Alla inlägg under januari 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 januari 2008 22:13

Den frågan väcks i en artikel i danska 24timer, som menar att det finns en risk för att de tre sista bokstäverna i det danska alfabetet kan vara på väg till språkkyrkogården:


"På internettet hedder ældrerådenes hjemmeside aeldreraad.dk, og Ærøs hjemmeside finder man på adressen www.aeroe.dk.


Den slags stavemæssige ændringer har det med at smitte af på resten af sproget. Derfor er de tre sidste bogstaver i det danske alfabet i fare for at glide ud af sproget, vurderer både Dansk Sprognævn og Institut for Fremtidsforskning.


'Æ, ø og å trues af både internationaliseringen og digitaliseringen af vores samfund. Hvis der ikke sker noget overraskende, vil de tre bogstaver givetvis forsvinde. Det kræver en indsats, hvis det ikke skal ske,' siger Johan Peter Paludan, direktør for Institut for Fremtidsforskning, der blandt andet efterlyser politiske initiativer.


Dansk Sprognævn følger udviklingen.


'Det giver en masse bøvl at bruge æ, ø og å i digitaliserede tekster, fordi de fleste computerprogrammer og styringssystemer er udviklet på engelsk. På længere sigt er det en trussel mod de særegne danske bogstaver,'siger Sabine Kirchmeier-Andersen, direktør i Dansk Sprognævn."



Nu är inte Danmark ensamt om att använda æ och ø - Norge gör det också. Bokstaven å används både i Danmark, Norge och Sverige. Det är naturligtvis synd att de nordiska länderna inte har kunnat enats om ett enhetligt alfabete. Danmark och Norge använder æ och ø, medan Sverige och Finland använder ä och ö. Finskan har, såvitt jag kommer ihåg, inget bruk för bokstaven å


Men samtliga dessa särnordiska bokstäver kan idag användas i nätadresser, eftersom alla de senaste versionerna av de viktigaste webbläsarna har inbyggt stöd för dessa. Värre är det med e-postadresserna.


De särnordiska bokstäverna kommer nog att överleva förutsatt att viljan finns.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


Av Nätverket Språkförsvaret - 30 januari 2008 22:21

Språkrådet publicerar teckenspråksfilmer om Språkrådet och dess verksamhet, om minoritetsspråk och vanliga frågor om minoritetsspråk. Filmerna finns utspridda, markerade med en symbol, på webbplatsen, men också samlade på en filmsida. Visning av filmerna kräver Quicktime, som är ett gratisprogram.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 januari 2008 22:38

Fia Schelander uppmanade nyligen i Göteborgs-Postens "Grafitti" svenska artister att sjunga på svenska:


"Jag har aldrig förstått tjusningen med engelska, speciellt inte i musik. Jo, det är sant att musiken är bättre i USA och Storbrittanien men när vissa svenska band och artister skriver låtar på engelska för att vara säkra på att få hittar blir allting väldigt pinsamt! Dessutom finns det så otroligt många sångerskor och sångare som har världens sämsta engelska uttal och jag skäms när jag hör deras låtar.

Sen när blev vårt o så fagra modersmål fult och 'inte lika praktiskt när man skriver musik'? Det har skrivits musik på svenska i flera hundra år och folks ordförråd kan knappast vara större på engelska än på svenska! Det är ju bara idiotiskt.
"


Hon avrundar med:


"Det jag vill komma fram till är att vi borde vara stoltare över vårt språk, som egentligen är väldigt vackert."


Läs hela inlägget här!


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 januari 2008 16:49


Rymdbolaget grundades av den svenska regeringen 1972. Företaget ägs till 100 % av svenska staten och förvaltas av Näringsdepartementet. Men numera förekommer namnet Rymdbolaget endast i nätadressen och strövis på webbplatsen. I stället skyltar företaget nuförtiden med namnet Swedish Space Corporation. Webbplatsen är på både svenska och engelska, men de svenska sidorna är uppblandade med texter på engelska.


I paragraf 13.2  i Språkförsvarets utkast till språklag heter det att:


Namn på institutioner, allmänna organisationer, byggnader, projekt och så vidare, som initierats eller bekostats av svensk myndighet skall ges på svenska. Parallell namngivning på främmande språk kan ske om det är befogat, men under förutsättning att det svenska namnet står först.”


Namngivning är en viktig symbolhandling. Den är så viktig att den inte kan överlåtas till ett enskilt statligt bolag, eller ens ett departement, att avgöra. Det är Sveriges riksdag som ska besluta om namngivningsprinciper.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 januari 2008 17:20


Vid Södertörns högskola har en arbetsgrupp börjat arbeta med frågan om en gemensam grundsyn för språkanvändningen vid högskolan. Deras arbete ska till sommaren 2008 utmynna i en språkpolitik med tillhörande handlingsplan (se vidare webbplatsen). 


Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet vid Uppsala universitet diskuterar att anta en språkplan delvis baserad på teknisk-naturvetenskapliga fakultetens (se detta protokoll av den 7/11 2007).


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.  

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 januari 2008 19:01

 

I Skolledaren nr 1/2008 har Johan Tollgerdt skrivit en artikel, som tar itu med illusionen att man kan behärska engelska lika bra som en modersmålstalare om man lär sig språket som andraspråk:

 

Det är en illusion att den som inte har engelska som modersmål men går i engelskspråkig skola kommer att nå en infödds språkbehärskning, säger den belgisk-schweiziske språkvetaren Claude Piron.

Många föräldrar önskar att deras barn får undervisning i alla ämnen på engelska från mycket ung ålder. En del skulle till och med vilja att "små språk som svenskan" (se fotnot), skrotas. Detta i tron att barnen så småningom ska kunna klara sig bättre i en allt mer globaliserad värld med motiveringen att man tror att engelskan kommer att vara det mest betydande språket även i framtiden.
- Visst är det bra med undervisning i flera språk. Men det måste inte tvunget vara i engelska. För om ett enda språk härskar på det internationella planet skapar det en ojämn balans när det gäller kulturellt och annat inflytande, hävdar den belgiskfödde men i Schweiz verkande språkvetaren och psykologen Claude Piron
.”

  

Hela artikeln ”Samma nivå i engelska som en infödd – glöm det!” kan läsas här!


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 januari 2008 22:46

Redan 1940 skrev Sven Clausen, en dansk förkämpe för den mellannordiska språkförståelsen:


"Det kan falde trangt at prædike imod sprogforbistringen her i Danmark. Fremmede gloser har vi altid redebont ført ind i sproget. Men de skulde være rigtig fremmede! Svenske eller norske ord var så nært beslægtede med vore egne, at vi for enhver pris ikke vilde have dem indenfor vore døre. Citeredes endelig en glose fra et andet nordisk mål, blev den sat i gåseøjne. Modsat egentlige fremmedord. Kun de nordiske ord skulde gå med skralde, ligesom en spedalsk i middelalderen. Hot og swing og jazz gik ind i sproget uden modsigelse. Alsang derimod var svensk; og sprogøret reagerede. Man opponerede og vilde finde et rigtigt dansk ord. For svensk er blot en forskel fra dansk – og derfor forkert. Fremmedord noget andet end dansk – og derfor fint! Den reaktion foregår ubevidst; og alsangen fik vel bare lov at beholde sit navn, fordi vi alligevel fik gjort os klart, at det var fra et broderland, det stammede. Men vi skulde gøre os sådan noget klart lidt oftere. Jeg har ikke noget imod, at vi har ordene jazz og hot og swing som udprægede fremmedelementer i sproget. Heller ikke, at vi bruger ord som »bessermachen«. Men germanismens støtte, filologiske fremtrængen er en fare.


Det betyder noget, at vi ikke ganske langsomt glider ud af den nordiske kulturkreds. Og det gør vi, hvis ikke en bevidst, nordisk linie anlægges for udformningen af vort gloseforråd. De en gang fælles sprog løsriver sig fra hinanden. Samtidig lukker landene af for hinanden med hensyn til kulturel og åndelig påvirkning. Vi er på vej gennem de tyndslidte gulvbrædder ned i kælderen, hvor møddingen ligger. På vej ud af en fælles nordisk kultur, som gav fælles styrke til værn om hvert lands nationale særpræg."


Läs ett fylligare utdrag på Modersmålskredsen.dk


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 januari 2008 17:53

På bloggen "Spindlar fastnar inte i sina egna nät" skriver författaren om Avanzas senaste kampanj:


"Ibland läser jag DI:s nätupplaga. Avanza har annonsplats längst upp. Annonsen präglas av en makalöst irriterande och hundgodistuggande tax.


Det har faktiskt hänt att jag av ren och skär irritation lämnat sidan pga taxen innan jag läst färdigt.



Idag upptäckte jag vad man ville åstadkomma. Det är en lek med ord. "Get rid of the tax" står det. Har jag inte sett. Jag har bara sett den skabbiga taxen. Tanken är att man ska köpa kapitalförsäkringar för att slippa undan skatt. 



Det är bara att konstatera att reklam inte är lätt. Eller tillhör jag inte målgruppen."


Det känns skönt att veta att det finns fler som tycker att annonskampanjen minst sagt är långsökt.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4
5
6
7 8 9 10
11
12 13
14 15
16
17
18
19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Januari 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards