Alla inlägg under augusti 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 augusti 2017 15:58

Statstjänstemannaförbundet bytte namn till Fackförbundet ST 2004. Det är ett stort fackförbund:


”ST är det största fackförbundet inom statlig verksamhet med ca 95000 medlemmar som arbetar inom statliga myndigheter och verk, bolag med statligt uppdrag, universitet, högskolor och statligt finansierade stiftelser.”


Nu är det dags för ett namnbyte igen. Förbundsstyrelsen har till och med anlitat en så kallad namnbyrå (att sådana finns!). En enig förbundsstyrelse har föreslagit att namnet Sterka ska antas på nästa kongress. Men det är inte alla medlemmar som är överens om namnet. I det senaste numret av förbundstidningen publiceras tre insändare, som kritiserar namnet. En skribent skriver bland annat att 1) det är inget riktigt svenskt ord eller namn; och 2) det ser felstavat ut.


Om Fackförbundet ST har problem, så löses de väl knappast med en namnbyte.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 augusti 2017 17:00

Här kan man se ett videoklipp när röstöversättningsapparaturen Pilot demonstreras.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 augusti 2017 12:28

(Texten är hämtad från Goethe-institutets webbplats)


Europeiska språkdagen, som firades för första gången i samband med Språkåret 2001 på initiativ av EU och Europarådet, infaller den 26 september varje år. Syftet är att visa att det är viktigt och roligt med språk. "Nätverket Språkdagen" består av ett antal språkinstitut och organisationer och tillsammans ordnar vi bl.a ett språkcafé och en webbtävling för att uppmärksamma språkdagen.


Nätverket Språkdagen består av ett antal språkinstitut och organisationer och tillsammans ordnar vi ett språkcafé i Stockholm samt en webbtävling för hela landet.


Tävling: Illustrera ett ordspråk


Tävlingen vänder sig till elever på högstadiet och gymnasiet. Den görs individuellt och första pris är en språkresa!

Välj ett ordspråk skrivet på ett av EU:s 24 officiella språk (dock inte svenska eller engelska). Översätt och illustrera ordspråket med ett foto, ett collage eller en teckning. Skriv också en kort text på max 50 ord, på samma språk som ordspråket, och motivera ditt val.

Hur gör man för att delta?

Går du på högstadiet eller gymnasiet i Sverige? Då kan du vara med i vår tävling! Du kan antingen göra ditt tävlingsbidrag hemma på fritiden eller så kan du fråga din lärare om ni får jobba med tävlingen i skolan.
OBS! Du tävlar individuellt dvs. det är bara en person som kan vinna språkresan.

Vart skickar jag mitt tävlingsbidrag?

Tävlingsbidragen ska vara oss tillhanda senast måndag den 18 september. Skicka ditt bidrag (foto, collage eller teckning samt motiveringen) och almälningsblanketten till följande adress:

Att. Viktor Englund
Bryggargatan 12 A
111 21 Stockholm

Tävlingsregler

Arrangörerna kan inte hållas ansvariga om tävlingen ställs in, senareläggs eller ändras på grund av oförutsedda händelser. Den tävlande måste ha gjort tävlingsbidraget på egen hand. Innehållet får inte uppfattas som stötande eller strida mot gällande yttrandefrihetslagstiftning. Vårdnadshavaren ansvarar för att dessa villkor uppfylls. Nätverket Språkdagen i Sverige förbehåller sig rätten att fritt använda, reproducera, anpassa, publicera och sprida tävlingsbidragen. Flera deltagare från samma klass eller skola får delta, men deltagarna tävlar individuellt. Deltagare under 18 år måste ha vårdnadshavarens tillstånd. Se anmälningsblankett.

Vinnaren utses av en jury bestående av representanter för Nätverket Språkdagen i Sverige och priset är en språkresa. Priset är personligt och resan kan inte överlåtas till någon annan. Juryns beslut går inte att överklaga.

Alla som deltar i tävlingen godkänner ovanstående regler.

Pris och prisutdelning

Första pris är en språkresa som inkluderar språkkurs, boende med hel/halvpension och flygresa. Fickpengar och resa till och från flygplatsen i Sverige ingår inte. Nätverket Språkdagen bjuder in förstapristagaren och lärare/vårdnadshavare till prisutdelningen som äger rum i samband med vårt språkcafé på Europahuset i Stockholm den 26 september.

EUROPEISKT SPRÅKCAFÉ

I Stockholm firar vi, som vanligt, den europeiska språkdagen med ett språkcafé på Europahuset. Där erbjuds minispråkkurser i bl.a spanska, estniska, esperanto, tjeckiska, franska, tyska, och teckenspråk. Ett utmärkt tillfälle att prova på nya språk! Vi välkomnar skolklasser från högstadiet och gymnasiet. Besöket tar cirka 45 minuter.

När:
26 september 2017, kl. 09.00 till 15.00
Var:
Europahuset, plan 2, Regeringsgatan 65, Stockholm
Hur: Lärare kan redan nu anmäla sina klasser till: ccstockholm@czech.cz

Anmälningsblankett hittar du här. Sista anmälningsdag: Onsdag den 20 september. Först till kvarn…
Ange skolans namn, lärarens namn, lärarens e-postadress och telefonnummer, årskurs samt antal elever.


HÄR KAN DU LYSSNA PÅ HUR EU:s 24 OFFICIELLA SPRÅK LÅTER

Provlyssna


Fira Språkdagen på din skola!

Du kan även fira Språkdagen med olika aktiviteter med eleverna på din skola. Alla språk kan vara med.

Här hittar du idéer till vad du kan göra på Språkdagen


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 augusti 2017 12:35

(Artikeln publicerades också i något förkortat skick i Dala-Demokraten den 30/8 2017)


Alltsedan Ulum Dalska (Föreningen för älvdalskans bevarande) bildades 1984, har stödet till att älvdalskan ska erkännas som landsdels- eller minoritetsspråk stadigt vuxit. Föreningen är i dag Sveriges förmodligen största språkförening med närmare 2000 medlemmar; Facebookgruppen, där de flesta skriver på älvdalska, har i skrivande stund 3441 medlemmar. Föreningens strävanden har sedan 2006 haft starkt stöd från Älvdalens kommun, då Älvdalens kommunfullmäktige officiellt beslöt att stödja Ulum Dalskas strävanden.  Nyligen har Älvdalens kommun också beslutat att inrätta en förskola på älvdalska.  


Ett växande antal lingvister, bland annat från Sverige, Norge, Danmark, Polen, Nederländerna, Tjeckien, Österrike och Israel, betraktar idag älvdalskan som ett eget språk. I maj 2016 erkändes älvdalskan som ett eget språk och tilldelades en ISO-språkkod av organisationen SIL International. Europarådets delegation har vid fem tillfällen uppmanat den svenska regeringen att genomföra en oberoende vetenskaplig undersökning om älvdalskan status utan att detta skett. Inför vårriksdagen 2017 inlämnades inte mindre än fyra motioner till förmån för älvdalskan som landsdels- eller minoritetsspråk. I samband därmed organiserade Ulum Dalska och Språkförsvaret en namninsamling, som samlade 3310 undertecknare, varav huvuddelen från Älvdalen, och som överlämnades till Konstitutionsutskottet (KU). KU beslöt dock i april 2017 att avslå motionerna om älvdalskans ställning; i sitt betänkande hänvisade KU till tidigare regeringsbeslut och till ett utlåtande av Institutet för språk och folkminnen. Därför finns det all anledning att granska deras argumentation.


Krystade motargument


Argumenten mot ett erkännande av älvdalskan är ofta krystade. Det sägs att nästan alla språkdrag i älvdalskan kanåterfinnas i andra svenska folkmål. Men samtliga särdrag i älvdalskan återfinns inte i någon annan språkvarietet inom det svenska språkområdet  och vissa särdrag som nasala vokaler återfinns inte ens i isländskan.  Faktum är att avståndet mellan älvdalska och rikssvenska är lika stort som mellan isländska och färöiska å ena sidan och rikssvenska å den andra. Detta bekräftas av en Swadeshlista, som mäter avstånd mellan olika språk. Norskt bokmål innehåller 93 gemensamma arvord (kognater) av 100 med svenskan, medan isländska innehåller 85 gemensamma arvord och älvdalska 84-86.


Det sägs också att ett standardiserat älvdalskt skriftspråk skulle utgöra en fara för de tolv bydialekter som finns i Älvdalen. Men detta argument riktar sig egentligen mot all standardisering av ett språk! Borde riksvenskans successiva utveckling fr.o.m Gustav Vasas bibel 1526, vilken inledde utjämningen av dialekterna, göras ogjord? Det är en annan sak att utjämningen av dialekterna i Sverige accelererade först under 1900-talet. Trots att standardiseringen av älvdalskan inleddes redan på 1980-talet, kritiseras älvdalskan för att dess förespråkare ännu inte enats om ett enda rättstavningssystem i stället för de nuvarande tre. Men skillnaden mellan dessa ortografier är marginella. Europarådet har heller aldrig krävt att ett minoritetsspråk måste ha ett enhetligt skriftspråk. Rätoromanskan, ett minoritetsspråk i Schweiz, har överlevt med inte mindre än sex olika skriftspråk.


Kommer det inte at uppstå gränsdragningsproblem mellan å ena sidan älvdalskan och de övriga ovansiljanmålen, d.v.s våmhus-, mora- och orsamålen  å andra sidan?  Denna fråga är rent hypotetisk så länge företrädare för de övriga ovansiljanmålen inte har ställt krav på erkännande som landsdels- och minoritetsspråk.  Dessutom finns det klara skillnader mellan de olika ovansiljanmålen. Faktum är att älvdalskan just nu är det ovansiljanmål, som har störst chanser att överleva. Älvdalskan talas av 2000 – 2500 personer, och förstås av ännu fler. Dessutom används älvdalskan redan som skriftspråk och såväl Ulum Dalska som de lingvister som stöder älvdalskans sak har bedrivit ett omfattande kodifieringsarbete, d.v.s utarbetande av ordböcker, språklära, grammatikor och ortografi. Dessutom stödjer alltså Älvdalens kommun älvdalskan.


Rädsla för dominoeffekter


Det viktigaste skälet som framskymtar då och då är rädslan för dominoeffekter, att en rad folkmål i Sverige ska ställa sig i kö för att bli erkända. Dessa farhågor är överdrivna. De flesta dialekter är övergångsdialekter; de unika språkvarieteterna talas i utkanterna av det svenska språkområdet. Samtidigt borde den svenska centralmakten ha en viss toleransnivå. Den italienska regeringen har till exempel erkänt inte mindre än sju minoritetsspråk, d.v.s frankoprovensalska, franska, friuliska, katalanska, ladinska, occitanska och sardiska, som liksom italienskan utgår från latinet på samma sätt som standardsvenskan och älvdalskan utgår från fornnordiskan.


För att ett litet hotat språk ska överleva krävs två faktorer. Den första är att modersmålstalarna själva använder det och i praktiken är engagerade i dess försvar. Den andra faktorn är att centralmakten har en välvillig inställning till språket i fråga och understödjer dess överlevnad i stället för att motarbeta det. Svenska regeringar, oavsett partipolitisk färg, har dessvärre haft en alltför njugg inställning till älvdalskan och inte insett att språket definitivt tillhör det svenska kulturarvet.


Älvdalskan uppfyller kravet i den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, nämligen att det ”av hävd använts i ett visst territorium inom en stat av medborgare i den staten, som utgör en grupp, som till antalet är mindre än resten av befolkningen i den staten, och som är annorlunda än det eller de officiella språken i den staten.”


Företrädare för Ulum Dalska, som sammanträffat med regeringen eller Europarådets expertkommitté, har till exempel aldrig krävt att älvdalskan ska kunna användas i kontakt med myndigheterna, eftersom älvdalingarna är tvåspråkiga. Därför krävs inga resurser för tolkning vid domstolar, i andra offentliga institutioner eller olika parlamentariska församlingar. Huvudsyftet med kravet på ett erkännande av älvdalskan som minoritets- eller landsdelsspråk är att rädda språket, öka dess status, införa det i det lokala skolsystemet, möjliggöra studier av språket på högskolan, förstärka dess närvaro i det offentliga rummet inom kommunen samt stödja kulturell och litterär verksamhet på språket.


Hellre än att rädda åtminstone en unik språkvarietet tycks den svenska centralmakten vara beredd att låta alla unika språkvarieteter i Sverige dö sotdöden i Jantelagens namn. Älvdalingarna ska inte inbilla sig att det är något speciellt med älvdalskan.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 augusti 2017 15:45

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Språkrådet bjuder in till seminarium på internationella klarspråksdagen den 13 oktober.


Välkommen till en halvdag om att mäta effekter av klarspråksarbete. Under seminariet redovisas exempel både från Norge och Sverige, och det blir tillfälle till diskussioner.


Mer information och anmälan


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 augusti 2017 11:41

I Kvalitetsspalten i dagens Svenska Dagbladet rapporterar Per Söderström om att det finns ytterligare ersättningsord till outsourcing förutom utkontraktering.  En läsare har uppmärksammat honom på att regeringen redan 2015 i en proposition använde ytterligare en synonym, nämligen utläggning. Ordet finns visserligen i Svenska Akademiens ordlista men med hänvisning till utlägga (förklara, lägga ut texten). Ett annat läsarförslag som Per Söderström noterar är utlejning.  Personligen tycker jag att det senare ordet är utmärkt. Det utgår från verbet leja, som betyder hyra (vanligen om arbetskraft eller transportmedel) och är belagt sedan 1200-talet, fonsvenska leghia.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 augusti 2017 16:07

Verein Deutsche Sprache i Tyskland har alltsedan 1998 utsett årets Sprachpanscher, ett negativpris likt Språkförsvarets Årets anglofån. Efter den sedvanliga medlemsomröstningen tillföll priset i år Tysklands evangeliska kyrka. Kyrkan har försökt locka flera själar till sig genom att bland annat inrätta ”godspots” (en omskrivning för WLAN, det vill säga trådlösa lokala nätverk) i ett antal kyrkobyggnader. Det skulle inte förvåna om Martin Luther har snurrat i sin grav för den skull.


Läs vidare i motiveringen här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 augusti 2017 16:45

I ett twittermeddelande konstaterar Språkinstitutet i Finland:


”Finlandismen talko ingår i SAOL med definitionen ’gemensam arbetsinsats som utförs frivilligt utan betalning’. En eller ett talko - båda går.”


I ett tidigare inlägg i denna nätdagbok berättas att norskan har ett ord, dugnad, för samma företeelse.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4
5
6
7 8 9
10
11
12
13
14 15 16 17 18
19
20
21 22 23 24 25
26
27
28 29 30 31
<<< Augusti 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards