(Pressmeddelande från Språktidningen)

Valet att skriva de och dem eller dom är årets hetaste språkdebatt. Det är också en fråga som delar svenska folket. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.

Det är 39 procent som vill fortsätta skriva de och dem. Något färre – 26 procent – vill gå över till dom medan 31 procent varken är positivt eller negativt inställda till en reform.

– Frågan om en dom-reform har diskuterats i årtionden. Det som är nytt i årets debatt är att flera tongivande språkprofiler har gått över till att skriva dom. Men svenskarna i allmänhet verkar ännu inte vara redo för en övergång på bred front, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

Ett vanligt argument för ett skifte till dom är att det är bra om avståndet mellan tal och skrift inte blir för stort. I dag säger en stor majoritet av svenskarna dom i stället för de och dem. Att distinktionen har försvunnit i talet är i sin tur en trolig förklaring till att skillnaden mellan de och dem blivit allt svårare att lära ut i skolan. I informella texter – som i bloggar, sms och chattar – är dom redan mycket utbrett. Däremot används dom mer sällan i formella texter som i tidningsartiklar och myndighetsinformation.

– Debatten handlar inte om att utradera de och dem ur språket. Förespråkarna av en dom-reform vill i stället att dom ska vara gångbart i alla typer av texter, säger Anders Svensson.

Motståndarna till en reform lyfter ofta fram att svenskan skulle bli nyansfattigare utan distinktionen mellan de och dem. En övergång till dom skulle dessutom vara ett stort ingrepp i språket som skulle få äldre texter att kännas daterade.

– Skälet till att debatten har blivit så laddad är att de och dem har blivit symbol för en vårdad och korrekt svenska. När lärare berättar att det är svårt att lära ut detta i skolan ses det ibland som ett tecken på ett större samhällsproblem, säger Anders Svensson.

Trots att det ofta är unga som pekas ut för att ha svårt med de och dem säger hela 58 procent av svenskarna i åldern 18 till 29 år nej till en dom-reform. I åldersgruppen 65 år och uppåt är det bara 26 procent som säger nej.

– Många unga har nyligen lärt sig de och dem och många har säkert gjort det med viss ansträngning. En dom-reform skulle kunna tolkas som att den mödan och kunskapen inte hade något värde. Många äldre gick däremot i skolan under en tid när språket skulle bli mer inkluderande och mindre formellt. Därför är det nog många i den gruppen som fick lära sig att talspråksnära skriftformer som dom var framtiden, säger Anders Svensson.

En annan tydlig skillnad är mellan arbetare och studenter. Bara 9 procent av studenterna är positiva till en dom-reform medan hela 31 procent av arbetarna vill se en övergång till dom.

Så tycker svenska folket om en dom-reform:
Mycket eller ganska positiv: 26 procent
Varken positiv eller negativ: 31 procent
Mycket eller ganska negativ: 39 procent
Vet ej: 5 procent

Undersökningen har utförts av Novus genom intervjuer med ett riksrepresentativt urval av befolkningen i åldern 18 till 79 år. Undersökningen gjordes 25 till 31 maj 2022.

Hela undersökningen finns i Språktidningen 7/2022. Du kan läsa artikeln om dagens debatt och dom-uttalets utveckling här.

Kontaktperson:
Anders Svensson
Språktidningens chefredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  ”Var Storytels fest i Bredäng bokbranschens ändstation?” Det frågar sig Jonas Gardell i Expressen. I en debattartikel beskriver han förlagskoncernens jubileumsfest i kritiska ordalag, bland annat utifrån språkval. Från scenen skröt le...

Söndagens svenskspråkiga sång    Barbro Hörberg - November min vän   Söndagens svenskspråkiga dikt   Drömmar ur snö    De har sagt att det ska blomma. - Ur mörker och snö allt det ljusa som vi drömde ska ge frukt och ge frö. D...

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...