Direktlänk till inlägg 11 september 2011
På Lingvistbloggen skriver Östen Dahl:
”Per-Åke Lindblom upprörs på Språkförsvarets blogg över att Skolverket har ’infört engelskspråkiga kurskoder’ för språkämnena på gymnasiet. Man kallar till exempel tyska för ’ModGer’ och franska för ’ModFre" där ’Mod’ står för ’moderna språk’. Skolverkets representant säger att man följer ’internationell standard (ISO 639) för kodsättning av språk’, men Per-Åke tycker inte att detta är en godtagbar förklaring och undrar vad det kan finnas för ’tungt vägande skäl för denna ’reform’.
Nu kan man till att börja med konstatera att ISO 639 faktiskt är den internationella standarden för språkkoder, och jag har lite svårt att förstå att det kan vara fel att använda den, lika lite som andra liknande internationella koder, som till exempel de som finns för länder.”
För det första: Vad har den internationella standarden för språkkoder och kurskoder på gymnasienivå med varandra att göra?
För det andra: Kurt Nilsson, undervisningsråd, skrev så här: ” Skolverket har valt att följa internationell standard (ISO 639) för kodsättning av språk. Koden talar också om inom vilket ämne kursen har lästs.” Dessa satser konstaterar bara fakta; de förklarar inte varför dessa språkkoder införts. Om någon frågar mig, varför jag har besvarat detta inlägg av Östen Dahl och jag svarar ”jag valde att besvara Östens inlägg”, så blir ingen blir klokare av detta svar. Om jag däremot svarar att jag anser att skälet är att Östen sår förvirring, så har jag åtminstone angett mitt motiv.
För det tredje: Samtliga kurskoder, även i språkämnena, på grundskolan liksom alla ämnen förutom språkämnena på gymnasiet är fortfarande svenskspråkiga. Förändringen vad gäller språkämnena på gymnasiet inträffade i år. Se nedanstående exempel:
Kurskod i gymnasiet fram till 2011 Kurskod i gymnasium 2011
(bas: svenska) (bas: engelska , MOD= modern)
Kinesiska steg 1 KI1301 MODCHI01
Ryska steg 2 RY1302 MODRUS02
Franska steg 3 FR1303 MODFRE03
Tyska steg 4 TY1304 MODGER04
För det fjärde: Östen Dahl tar själv upp andra exempel och påvisar Skolverkets inkonsekvens.
För det femte: Det vore en annan sak om det fanns ett tvingande, praktiskt skäl för denna ”reform”. Min fråga är: Kräver utländska universitet fr.o.m 2011 att svenska studenter på sina ansökningshandlingar och i bifogade betygsdokument ska ange kurskoderna enligt ovan? Vad säger MODGER04 ett tyskt universitet eller MODFRE03 ett franskt universitet? Har Tyskland och Frankrike ens samma stegsystem som i Sverige? Om jag inte är helt felunderrättad måste svenska studenter som söker sig till amerikanska och brittiska universitet under alla förhållanden genomföra språktester, oavsett vad deras svenska betyg, med eller utan internationella språkkoder, säger. Det var i och för sig några år sedan, men min mellandotter var i varje fall tvungen att klara ett språktest innan hon kunde börja studera vid en engelsk högskola.
Summa summarum: Om Skolverket kan prestera ett bärande skäl, så måste kanske jag och andra bita i det sura äpplet.
Per-Åke Lindblom
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
”Var Storytels fest i Bredäng bokbranschens ändstation?” Det frågar sig Jonas Gardell i Expressen. I en debattartikel beskriver han förlagskoncernens jubileumsfest i kritiska ordalag, bland annat utifrån språkval. Från scenen skröt le...
Söndagens svenskspråkiga sång Barbro Hörberg - November min vän Söndagens svenskspråkiga dikt Drömmar ur snö De har sagt att det ska blomma. - Ur mörker och snö allt det ljusa som vi drömde ska ge frukt och ge frö. D...
Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...
Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...
Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
| 1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
| 5 | 6 |
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
| 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
18 | |||
19 |
20 | 21 |
22 | 23 |
24 | 25 | |||
| 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||||
| |||||||||
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"