Avinor

1 augusti 2012 20:16

Bra exempel på hur fel det kan bli när man ska använda engelska, men jag tror att din analys i sista stycket är helt fel. Det handlar inte alls om förståelse, däremot om att man på ett främmande språk har svårt att förstå ords nyanser och förmåga att såra. F-ordet kan användas flitigt i vardagssammanhang bland engelsktalande med det är fortfarande fullständigt tabu i icke-barnförbjudna sammanhang. Asiatisk nonsens-engelska i reklam är nåt helt annat. Menar du verkligen att européer i allmänhet inte förstår reklambudskap på engelska?

Per-Åke Lindblom

2 augusti 2012 21:00

Det tyska dotterföretaget och tyskspråkig personal, eller en tysk reklambyrå, måste ha varit inblandade när det gäller att ta fram "Fuck the diet - du darfst".

"Menar du verkligen att européer i allmänhet inte förstår reklambudskap på engelska?" Jag har läst vetenskapliga undersökningar från Tyskland och Nederländerna, som visar att det är lite si och så med den saken. Det finns såvitt jag vet ingen svensk undersökning på området. Språkförsvaret håller på och utarbetar en antologi, "Engelska i reklamen", varför vi måste ta reda på forskningsläget på området. Det är givet att de som talar andra germanska språk förstår engelska bättre än de som talar t.ex romanska och slaviska språk, vilket bekräftas av alla vetenskapliga undersökningar (se resultat från TOEFL och ELF). De som talar icke-indoeuropeiska språk har i sin tur ännu större svårigheter att lära sig engelska. Även om t.ex 80 - 90 % av skandinaver och holländare säger sig kunna konversera på engelska, säger detta ingenting om deras verkliga språkkunskaper (eftersom det förra påståendet är uttryck för självuppfattning). "Européer i allmänhet" har högst varierande kunskaper i engelska; enligt den förra undersökningen som Eurobarometern (den senaste har jag inte läst i detalj) publicerade påstod sig hälften av alla EU-medborgare (!) kunna konversera på engelska, men såväl Island, Norge, Schweiz, några stater på Balkan som Ryssland tillhör Europa utan att vara medlemmar i EU.

Flygledaren

4 augusti 2012 09:31

Avinor

Det är en himmelsvid skillnad mellan att kunna ett andraspråk, kanske till och med tala det flytande, mot att känna ett språk, som man gör med sitt modersmål. Smaka på de här två översatta reklambudskapen - och känn efter vilket du studsar tillbaka för.

Fuck dieten - du får!

Åt helvete med dieten - du får!

Det senare skulle Unilever aldrig våga gå ut med i Sverige.

Avinor

7 augusti 2012 04:08

?

Javisst är det poängen: Man inser inte som hur stötande det engelska ordet är. Det jag tror jag att du, Per-Åke Lindblom och jag är överens om. Vad jag argumenterade emot var det här resonemanget: "I det här fallet förlorade engelskan sin magi, när nästan alla förstod vad det betydde."

Per-Åke Lindblom

7 augusti 2012 22:05

Avinor

Ett av skälen till att engelska används i viss reklam är att det inte är meningen att konsumenterna ska förstå innehållet. Den motiveringen används ofta av reklammakare i Ostasien; den gäller också i Europa, men i mindre utsträckning. I andra fall är det meningen att kunderna ska förstå och låta sig påverkas. I stället missförstår kunderna slagordet. I Tyskland använde ett företag den engelskspråkiga reklamfrasen "Come in and find out", vilket kunderna översatte med ”Kom in och hitta ut igen”.

Avinor

8 augusti 2012 15:39

Kan du ge något exempel från Europa på engelska som det "inte är meningen att konsumenterna ska förstå"?

Per-Åke Lindblom

8 augusti 2012 19:54

Avinor,

är det meningen att man ska förstå vad fåret Frank säger i Tele2:s reklamsnuttar?

Avinor

11 augusti 2012 05:02

Utan minsta tvekan. Faktum är att de är fullständigt obegripliga om man inte förstår vad Frank säger; testa titta utan ljud. Större delen av humorn är språklig och inte visuell: Frank som parodi på amerikaner som tar sig själva på lite för stort allvar, att svenskar/européer inte kan skilja på sheep och cheap, ordlekar och ordvitsar... Så långt ifrån östasiatisk nonsensengelska som man kan komma.