Det nuvarande utbudet av språkkunskapscertifikat är ett resultat av globaliseringen och behovet av att fastställa gemensamma standarder för att utvärdera och certifiera språkkunskaper hos språkanvändare, vilket underlättar akademisk och yrkesmässig rörlighet i en alltmer sammankopplad värld. Deras spridning beror på den växande betydelsen av internationell och interkulturell kommunikation, vare sig det är för akademiska, yrkesmässiga eller personliga ändamål.

Under de senaste decennierna har olika institutioner och organisationer bidragit till utvecklingen och spridningen av språkkunskapscertifikat för att tillgodose de olika behoven hos användare över hela världen. Ett välkänt exempel på standardisering är den gemensamma europeiska referensramen för språk (CEFR), som främjas av Europarådet, där de välkända beskrivningarna för varje nivå (A1-C2) fastställdes.

De mest kända språkcertifikaten i Europeiska unionen

Några av de mest kända officiella språktesterna i Europeiska unionen är följande:

1. Cambridge English, från University of Cambridge. Erbjuder ett brett utbud av tester på olika nivåer för akademiska och yrkesmässiga sammanhang i Europa.
2. Test of English as a Foreign Language (TOEFL), från Educational Testing Service. Det är särskilt användbart för antagning till akademiska institutioner i USA och Kanada.
3. International English Language Testing System (IELTS), från British Council, University of Cambridge och IDP Australia. Det erbjuder två typer av prov: General Training, för invandringsändamål, och Academic.
4. Goethe-Zertifikat, från Goethe-Institut.
5. Diplôme Approfondi de Langue Française (DALF), från Frankrikes utbildningsministerium.
6. Diploma de Español como Lengua Extranjera (DELE), från Instituto Cervantes.

Detta är bara några exempel. Valet av certifikat beror på vilket språk du vill certifiera och dina akademiska eller yrkesmässiga mål.

Alla prov utvärderar inte samma färdigheter, och alla har inte samma antal uppgifter, innehåll eller provlängd. Därför är det viktigt att analysera och välja det språkkunskapscertifikat som bäst passar varje individs specifika behov och mål.

Språkcertifikatens betydelse för den akademiska och yrkesmässiga karriären

Officiella språkcertifikat är viktiga, åtminstone ur ett teoretiskt perspektiv, av fyra huvudsakliga skäl:

1. Bedömningsstandarder: officiella prov ger en objektiv och standardiserad bedömning av en persons språkliga och kommunikativa färdigheter.
2. Internationell rörlighet: officiella språkcertifikat är i allmänhet erkända internationellt.
3. Akademiska och yrkesmässiga krav: Många utbildningsinstitutioner och företag kräver språkkunskaper som en del av antagnings- eller anställningskraven.
4. Bättre jobbmöjligheter: Språkkunskaper kan förbättra jobbmöjligheterna avsevärt, särskilt i globaliserade arbetsmiljöer.

Kommunikationsförmåga eller titulitis?

De flesta av de erkända språkkunskapsproven, som de som nämns ovan, består av flera tester som mäter inte kommunikativa färdigheter utan kognitiva förmågor som bearbetning, urval, tolkning och analys av data.

Ett exempel på en spanskaexamen på nivå C1 är följande: lyssna på ett utdrag ur en föreläsning av en ingenjör och ekonom om universell grundinkomst och, efter att ha lyssnat på föreläsningen två gånger och gjort anteckningar, skriva en opinionsartikel.

Ovanstående exempel visar på en kulturell och utbildningsmässig snedvridning. Det är inte bara den kommunikativa kompetensen i det specifika språket som utvärderas, utan även andra kognitiva färdigheter (som minnesförmåga, analytisk textförståelse, kreativitet, kritisk läsning, argumentationsförmåga etc.) eller kunskaper som varierar enormt från individ till individ beroende på deras kulturella, akademiska eller sociala bakgrund.

Att en person är mindre skicklig på att memorera information betyder till exempel inte att hen inte är kapabel att föra en framgångsrik konversation med sin samtalspartner på ett språk som inte är hens modersmål.

Som exempel 

Jag utmanar läsare av denna text vars modersmål är spanska att titta på officiella prov i spanska på nivå B1, till exempel. De kommer att hitta prov som består av fem uppgifter i läsförståelse (70 minuter), fem uppgifter i hörförståelse (40 minuter), två uppgifter i skriftlig uttrycksförmåga och interaktion (60 minuter) och fyra uppgifter i muntlig uttrycksförmåga och interaktion (30 minuter, 15 minuters förberedelse).

Skulle du klara det? Att vara en kompetent användare av spanska garanterar inte att man har den förberedelse som krävs för att klara de uppgifter som krävs. För att klara dessa certifieringsprov krävs i allmänhet en särskild utbildning.

Fördelar och nackdelar med standardisering av språkkunskapscertifikat

Standardisering av prov har betydande fördelar: enhetliga bedömningskriterier, internationell giltighet, tillgång till utbildningsinstitutioner och förbättrade jobbmöjligheter.

Å andra sidan är språkcertifikat inte alltid nödvändiga. När vi inte behöver certifiera våra kommunikationsfärdigheter inför en framtida arbetsgivare eller som ett krav för att komma in på en utbildningsinstitution är det inte viktigt att ha ett officiellt certifikat, utan vår förmåga att kommunicera.

Dessutom bör vi som undervisar i främmande språk reflektera över innehållet i officiella certifieringstester för att undvika att bedöma kunskaper eller kognitiva färdigheter som går utöver en individs kommunikationsförmåga, som nämnts tidigare.

En enkel konversation kan ibland vara mer upplysande för att bedöma en persons kommunikativa kompetens än ett prov som utvärderar språkliga färdigheter (muntlig och skriftlig uttrycksförmåga samt hörförståelse och läsförståelse) på ett icke-integrerat sätt. För alla som är intresserade av att lära sig ett främmande språk bör utvecklingen av kommunikativ kompetens vara viktigare än att erhålla ett certifikat. Det första kräver nämligen inte det andra, och det andra garanterar inte det första.

Martha Garroto Salazar

Artikeln ursprungligen publicerad på spanska i The Conversation den 23/2 2025. 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

KAJ - Bara bada bastu

Söndagens svenskspråkiga dikt

Bara bada bastu

Nåjaa

Klockon slår, nu är det dags 

All bekymber försvinder strax 

Bästa båoti för kropp och själ 

Fyra väggar i träpanel

(Åh, ey-åh, ey-åh) 

Vedin vår värmer lika bra 

(Åh, ey-åh, ey-åh) 

Som tango med Arja Saijonmaa 

Yksi, kaksi, kolme, sauna

Vi ska bada bastu, bastu 

Ångon åpp och släpp all stress idag 

Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa 

Bara bada bastu, bastu 

Heittää på, så sveittin bara yr 

Ooh-whoa, bada bastu, jåå

Vi ska bada bastu, bastu 

Ångon åpp och släpp all stress idag 

Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa 

Bara bada bastu, bastu 

Heittää på, så sveittin bara yr 

Ooh-whoa, bada bastu, jåå

Sauna 

Sauna 

Ja, jyst, ja

Häll på vatt'n och meir ångo nu 

Tick, tick, tack, hur läng' orkar du? 

90 grader, vi är nästan där 

Perkele, är va' på värman jär

(Åh, ey-åh, ey-åh) 

Sveittin lackar, ja, ja 

(Åh, ey-åh, ey-åh) 

Yksi, kaksi, kolme, sauna

Vi ska bada bastu, bastu 

Ångon åpp och släpp all stress idag 

Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa 

Bara bada bastu, bastu 

Heittää på, så sveittin bara yr 

Ooh-whoa, bada bastu, jåå (sauna)

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu 

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu (ei saa peittää)

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu 

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu

Vi ska bada bastu, bastu 

Ångon åpp och släpp all stress idag 

Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa 

Bara bada bastu, bastu 

Heittää på, så sveittin bara yr 

Ooh-whoa, bada bastu, jåå (sauna)

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu 

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu 

Sauna

KAJ

Se också här!

(Denna nätdagbok är kmuten till nätverket Språkförsvaret)

"Kursinformation

Seglarskolan vänder sig till barn mellan 8 och 14 år. Vi har både nybörjarkurser och fortsättningskurser varje vecka.

OBS! Barnen seglar själva i båtarna och måste kunna simma minst 100 m – gäller båda kursnivåerna! Av säkerhetsskäl behöver barnen kunna prata och förstå svenska.

Om du har familjemedlemskap i Sjöhistoriskas Vänner har du 10% rabatt på kursavgiften. En rabattkod ska ha skickats via mejl. Har du inte fått någon kod? kontakta foreningen.sjohistoriska@smtm.se.

Bli medlem i Sjöhistoriskas Vänner!"

Välkommen till säsong 2025!'

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Debattören Lars Jonssson skriver i Dala-Demokraten  den 14 maj bland annat:

"Exempelvis betalade Internationella Engelska Skolan 60 miljoner i sponsorpengar till Handelshögskolan för forskning om hur man kan mäta skolors effektivitet, samtidigt som rektorn satt i IES styrelse.

Läs vidare här!

Dessa sponsorpengar härrör från vinsten från tilldelade skattemedel. Det skulle verkligen  förvåna om Handelshögskolans forskning kom fram till att IES och andra friskolor vore ineffektiva i största allmänhet - ifråga om att skapa vinst är de definitivt effektiva. Undervisningsresultaten är en helt annan fråga.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Att döpa om landets största flygplats till Alfred Nobel Airport skulle devalvera användningen av namnet Nobel. Det finns därför ingen som helst anledning att ge ett nytt namn till Sveriges största flygplats, skriver Paul Ingvarsson. "

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Varför bytte Konsum egentligen namn till engelskans Coop som betyder hönsbur? Det kan inte sägas vara ett lyckat namnbyte.

 
Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kjell & Company kanske borde ha tänkt på att "pick" är ett genuint svenskt ord för "penis".

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anna Sofia Hartling skriver i KForum den 24 april bland annat:

”Engelskpåvirkningen af dansk har været til debat i mange år, og lige nu er det et überaktuelt emne efter at både De Konservative og Dansk Folkeparti, i marts måned og med kort tids mellemrum, har foreslået indførelsen af en sproglov som bl.a indebærer at fremmedord (det vil i praksis langt overvejende sige ord fra engelsk), der er på vej ind i dansk, skal forsøges erstattet af fordanskninger. 

Når jeg lytter til de mange præ- og fuldblodsteenagere som jeg er i kontakt med, tvivler jeg en kende på at de vil lade deres engelskimpulser tæmme af en lov.”

Läs vidare här!

Finland,  Sverige, Island och Norge har samtliga språklagar. Finland antog sin första egentliga språklag år 1922. Denna lag fastställde finska och svenska som jämställda nationalspråk och skyddade individens språkliga rättigheter vid kontakt med myndigheter. En enhällig riksdag i Sverige antog en språklag 2009. Därefter antog Island och Norge liknande språklagar. Mig veterligt förekom det inte någon opposition mot antagandet av en språklag vare sig i Island eller Norge.

När Språkförsvaret bildades 2005, ställde vi det som vår viktigaste uppgift att se till att Sverige antog en språklag och vi engagerade oss mycket aktivt i frågan – se ”Kampen för en svensk språklag”. Vi utarbetade t.o.m ett utkast till språklag 2006 , som går betydligt längre än den som senare antogs.

Varför har inte Danmark antagit någon språklag? Har danska språket en starkare ställning gentemot engelskan än isländskan, norskan och svenskan? Det finns inget som tyder på det. Problemet tycks i stället vara att vissa partier i Danmark förvandlar frågan till en partipolitisk fråga, varvid vissa andra partier slår bakut och inte vill ge de förstnämnda partierna äran av att ha tagit initiativ till en språklag. Dödläget permanentas. Språkförsvarets kampanj underlättades av att nätverket var partipolitiskt neutralt och att ingen med fog kunde hävda att vi var knutna till något bestämt parti. Sådana försök har i och för sig gjorts, men de har alltid slagit slint.

Svenska språket står över klasserna och partierna. Om jag och kungen någon gång skulle stöta på varandra och behöva samtala, skulle vi inte ha några som helst problem med att kommunicera med varandra.

För övrigt bör en dansk språklag i första hand reglera danskans status. Inflödet av rena anglicismer är bara ett symptom på engelskans expansion på danskans bekostnad. Redan en diskussion om behovet av en språklag höjer det språkliga medvetandet.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)