Alla inlägg under juni 2015

Det är säkert inte så många i Sverige, som behärskar occitanska, men man kan faktiskt förstå mycket av innehållet i nedanstående text, om man redan förstår spanska och franska. Ännu bättre är förmodligen kunskaper i katalanska.


”Ven de paréisser una antologia de la literatura occitana pels anglofòns. Es una rejoncha de 780 paginas que conten de tèxtes del sègle X fins al present sègle XXI, traduches en anglés e acompanhats de l’original en lenga nòstra. Se tracta d’un trabalh remirable de cinc annadas de recèrca menat a tèrme per James Thomas, un cercaire de la literatura occitana e un traductor professional en anglés, catalan e occitan.
 
L’òbra, entitolada Grains of Gold (Grans d’Aur), introdutz lo legeire anglofòn a la riquesa de la literatura en lenga nòstra de tota l’istòria: los trobadors e las trobairises, l’Edat Mejana, lo Barròc, la Renaissença, lo Romantisme, lo Felibritge e totas las tendéncias literàrias dels sègles XX e XXI.”


Det finns naturligtvis nätbaserade ordböcker mellan occitanska och andra språk. Samtidigt måste man varna för falska vänner. ”Cercaire” i texten kan knappast betyda cerkarie (en slags frisimmande larv som orsakar badklåda) som det gör på franska.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en kommentar till denna nätdagbok den 5 maj skriver signaturen ott dogg:


”Jag har tidigare efterlyst en vetenskaplig term för detta att man vill slänga sig med främmande ord i tron att det låter bättre, trots att det för utomstående låter fånigt. Det senare vet man väl inte om. Jag har sett samma fenomen i många språk, inklusive engelskan. Det dämpas förstås något om man är medveten om det egna språkets prestige.”


Denna frågeställning kan omvandlas till en webbomröstning men med fokus på engelskan. Överanvändningen av engelskan är ju det stora problemet idag i det svenska språkklimatet. Webbomröstningens fråga lyder alltså:


”Vad ska man kalla den engelska, som används i Sverige i tron att det låter bättre, att engelska ord säger något mer än motsvarande svenska ord eller för att man vill visa att man befinner sig i modernitetens framkant? ”


Det finns möjlighet att lägga in 20 olika förslag att välja bland. Skicka förslag i form av en kommentar till denna nätdagbok eller till sprakforsvaret@yahoo.se, så lägger vi in förslagen allteftersom de inkommer.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 juni 2015 15:47

Frågan löd:


”Språkrådet och Språktidningen publicerade i början av året en nyordslista. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva?”


Omröstningen pågick mellan den 3/1 2015 och 28/6 2015. 297 personer deltog. Resultatet blev följande i procent:


attefallshus22,6
selfiepinne12,8
fotobomba12,1
rasifierad 9,1
spoilervarning  8,1
frisparkssprej 7,7
cisperson 7,4
icke-binär 5,7
rödgrönrosa 3
klickfiske 2,4
köttnorm 1,7
yoloa 1,7
plastbanta 1,3
nerväxt 1
tvodd 1
mellanförskap 0,7
krislåda 0,7
normcore 0,7
gurlesk 0,3
usie 0

Attefallshus stöddes alltså av 22,6 procent, en dryg femtedel av de röstande. Av de fem ord som fick flest röster var fyra sammansättningar. Ingen trodde på usie.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en notis i Svenska Dagbladet idag berättas att låtar på tyska dominerar den tyska tio i topp-listan. Detta har inte hänt sedan 1962. Süddeutsche Zeitung slår fast att


"denna veckas topplista ger röst åt invandrartlandet Tyskland, med alla dess kulturella nyanser och motsägelser. Medan många tyska artister sjunger på engelska väljer andra artister med rötter i andra länder att sjunga på tyska."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 juni 2015 15:14

I en notis idag i Dagens Nyheter berättar Kristofer Ahlström om fortsatt anglofil namnhysteri i Stockholm:


”När ett bostadsområde i Stockholm behöver statustillväxt finns ett ofelbart knep: låna namn från New York så kommer den kosmopolitiska vibben på köpet! Inom kort tid har vi fått se Liljeholmen kalla ’Stockholms Manhattan’ (på grund av fyra planerade höghus…), mäklarbyrån Eklund döpte Vasastan till Midtown och Hornstull är sedan gammalt ’Stockholms Brooklyn’, vilket även utrikiska medier tagit fast på.


Men sedan blir det desto knepigare: Farsta döptes i april till ’Stockholms East Harlem’ av inhemska stadsplanerare. Men! I går spreds en bostadsannons från Notar på nätet där mäklarfirman i stället gett Skarpnäck epitetet ’Stockholms East Harlem’. Enda lösningen bli att, som i Walter Hills dystopiska film ’Warriors’, bilda gäng och utkämpa bittra gatustrider om vilken fraktion som har rätt till vilken stadsdel. Come out and play!”


Det kan tilläggas att ett nytt kvarter i Annedal, Stockholm, ska heta Bronze efter Bronx, också i New York. Stadsdelen Bronx har fått sitt namn efter Jonas Jonson Brunk, en svensk emigrant som slog sig ner där 1639. Metallen brons (bronze på engelska) har ingenting med stadsdelens namn att göra.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 juni 2015 11:50

I en artikel av Annika Johansson med flera om situationen för svenskan respektive nederländskan i senaste numret av Språktidningen omnämns Språkförsvaret:


"I Sverige finns en förening som heter Språkförsvaret. Denna förening vill framför allt slå vakt om svenskans ställning i landet vilken man anser hotas av den utbredda användningen av engelska. Bland annat driver man en aktiv webbplats där frågor om engelskans inflytande bevakas och diskuteras. Språkförsvaret uppmärksammar engelska lånord och lämnar förslag till svenska ersättningsord för lånorden."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 juni 2015 18:31

Guld i strupen Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket. Red. Frank-Michael Kirsch, Per-Åke Lindblom och Arne Rubensson. Språkförsvaret, Stockholm 2014. 242 sidor.


Den ideella organisationen Språkförsvaret har tidigare gett ut två antologier Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva (recension i Språkbruk 1/2012) samt Såld på engelska? Om språkval och marknadsföring (Språkbruk 2/2013). Organisationen arbetar för att höja medvetenheten om det svenska språkets egenvärde i en alltmer globaliserad värld där man ser engelskan som det kanske största hotet.


I den nya antologin Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket beskriver 20 skribenter (författare, forskare, översättare och redaktörer) sitt förhållande till svenskan. Naturligt nog är perspektiven många och infallsvinklarna mycket varierande. Också fyra finlandssvenskar kommer till tals, och två av författarna har också skrivit flera gånger i Språkbruk: Marika Tandefelt och Leif Höckerstedt.


Det är högt och lågt, stort och smått. Författaren Björn Randelid utbrister i sin artikel ”I dag har många som talar och skriver förvandlat språket till en kloak och container. (---) De tar inte ansvar för språket och det handlar inte om en positiv utveckling, utan om sabotage och skadegörelse av ett ovärderligt arv”. Det är ord och inga visor – om än kanske något överdrivet. Det kanske kan vara en poet tillåtet?


Det är spännande att läsa om professor Lars-Gunnar Anderssons arbete som expert i radioprogrammet Språket i Sveriges Radio där han medverkade i hela 16 år. Hur besvarar man komplicerade språkfrågor så alla förstår? ”Ibland måste man vara en aning kortfattad och inte krångla till det hela över radiolyssnarnas grammatiska smärttröskel” skriver Andersson.


Antologin kommer kanske inte med så mycket nytt, men utgör ändå ett mångskiftande bidrag till den språkpolitiska diskussionen.


Pia Westerberg


(Publicerad i Språkbruk nr 2/2015 – här med skribentens tillstånd)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Detta är ett av de ord som nominerats till ”Svenskans vackraste ord", som Svenska Dagbladet arrangerar under sommaren)


Det kan inte uttalas barskt eller störande. Bokstavsljuden går i tät armkrok med varandra. Det låter som det stavas: en mjuk molltonart, med en sval återspegling till människan av en avlägsen solvärme, något förföriskt mystiskt som ibland bleknar och försvinner men alltid kommer tillbaka med sin romantiska tröst och bekräftelse. Alla våra förfäder och alla våra efterkommande har sett det, kommer att se det, men det är bara vi svenskar, gamla och nya, som fylls av ordet och kan uttala det med hemkänsla, aldrig skrika det – det vackraste av alla ord i vårt språk. Ingen har någonsin förvrängt det, för det bär en tidlös helighet i sin dunkla själ.


Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18
19
20 21
22
23 24 25 26
27
28
29
30
<<< Juni 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards