttalande han gjort i anledning av ett televisionsprogram den 13 september 2007, som han deltog i men som jag tyvärr inte såg.

I sitt uttalande, här kallat kanslerbullan, gör han gällande att "engelskan är nära att etablera sig som det globala kunskapssamhällets språk". Han säger sig stödja sin slutsats på (engelsk) statistik över vetenskapliga publikationer på engelska.Han hänvisar till någon "mätning" som skall ha gjorts men talar inte om vad det är som mätts. Möjligen är det fråga om något tal som anger, hur många vetenskapliga forskningsresultat som under en viss tid publicerats på engelska. Att det talet kan verka mäktigt är mer än troligt, men det riktigt intressanta för syftet att bedöma engelskans ställning i forskarvärlden är ju, hur många forskningsresultat av betydande värde som publicerats på annat språk än engelska. Det nämner kanslerbullan ingenting om. Troligen vet kanslern inte särskilt mycket om den saken.

Kanslern är jämnårig med det skede i europeisk kulturhistoria som kännetecknas av det amerikanska språkets genombrott under senare hälften av nittonhundratalet. Efter andra världskrigets slut vällde Hollywoodismens flodvågor in över Europa. Efter välkänt mönster från kulturhistorien blev språkpolitiken ett maktmedel. Det amerikanska imperiets framväxt påminner mycket om Romarrikets framväxt för två tusen år sedan. För romarna blev det kulturella maktmedlet latin, för amerikanerna engelska (amerikanska). Amerikanskan blev, inte i kraft några som helst språkliga förtjänster, utan till följd av USA:s militära och ekonomiska övermakt det superkulturella språket i Europa. Hela raden av europeiska kulturspråk ställdes åt sidan. Den amerikanska kulturskymningen svepte fram. Nu inföll för Europas del vad den finske filosofen Georg Henrik von Wright kallar "postmodernismens dekonstruktion av det västerländska kulturarvet".

 Kanslerns tankar om framtiden förefaller kortsiktiga. När han nämner "framtiden" verkar det röra sig om en tidshorisont på ett par årtionden (kanske kanslerns egen ämbetsperiod?). För språkpolitiska ställningstaganden behövs längre utblickar. Klart är att engelskans ställning i världen står och faller med det amerikanska kulturimperiet. Allt färre tror att USA behåller sin maktställning vid kommande sekelskifte. Ingen kan begära att kanslern skall veta något mer om den saken, men det skulle ha varit klädsamt, om han i sin bulla åtminstone kunnat antyda något om osäkerheten för framtiden och att det finns andra språk i världen som bara väntar på sin tur att få bli världsspråk.

Kanslern förklarar sig slutligen vilja medverka till ett seminarium som bland annat skall diskutera medel att, man tar sig för pannan, "stärka svenska språket". Det är överflödigt. Svenska språket klarar sig utan stöd bara försöken att rensa ut det från den högre undervisningen resolut stoppas. 

Fritz Åberg

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  ”Var Storytels fest i Bredäng bokbranschens ändstation?” Det frågar sig Jonas Gardell i Expressen. I en debattartikel beskriver han förlagskoncernens jubileumsfest i kritiska ordalag, bland annat utifrån språkval. Från scenen skröt le...

Söndagens svenskspråkiga sång    Barbro Hörberg - November min vän   Söndagens svenskspråkiga dikt   Drömmar ur snö    De har sagt att det ska blomma. - Ur mörker och snö allt det ljusa som vi drömde ska ge frukt och ge frö. D...

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...