Axel Moberg (AM) anser att Språkförsvaret borde ta bort stycket på vår hemsida, ” där man påstår att 90% av alla svenska doktorsavhandlingar är på engelska - i stället för på svenska.”

Men så skriver vi inte alls. Vi ställer den retoriska frågan: ”Är det helt självklart att 90 procent av alla avhandlingar ska skrivas på engelska vid svenska universitet, vilket numera sker?” Jag hittar alltså inte AM:s påstående på startsidan, inte heller i programförklaringen, Vanliga frågor eller i den viktigaste artikeln om språkpolitiken på högsskolan som Språkförsvaret har skrivit.

Det är lite märkligt att AM påskinar att Språkförsvaret skulle vara så naivt och okunnigt att vi inbillar oss att en gång i tiden skrevs alla avhandlingar på svenska. I ett föredrag (1) vid IMPLAN-konferensen i Oslo den 2/5 – 3/5 2008 i Oslo framhöll jag:

”Fram till 1850-talet dominerade latinet (i) som avhandlingsspråk vid Uppsala universitet, då det ersattes av svenskan. Under Sveriges ekonomiska guldålder, 1870 – 1970, då den reala tillväxttakten uppgick till två procent per år, endast överträffad av Japans, användes fem avhandlingsspråk i varierande utsträckning: svenska, latin, franska, tyska och engelska. Detta visar att det inte finns något absolut samband mellan ett lands ekonomiska framgångar och en ensidig satsning på ett akademiskt språk. Tyska var viktigt under början av 1900-talet, fram till andra världskrigets slut, men ersattes helt av engelskan efter andra världskriget. Idag är engelska det vanligaste avhandlingsspråket i Danmark, Norge och Sverige.”

Jag hänvisade inledningsvis till en artikel av Krister Östlund/Urban Örneholm: ”Avhandlingsspråk vid Uppsala universitet 1600 – 1855”– Lychnos, Årsbok för idé- och lärdomshistoria 2000, som tydligen AM inte känner till, eftersom han endast går tillbaka till 1889 vad gäller avhandlingsspråk i Sverige. Östlund/Örneholms sammanställning visar också att först under perioden 1850 – 1855 skrevs fler avhandlingar, eller 53 %, på svenska än på latin vid Uppsala universitet. Idag har engelskan en nästan lika stark ställning vid svenska universitet som latinet hade vid Uppsala universitet 1820 – 1829, då 94 % av alla avhandlingar skrevs på latin. I min inledning understryker jag också att flera språk användes som avhandlingsspråk i Sverige fram till 1970, särskilt fram till andra världskrigets slut. Denna bild bekräftas också av AM i hans inlägg. Samma mångspråkighet i fråga om avhandlingsspråk präglade förresten också Köpenhamns universitet strax före andra världskriget. Perioden 1905 – 1909 (2) skrevs dock alla (!) naturvetenskapliga avhandlingar på danska; fortfarande 1934 – 1938 stod danska, tyska och engelska för vardera en tredjedel av avhandlingarna. Efter andra världskriget föll andelen avhandlingar på tyska kraftigt och engelskan expanderade också på danskans bekostnad.

I en kommentar till tre högskolors yttranden skriver Språkförsvarets styrelse, en avrundning, som även kan passa här:

” Vår utgångspunkt är dock att det inte behöver finnas någon motsättning mellan en internationalisering och ett värnande av svenskan som huvudspråk. Varför skulle det behöva göra det? Språkförsvaret stöder i alla avseenden en internationalisering i sak och en utvecklad kommunikation genom språket. Självfallet finns det en massa praktiska och tekniska utmaningar och problem att lösa inom den akademiska utbildningen och forskningen; alla nationer brottas också med dessa. Men, att tro att vägen dit inte skulle gå genom en mång- och parallellspråklighet, utan genom en konvergens till ett språk, för närvarande engelska, tycker Språkförsvaret både är naivt och historielöst. Latinet höll i halvannat millennium, engelskan har bara dominerat i några decennier. Engelskan som språk framträder emellertid just nu med anspråket att utgöra själva kriteriet på vetenskaplighet. Där andra ser framsteg och utveckling, ser Språkförsvaret utarmning och domänförluster. Vi menar att det är alldeles för tidigt att räkna ut folkspråken.”

Per-Åke Lindblom

1)      Också publicerat i “Language and power”, sid. 283 – 288, Mkuki na Nyota Publishers Ltd, 2009

2)      Tom Fenchel m.fl: "Forskeren i samfundet. Publicering, evaluering og formidling" - debattinlägg inför Forskningspolitisk Årsmøde 4/3 2008. Länk i denna sektion bland annat.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  ”Flera internettjänster har drabbats av ett tekniskt problem.   Många användare har felrapporterat.   Bland annat X har drabbats av tekniska problem. Sajten ligger nere för många användare, enligt Downdetector.   Även användare ...

  ”Var Storytels fest i Bredäng bokbranschens ändstation?” Det frågar sig Jonas Gardell i Expressen. I en debattartikel beskriver han förlagskoncernens jubileumsfest i kritiska ordalag, bland annat utifrån språkval. Från scenen skröt le...

Söndagens svenskspråkiga sång    Barbro Hörberg - November min vän   Söndagens svenskspråkiga dikt   Drömmar ur snö    De har sagt att det ska blomma. - Ur mörker och snö allt det ljusa som vi drömde ska ge frukt och ge frö. D...

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...