Alla inlägg under augusti 2022

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 augusti 2022 08:00


  

 

Man behöver inte gå den omotiverade och onödiga omvägen över engelska.


ABC 123

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 augusti 2022 12:56

Internationella Engelska Skolan (IES) hävdar genom sin grundare Barbara Bergström på IES webbplats:


”Vi kan inte längre som utbildare nöja oss med att svenska skolbarn lär sig tala engelska ’väl’. Detta är inte nog. Vi måste befinna oss steget före och se till att de uppnår en total inre säkerhet (min fetstil) när de talar engelska, så att de är i stånd att utforska och diskutera frågor djupgående på engelska” (vår översättning).


Därför intresserar det naturligtvis oss i Språkförsvaret hur IES-personalen, som ska se till att eleverna uppnår denna ”totala inre säkerhet”, själv behandlar engelskan. En medlem på Språkförsvarets vänner har nyligen uppmärksammat denna text:


 


Hon bad också en vän kommentera texten:


"Its" för "It has", men utan elisionsapostrof. "Back in school" och inte "Back at school". Total inner security, eller hur var det nu, Barbara ...?

 

Och så konsulterade jag en vän, som talar engelska som första och norska som andra språk, och här är hennes analys:

 

"That is REALLY creepy. Does the school mean to get to know it’s students, or get to “know our students”? The latter sounds positively biblical. Also, why the second set of quote marks? I am astounded. This is nonsense English, from an institution that is paid well over the odds to function properly in that language, and to teach it. I would also have liked a comma after “Well done all…”, but then I’m a purist.

 

They deserve all the criticism they get. It's a C minus for the school from me."

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 augusti 2022 08:00

(Pressmeddelande)

 

Varför diskuteras inte svenskans förhållande till engelskan i valrörelsen 2022?


Sveriges riksdag antog enhälligt en språklag 2009, varefter även Island och Norge i Norden har antagit språklagar. Men har denna språklag förmått dämma upp för engelskans fortsatta expansion på svenskans bekostnad? Språkförsvarets svar är nej.


Svenska språket, liksom danska, färöiska, isländska och norska, utgör en fortsättning på och utveckling av urnordiskan, har förmodligen talats i minst 2000 år i Sverige. Under denna tid har det påverkats av andra språk, bland annat latin, grekiska, tyska, franska och nu engelska. Dess fortbestånd har dock i grund och botten varit ohotat. Den språkliga mångfalden i världen och varje språk har ett värde i sig. Språket skänker identitet åt individen och utgör en brygga bakåt i tiden till familjen, släkten, traditionen och historien. Ett gemensamt språk är också en förutsättning och ett redskap för att fatta gemensamma och demokratiska beslut. Svenska språket är ett sätt att se på livet och verkligheten, en omistlig del av Sveriges historia och svenskars identitet.


I dag hotas emellertid svenskans överlevnad genom engelskans expansion inom allt fler domäner, inte minst inom skola, högre utbildning och forskning och i det offentliga rummet, det vill säga radio/tv, reklam, namngivning och sociala medier. Detta beror på utvecklingen av satellit-tv, datoriseringen och utvecklingen av internet, den engelskspråkiga massmedieindustrins globala dominans och slutligen engelskans nuvarande ställning som världens lingua franca.


Språkförsvaret hävdar:

 

Det är helt felaktigt att tillåta förekomsten av skattefinansierade engelskspråkiga friskolor med Internationella Engelska Skolan i spetsen. Dessa språkbytesskolor undergräver i praktiken svenska språkets ställning; dessa skolor har nämligen rätt att bedriva undervisning på engelska upp till 50 procent av lektionstiden i grundskolan och upp till 90 procent i gymnasiet. Det är absurt att ge engelskan denna särställning; i praktiken innebär det ett brott mot språklagen, som stadgar att svenska är Sveriges huvudspråk. Vi har i Sverige absolut inte haft några problem med engelskkunskaperna före kommunaliseringen och friskolereformen. Spetsfördelar i språk på individ-, företags- och nationell nivå kan bara uppnås genom flerspråkig kompetens, inte genom enbart tvåspråkig kompetens. Sverige har inte lyckats exportera sin undervisningsmodell till andra jämförbara länder, inte ens till Norden. Andra jämförbara länder har haft självbevarelsedrift nog att inse att det faktum att låta ett främmande språk tränga ut det egna huvudspråket från skolväsendet är detsamma som ett långsamt språkligt självmord.

 

Riksdagspartierna blundar systematiskt för detta problem och intar en fullständigt aningslös inställning. Man kan undra varför. Det räcker med att läsa de svar som riksdagspartierna har avgett på Språkförsvarets respektive Språkrådets enkäter.


Vissa partier har under flera års tid ägnat mycken energi åt att plädera för språkkrav för invandrare i samband med medborgarskap. Språkförsvaret är inte emot språkkrav, om de samtidigt ses som både en rättighet och som en skyldighet och inte används i rent exkluderingssyfte. Det intressanta är emellertid att samma partier inte har lyft ett finger emot engelskans expansion i Sverige, speciellt de engelskspråkiga friskolorna. Tvärtom har de ofta på kommunal nivå varit behjälpliga med att kratta manegen för etablering av engelskspråkiga friskolor. De enda invandrare som i stor utsträckning kan klara sig i Sverige utan att lära sig fullgod svenska är engelsktalande. Övriga invandrargrupper måste lära sig svenska för att överhuvudtaget få ett jobb och avancera, vilket det stora flertalet också inser. Inget annat språk än engelskan utgör något hot mot svenskans överlevnad. Det har aldrig hänt i historien att invandring, om det inte har varit fråga om ren erövring med åtföljande massiv invandring, har lett till ett språkbyte i ett land. Tvärtom är det regel att de flesta invandrare assimileras språkligt av majoritetsbefolkningen redan i andra generationen och det absoluta flertalet i den tredje generationen. Fokus är alltså helt felaktigt.


Det är viktigt att försvara den mellannordiska språkförståelsen, eftersom svenska, danska och norska förstås av drygt 20 miljoner människor och fungerar som motvikt till engelskan. Två nödvändiga åtgärder sticker ut. Grannspråksundervisningen i Sverige måste stärkas, särskilt i danska och norska, bl.a genom att kursplanerna i svenska uttryckligen slår fast att undervisning i danska och norska är obligatorisk fr.o.m grundskolans högstadium. Dessutom måste det säkerställas att alla nordbor kan se tv-program från de övriga nordiska grannländerna, eventuellt genom att den statliga tv-licensen i respektive nordiskt land gäller för alla länder. Den mellannordiska språkförståelsen har på senare år försämrats, och detta måste Sverige aktivt motverka.


Sist och slutligen: Språklagens tillkomst var viktig, men den har uppenbarligen varit otillräcklig, eftersom engelskans expansion fortsätter i en oroväckande hög takt. Språkförsvaret påpekade redan tidigt vissa brister i språklagen. Den är enbart en skyldighetslag för myndigheterna i stället för en kombinerad rättighets- och skyldighetslag med fokus på den enskilde medborgarens rättigheter. Den har en begränsad räckvidd; den är tvingande enbart vad gäller det allmännas kärnområde, det vill säga i fråga om protokoll, beslut, föreskrifter och andra dokument av liknande karaktär. Lagen omfattar överhuvudtaget inte den privata sektorn och innehåller överhuvudtaget inga sanktioner vid brott mot språklagen. Språklagen är för övrigt förbluffande okänd bland allmänheten, till och med bland politiker.


Språkförsvaret kräver att regering och riksdag skyndsamt tillsätter en bred kommitté, som utreder svenska språkets ställning, språklagens hittillsvarande konsekvenser och hur språklagen ska kunna förstärkas.


Språkförsvarets styrelse

29/8 2022


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 augusti 2022 08:00

Alla har vi väl haft en period i livet då allt utländskt verkade bättre, klokare och mer spännande. Centerpartiets skolpolitiker i Ängelholm Liss Böcker är där nu och önskar sig en sk internationell skola för barnen till de utländska arbetarna på lyxbilsfabriken Königsegg och andra ungdomar som drömmer om en internationell karriär. Men det är ett mycket litet fikonlöv som hon bär fram och som inte kan dölja vad som finns bakom. Hänvisningen till lyx är talande, för vi vet att den sortens skolor ökar segregationen – även om de på pappret är öppna för alla. Då måste man fråga sig om det i dagens svenska samhälle är läge att fördjupa klassklyftorna? Alla förstår nog att syftet är att skapa en oas för barn och ungdom ur högre samhällsklass.


Böckers förslag innebär en ”språkbytesskola”, där all undervisning sker på engelska med undantag för svenskämnet. Vetenskapliga undersökningar har visat att engelskan i sådana skolor förbättras marginellt medan svenskkunskaperna tydligt försämras i jämförelse med normalklasser. I det aktuella fallet handlar det om en högstadieskola och eleverna kommer därför inte att kunna utveckla sitt språk över mellanstadienivån. Det ger en mycket svag grund att stå på för vidare studier. Detsamma gäller både humanistiska och naturvetenskapliga ämnen, vars speciella uttryckssätt och facktermer oundgängligen är nödvändiga att kunna hantera, om man vill bli verksam i Sverige eller Norden.


Är det inte snart dags att sluta se ner på vår egen kultur och vårt eget språk? Samtidigt kunde vi kanske få upp ögonen för att internationell inte automatiskt betyder amerikansk. Framtiden stavas på ett helt annat sätt.


Bo Alvberger

Medlem i språkförsvaret


(Insändaren har publicerats i Helsingborgs Dagblad/NST den 28/8 2022)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 augusti 2022 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Hars Åke Hermansson - Slåttervisa


Söndagens svenskspråkiga dikt


Augustikväll


När vita dimmor vältra sig bland hässjorna på äng

och åkerskäran skorrar på sin eviga refräng,

då vandra vi i ensamhet på tuvig mosses ren,

där just i dag bland tistlarna min skarpa lie ven.


Ur skogen stiger månen, röd och väldig som en sol.

I fjärran brummar forsen som en trumpen basfiol.

En fågel väcks av våra steg och korsar snabbt vår stråt.

Det lyser ifrån Kärna by och dansfolk drar ditåt. 


Mig är som skulle just i kväll till bröllopsdans vi gå.

Lysmaskarna vid vägen som kulörta eldar stå,

ett stjärnfall tänder då och då sin glimmande raket,

som visste jord och himmel re’n vår kära hemlighet.


I dag, i dag jag fick ditt ord, och kommer höst en gång,

då glimma ljusen vid vår fest den mörka natten lång;

då bär du i ditt svarta hår den gröna myrtenkrans,

och mot din egen faders gård dra skarorna till dans.


Erik Axel Karlfeldt

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 27 augusti 2022 08:00

Hej!


Min fru och jag åker sedan mer än 30 år regelbundet med färjan från Tyskland till Sverige och tillbaka.


Tidigare fanns det matsedlar på både tyska och svenska i restaurangen på färjan mellan Kiel och Göteborg. Men 2022 ändrades detta. Nu finns matsedeln bara på engelska (se foto). Tydligen intresserar sig Stena Line inte för sina kunders behov. 


 

För mig är det oacceptabelt att en färja som går mellan Tyskland och Sverige inte har matsedlar på dessa länders språk! För personalen betyder det merarbete, då de måste översätta alla engelska kulinariska fackuttryck ”Cod Loin“, ”Strip Loin“ etcetera  till svenska eller tyska eftersom många kunder inte förstår matsedeln. 


Jag tänkte att det här kanske skulle intressera Språkförsvaret (om ni inte redan visste det).


Många hälsningar,

Frank Senftleben

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 25 augusti 2022 19:02

Frågor till de politiska partierna inför valrörelsen 2022


Avdelning A                      Språklagens ställning och användbarhet


1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

Kristdemokraterna har inte föreslagit några förändringar av nuvarande språklag som vi tillsammans med övriga allianspartier införde.


B                                     Svenskans ställning i skolan


2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?

Kristdemokraterna vill att förskolans läroplan ändras, så att det tydligt framkommer att barnens utveckling av det svenska språket ska prioriteras. Fokus bör vara på att barnen lär sig kommunicera på svenska. För de barn som inte besitter en acceptabel nivå i det svenska språket ska förskolan ha i uppdrag att särskilt prioritera språkfrämjande insatser.


För att inte riskera att stora grupper ska växa upp utan tillräckliga kunskaper i svenska språket vill Kristdemokraterna utreda barnomsorg på deltid för barn från fyra års ålder som sällan eller aldrig möter det svenska språket för att främja barnets språkutveckling.


Kristdemokraterna vill införa en klassikerlista. En lista med litterära verk – romaner, noveller, essäer, sagor, dikter, allt ifrån antiken till nutid – men också filmer och musik, som alla elever bör komma i kontakt med och tagit del av under sin skolgång. Det skulle bidra till att ge eleverna gemensamma referenspunkter, och skapa större förståelse för samhället. Klassikerlistans urval bör göras utifrån verkets litterära och språkliga kvaliteter samt dess kulturhistoriska betydelse. Klassiker listor bör appliceras för både grundskolan och gymnasieskolan.


3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

 

Vi har inga invändningar mot detta.


4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?

Yrkesvux är en mycket framgångsrik utbildningsform i både att lära ut svenska och yrkeskunskaper. Språkutbildningen inom ordinarie sfi uppvisar inte samma goda resultat. Ett skäl till resultaten inom ordinarie sfi kan vara att de i huvudsak organiseras så att personen först lär sig enbart svenska under flera år och därefter kan börja på en reguljär utbildning.


Kristdemokraterna vill införa individanpassad sfi med baby under föräldraledigheten. Utbildningen bör vara obligatorisk.


Vidare försätts asylsökande i dag i en lång väntan på handläggning av sin asylansökan och en lång tid av ovisshet och passivitet som följd. Vi ser därför behovet av att från dag ett redan på asylboenden förlägga sfi.

Vi vill införa ett asylprogram som innebär ett krav på att en asylsökande som är över 18 år ska delta i 15 timmars sfi och 9 timmars samhällsorientering i veckan. Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att avklarade eller pågående sfi-studier ska vara ett krav för att nyanlända ska vara berättigade försörjningsstöd eller annan ersättning.


Vi anser också att det behövs ökade krav på deltagande och resultat i sfi. Det ska inte räcka att bara delta och sitta av tid på lektionen. En person ska inte heller kunna tacka nej till ett erbjudet arbete med hänvisning till studier om personen i fråga efter ett antal månader inte påvisar studieresultat.


5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?

Ett sätt att stärka integrationen i Sverige skulle vara att införa ett krav på godkänt språktest och samhällsorienteringsprov för medborgarskap. Det skulle betyda att den som vill ansöka om medborgarskap först ska ha uppnått en viss nivå av kunskap i svenska språket och samhällsorientering.


 

C                                     Svenskan som komplett, samhällsbärande språk (PIA)


6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?

Kristdemokraterna instämmer i att det är viktigt att svenskan har en stark ställning som vetenskapliga språk. Vi har dock inte tagit ställning kring några konkreta förslag inom området.


7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

Svenskan har en viktig roll som det samhällsbärande språk, vilket också är fastställt i språklagen. Samtidigt är det viktigt att de som verkar inom högskola och affärsvärlden har en bred språkkompetens för att fullt ut kunna arbeta och samverka internationellt utifrån sina kompetens- och verksamhetsområden.

D                                     Svenskans ställning i EU


8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras?

Ja svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang och svenskans ställning som officiellt språk i EU ska, enligt språklagen, värnas.


Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

Ja vi anser att regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i EU-sammanhang.

 

9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?

Språkkunskaper ger nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter att kommunicera och en större förståelse för människor i andra länder. Med ökade språkkunskaper kan du kommunicera vid resor, studera i andra länder, vidga möjligheterna på arbetsmarknaden osv.


Kristdemokraterna menar att meritpoängen för moderna språk ska vara kvar vid gymnasieantagningen. Eleven själv ska inte, som idag, kunna välja bort moderna språk. Endast om eleven ser ut att inte klara av sin skolgång ska möjligheten för eleven att läsa extra svenska och engelska istället för moderna språk föreslås. Detta ska avgöras av lärare, inte av eleven själv. Svenska och engelska är kärnämnen som man måsta klara för att komma in på gymnasiet. 


10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?

Trots likheter i de nordiska språken så finns det skillnader som behöver överbryggas vid kontakter mellan länderna i offentliga sammanhang. Därför är engelska ett bra redskap för att alla deltagare i offentliga sammanhang förstår vad som sägs.  


E                                     Svenskan i media


11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

TV-utbudet är inget som politiker ska påverka.

 

12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?

Public service har en väldigt viktig roll att spela vad gäller att tillhandahålla en allsidig och opartisk nyhetsverksamhet, som inte minst tillgodoser de särskilda behov som finns hos vissa målgrupper såsom barn och unga, personer med funktionsnedsättning och minoritetspråksgrupper. I public service uppdrag ingår också att stärka minoritetsspråken.


F                                      Svenskan i offentliga sammanhang


13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

Kristdemokraterna anser att det är viktigt att svenska språket ska spela en stor roll vid namngivning av byggnader och verksamheter. Det är också viktigt att verksamheter har möjlighet att utgå från engelsk namngivning för att vara tillgängliga för turister.


14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

Vi har inga synpunkter på detta. Det skulle vara ogörligt eller rent av censur att bestämma vilken reklam företag får producera. Det är inte politikers uppgift.


G                                     Svenskans ställning i ert parti


15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?

Förstärkandet av det svenska språket är viktigt för Kristdemokraterna. Det är vitalt att svenska språket bevaras och värnas.


16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson? Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?

Kristdemokraternas kulturpolitiska talesperson (Roland Utbult) ansvarar för språkfrågor. Ansvaret över språk i skolan ligger hos Kristdemokraternas utbildningspolitiska talesperson (Christian Carlsson).


10/6 2022


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 augusti 2022 16:11

... enligt min personliga smak. Musik på svenska och  i princip ingen reklam.


Medlem

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vilket skall det talade språket vara i mellannordiska möten och sammanhang på offentlig nivå? Svenska, norska och danska är närliggande språk, och det förutsätts, att personer i offentlig ställning skall vara utbildade att förstå varandras språk.
 Svenska/norska/danska med tolkning tillgänglig till/från finska och isländska
 Engelska
 Vet inte

Fråga mig

139 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25
26
27 28
29 30 31
<<< Augusti 2022 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se