Alla inlägg under augusti 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 augusti 2009 22:53


I gårdagens blogginlägg kommenterades Johan Hellekants artikel  - också igår - i Svenska Dagbladet, som redogjorde för den minskande andelen svenskproducerade program liksom program från Europa. Det finns faktiskt ett EU-direktiv, ”Television utan gränser”, som uttryckligen stadgar att europeiska tv-kanaler ska reservera mer än hälften av sin sändningstid för europeiska verk:

 

"Direktivet ’Television utan gränser’ utgör hörnstenen för Europeiska unionens audiovisuella politik. Det grundar sig på två grundläggande principer: fri rörlighet för europeiska tv-program på den inre marknaden och skyldighet för tv-kanalerna att reservera mer än hälften av sin sändningstid för europeiska verk (min  fetstil), där så är praktiskt möjligt (’sändningskvoter’)."


Direktivet antogs ursprungligen 1989 och reviderades senast 2005; tillägg och ändringar tycks  i huvudsak gällt Internet. Den relevanta paragrafen i 1989 års direktiv lyder som följer:


 "Artikel 4

1.Medlemsstaterna skall, där så är praktiskt möjligt och på lämpligt sätt, säkerställa att programföretagen reserverar en övervägande del av sin sändningstid med undantag av tid för nyheter, sportevenemang, tävlingar, reklam och teletexttjänster för europeiska produktioner definierade i artikel 6. Denna andel bör uppnås gradvis på grundval av lämpliga kriterier med beaktande av programföretagets ansvar gentemot sin publik för information, utbildning, kultur och underhållning."

 

Som Johan Hellekant berättar i  artikeln ”Närproducerat – en lyxvara i rutan”, syndar alla svenska tv-kanaler, särskilt de kommersiella,  mot denna regel om övervikt för europeiska produktioner. Det är inte fråga om något språkkriterium, men om regeln tillämpades skulle den omöjliggöra mer än 50 procent amerikanskt programmaterial.

 

Det är intressant att det är fullt möjligt att införa språkkriterier enligt direktivet:

 

"Artikel 8

Om medlemsstaterna anser det nödvändigt av språkpolitiska skäl, kan de vad gäller en del eller alla program från TV-programföretagen inom sin jurisdiktion, med beaktande av gemenskapens lagstiftning fastställa mera detaljerade eller striktare regler, särskilt på grundval av språkliga kriterier."

 

I Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige, 12 §, utgick vi från språkkriterier:


”Massmedia

1.De företag, SVT och Sveriges Radio, vars verksamhet regleras av Sveriges riksdag och regering, liksom TV4 och andra mediaföretag, som slutit avtal med den svenska staten, har ett särskilt ansvar för att värna om det svenska språket.

2. Programspråket i SVT, Sveriges Radio och TV4 är normalt svenska, om inte sändning sker på de nationella minoritetsspråken eller hemspråken, eller i undervisningssyfte .

3. Minst en tredjedel av materialet i långfilms- och musikutbudet i SVT, Sveriges Radio och TV4 skall vara på svenska. Högst en tredjedel av samma utbud får ske på ett och samma främmande språk, i syfte att främja språklig mångfald.

4. Mediekanaler, vilkas verksamhet regleras av Sveriges riksdag eller regering eller som slutit avtal med svenska staten, måste redovisa sin sändningstid utifrån språk, för att det skall vara möjligt att fastställa huruvida balansen är rimlig mellan olika språkområden.

5. Filmer och tv-program som sänds i de svenska tv-kanalerna enligt ovan skall ha en överordnad svensk titel.

6. Inget reklaminslag får sändas uteslutande på ett främmande språk utan översättning på textremsa. ” 


Den tredje punkten innebär i klartext att engelskspråkiga programs andel inte får överstiga en tredjedel av det totala utbudet. 


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 augusti 2009 11:15


Flera svenska tv-kanaler är så amerikanska att de bryter mot lagen, konstaterar Svenska Dagbladet. I en artikel 30/8 om var tv-programmen i Svt, och TV3, 4, 5, 6 och 8 produceras konstateras att det svenska tv-innhehållet håller på att urvattnas. Enligt ett EU-direktiv gäller att om en kanal inte har mycket speciella skäl måste hälften av sändningarna komma från Europa. Och det gäller inte bara public service-kanaler utan även de kommersiellt drivna.


Värsta syndarna mot den här regeln är förstås reklamkanalerna. TV 3 hade 2006 t ex bara 21 procent europeiskt material. I Svt är de svenskproducerade programmen fortfarande i majoritet (med Barnkanalen som flagrant undantag - där är de svenska programmen i klar minoritet). Men utvecklingen går även där, liksom i TV4, mot en minskad andel svenska program. Tappet är 10 procent bara på några år. Och totalt sett  intog Sverige år 2006 jumboplatsen bland EU-länderna, med i genomsnitt bara 45 procent program producerade i Europa. Det är uppenbarligen inte utan orsak som Sverige brukar kallas Europas mest amerikaniserade land.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 29 augusti 2009 23:22


I onsdags diskuterades "Hur ska svenska språket utvecklas?"  i Ring P1. Man kan fortfarande lyssna på två inlägg via telefonsvararen, vilka resulterade i 50 skriftliga kommentarer.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 augusti 2009 12:36


EU-kommissionen inbjuder till ett möte i serien ”Kaffe och kommissionär” med EU:s språkkommissionär Leonard Orban tisdagen den 8 september 2009 kl. 08:30–10:00. Plats: Europahuset, Regeringsgatan 65, plan 2, Stockholm.

Språklig mångfald är ett nyckelbegrepp i EU:s språkpolitik. Denna mångfald är ett kulturarv som vi måste bevara. Dessutom vill EU att alla, såväl barn och ungdomar som vuxna, ska uppmuntras att lära sig två språk utöver det egna modersmålet. Läs mera här - se även anmälningsblankett!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 augusti 2009 11:51


I gårdagens blogginlägg refererades ett pressmeddelande av den 13/8 från NåFram, i vilket företaget presenterade en undersökning om landstingens bristfälliga språkliga service. En av orsakerna till denna bristfälliga service är avsaknaden av språkstatistik, som försvårar tillförlitliga beräkningar av de aktuella behoven. NåFram skriver till exempel i pressmeddelandet:


I slutet av 2008 var 1 281 581 personer födda utrikes, nära 14 % av befolkningen. Även om många av dessa behärskar det svenska språket väl, finns det stora grupper som inte gör det. Dessutom, ett okänt men antagligen stort antal svenskar tillhör någon av våra nationella etniska minoriteter, med annat modersmål än svenska.”

 

Och vidare:

 

Exakta uppgifter om hur många som talar ett givet språk är svåra att få, eftersom den statistik som finns bygger på födelseland, ej etnisk/språklig tillhörighet.”


Samma problem togs också upp i en rapport  från Sverigefinska Synskadadeförbundet (SFSF) redan 2005:


”Till skillnad från Finland förs i Sverige ingen registrering eller officiell statistik över synskadade. Det förs inte heller någon språkstatistik för personer med ett annat modersmål än svenska. På grund av detta är det omöjligt att på basis av statistik kunna fastställa antalet finskspråkiga synskadade i Sverige.”   

                                                  
                                               

Riksdagens beslut från tidigt 90-tal att inte tillåta officiell inhämtning av språkstatistik gör uppenbarligen större skada än nytta och måste därför rivas upp så fort som möjligt.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 augusti 2009 12:02


(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats - ett redaktionellt tillägg har gjorts.)


Skillnaderna i utbud och kvalitet i landstingens service på internet till dem som inte har svenska som modersmål är mycket stora, enligt en färsk undersökning.


Cirka 14 % av den svenska befolkningen är utrikes födda, och många har behov av samhällsinformation på andra språk än svenska. En studie av landstingens webbplatser som gjorts av kommunikationsföretaget Nåfram visar dock på stora skillnader i hur landstingen väljer att informera på andra språk, och servicen är generellt långt sämre än den är på svenska.


Regeringens uttalade vilja att stärka våra nationella minoriteters ställning har alltså ännu inte ha slagit igenom. ”Hur stora kan skillnaderna i servicenivå vara på svenska och andra språk, innan de borde betecknas som kommunikativ diskriminering?” frågar sig Nåfram i ett pressmeddelande.


Pressmeddelandet pekar på flera problem:

  • Stora skillnader i navigering och gränssnitt gör det svårare för den enskilde att hitta information på sitt språk.
  • Avsaknaden av generella riktlinjer för flerspråkig information är uppenbar.
  • Brist på statistik om hur många som talar ett visst språk gör det svårare att tillgodose behoven. (Detta har även Språkförsvaret påtalat i olika sammanhang.)
  • De svenska länen är befolkningsmässigt små och kostnaderna per språkgrupp därför höga. Arbetet med riktlinjer, och med implementeringen av riktlinjerna, bör ske i samverkan mellan landstingen – och med andra myndigheter.

NåFram sänder gärna över studien per e-post.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 augusti 2009 23:25


(Brev till Språkförsvaret)


Hej,  


Expressens ledare den 24 juli 2009 är inte bara utmärkt skriven artikel, utan tar upp en mycket viktig sak, nämligen språkvård! Inte bara viktigt för att vidmakthålla och utveckla det svenska språket, utan än viktigare för att säkerställa integreringen av invandrare i det svenska samhället där språket är en nyckelfaktor.  


Av en händelse så besökte jag Skogskyrkogården dagen innan jag läste Expressen, och till min stora förvåning så kallas Skogskyrkogårdens besökscentrum för ”Visitors Center”! Detta sagt, man kan med fog anta att huvuddelen av kyrkogårdens besökare är svenskspråkiga, varav många är äldre med ingen eller ringa kunskap i engelska språket.   För det kan väl inte vara så att kyrkgårdsförvaltningen förväntar sig en strid ström av internationella besökare till Greta Garbo’s grav, och därför har valt att kalla sitt besökscentrum för Visitors Center, dessutom med amerikansk stavning av ”Center”. Eller är det ett försök att locka utländska besökare till cafeterian i besökscentrum?


Jag anser att detta är ett typiskt exempel på dumheter, och jag hoppas att ni vid lämpligt tillfälle uppmärksammar detta.


Vill ta tillfället i akt, att tacka er för JO-anmälan. Det skall bli mycket intressant att se hur JO ställer sig!  


Med vänliga hälsningar  


Per Collberg  


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 augusti 2009 22:53


I Språkförsvarets JO-anmälan den 19/7 av Stockholms stad kritiserades beteckningen ”Stockholm Business Region” (SBR)  – det hette tidigare Stockholms Näringslivskontor. Det viktigaste argumentet för namnbytet, som i ett nafs exkluderade den svenska beteckningen, var att SBR minsann vände sig till utländska, internationella kunder, som alla naturligtvis också förstår engelska. 


Nu har vi fått veta från säker källa att nittio (90) procent av SBR:s kunder är – svenska företag! Ridå alltså. 


Dessutom har det påpekats att kunder med engelska som modersmål associerar ”Region” med ett geografiskt område. Utöver ”region, område, trakt, nejd, distrikt” kan  det engelska ordet ”region” visserligen också ha - enligt en ordbok – den bildliga betydelsen av ”rymd” eller ”rike”, men det är ännu mer långsökt i detta fall.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13 14 15
16
17 18
19
20 21 22 23
24 25 26 27
28
29 30
31
<<< Augusti 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards