Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 jan 14:34

Lenita Jällhage skriver i Läraren den 14 januari inledningsvis:


”På sociala medier har lärare börjat diskutera fenomenet att barn, i allt lägre åldrar, byter ut svenskan och/eller ett annat modersmål mot engelska när de pratar med sina kamrater och lärare.


Hur de minsta barnen lär sig engelskan vet ingen av lärarna med säkerhet. Många tror att barnen främst härmar det de ser på sina ”paddor” och mobiler och lär sig engelskan via appar, spel, tv, youtubeklipp och andra sociala medier, eftersom barnens föräldrar inte pratat engelska med dem.”


Fenomenet är också känt från Norge.


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 jan 08:00

Henrik Nilsson  skriver på Språkförsvarets vänner på Facebook:


”Läste en rapport från Statens medieråd om ’sharenting’ (från eng. share/sharing + parenting), dvs. fenomenet att vårdnadshavare lägger upp material om barn på sociala medier. Har någon hört ett ’svenskare’ uttryck - eller har något kreativt förslag?”


Han testar själv ”telningsdelning”.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 jan 15:52

Susanne Nyström skriver i Dagens Nyheter:


”Men tyvärr levererar Ulf Kristerssons parti mest tomma slagord (i skolfrågan – vår anm.) , vilket märktes i veckan både i årets första partiledardebatt och i en debattartikel i Expressen (10/1).


I  sitt första jultal för några år sedan utbrast M-ledaren, Ulf Kristersson: "I Sverige talar man svenska". Bägge dessa uttalanden låter väl bra!?


Några få månader senare föreslog dock "Uffe" att vi ska kunna anställa utländska lärare i svensk skola och som inte ska behöva kunna tala svenska (!). Öh??


Som parti får Moderaterna, dessutom, sägas vara ett av de  mest språkbytesskolevänliga. Jag syftar här på Internationella engelska skolan, Futuraskolan, Dibber, Nordic International School, med flera, vilka bedriver undervisning i rent kolonial stil och där svenska språket har satts på undantag. Allt betalt av oss själva vi skatten, det vill säga skolpengen.


Fler som har svårt att få ihop Moderaternas logik?


Moderaterna talar ofta om att föräldrar ska ha rätt att välja skola åt sina barn. Vi har dock en språklag att förhålla oss till. Av denna följer att det svenska språket i n t e  ska kunna väljas bort, i synnerhet inte när det gäller skattefinansierad verksamhet, såsom skolan.


Språkbytesskolornas verksamhet går rakt emot språklagens intentioner.


Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 jan 12:00

Engelskan tar över enligt den kokta grodans princip


På en jätteskylt i Slussens tunnelbanestation i Stockholm ställs frågan ”SPRIDS DINA NUDES?”. Varför används det engelska ordet ”nudes” här och inte det svenska ordet ”nakenbilder”? Varför blandas svenskan med engelskan, vilket snarast är en regel än ett undantag? 


 


Utfasningen av svenskan och det gradvisa införandet av engelskan sker enligt den kokta grodans princip. Denna princip innebär att om man lägger en groda i kokande vatten hoppar den direkt ur kastrullen, men om man lägger en groda i en kastrull med kallt vatten som sakta värms upp märker inte grodan någon skillnad utan stannar kvar i kastrullen.


Är tanken att vi svenskar sakta men säkert ska vänja oss vid engelskan på samma sätt som grodan vänjer sig vid vattnet som blir allt varmare? Finns det en plan att engelska ska bli det officiella språket i Sverige och kanske också EU - trots att Storbritannien nu har lämnat unionen?


Varför syns och hörs engelska så mycket i det offentliga rummet i Sverige? Varför är tv-programmen och filmerna som visas i Sverige i stort sett bara på engelska? Varför tillåts privatägda engelskspråkiga skolor att skölja över Sverige i tsunamivåg efter tsunamivåg som dränker de svenskspråkiga kommunala skolorna och på sikt också det svenska språket?

Varför går universiteten och högskolorna alltmer över till engelska? Varför tar inga politiker och massmedier upp att vårt svenska språk lever farligt? Svenskans överlevnad är en viktig valfråga. Varför denna dödstystnad?


Det påstås emellertid att det här med den kokta grodans princip inte stämmer. I genomförda test sägs grodorna hoppa ur vattnet när det blir för varmt. Det är bara att hoppas att vi svenskar också gör det innan vi står med rumpan bar och har förlorat vårt modersmål.


Christina Johansson, medlem i Språkförsvaret, gymnasielärare och bibliotekarie


(Denna text publicerades också insändare i Dagens Nyheter den 14/1 2022)


(Denna nätdsgbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 jan 08:00

(Brev till Språkförsvaret)


Hej!


Jag heter Stjepan och jag står bakom idén och utvecklingen av en ny svensk online ordbok

som heter Vokabel.se.


För några år sedan flyttade jag till Sverige för att bo och arbeta här och var det såklart ett av stegen att lära mig språket.


Jag har använt olika ordböcker och webbsidor och det hjälpte mig mycket, men det var inte så effektivt  eftersom jag ville ha allt på ett ställe, så jag fick idén att skapa en online ordbok  som kombinerar allt allmänt tillgängligt innehåll.


Så skapade jag en hemsida som heter www.vokabel.se där du kan hitta ordbok, synonymer, betydelser, grammatik, exempelmeningar, översättning och stavning, allt på ett och samma ställe.


För närvarande används min sida av 20 000 personer i veckan för sin egen utveckling.


Eftersom vi är nya och nyligen börjat det skulle hjälpa oss mycket om du kunde t.ex

1. skriva en kort artikel om oss

2. lämna en länk på din sida till vokabel.se.

3. eller bara dela länk med personer som behöver hjälp med svenska eller andra språket


Någon av dessa dessa tre punkter kommer att göra innehållet tillgängligt och underlätta språkutveckling. Det skulle hjälpa ett brett spektrum av människor att komma åt det och på så sätt få hjälp med att lära språket. Det ska ta kanske lite tid for dig men det skulle betyda mycket for oss.


Med tiden kommer att läggas till nya idéer på sidan. Om du har några rekommendationer om detta, skicka dem gärna till oss.


Tack på förhand för din tid och uppmärksamhet. Ser fram emot ditt svar!


Mvh,

Stjepan Glibo

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)






Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 16 jan 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Johan Åberg - En vintervisa


Söndagens svenskspråkiga dikt


Skolgossens vintervisa


Och nu är det vinter,

och skidan hon slinter

i bukter och finter:

går bra! Går bra!

Och knutarna spraka,

och medarna knaka,

och isarna braka,

hurra! Hurra!


Snöflingorna svinga,

och bjällrorna klinga,

och kom, låt oss springa

med hej och hopp!

I släden min syster

med fålen så yster

jag kör som mig lyster,

galopp! Galopp!


Nu remma vi hemma

vår skridsko i klämma,

och möte vi stämma

på sjön, min vän!


Zacharias Topelius

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 15 jan 08:00

(Detta tal hölls 2012, men förtjänar definitivt att återpubliceras.)

 

Hugo Bergroth-sällskapet firade i höstas sitt 20-årsjubileum. Catharina Grünbaum, som är s.k Hedershugo, höll ett bejublat tal som vi nu kan bjuda på.

 

Har någon i denna illustra församling, så väl förtrogen med svenska språket, någonsin hört klagomål över att detta språk skulle vara fattigt i jämförelse med andra språk?


Det har i alla fall jag, alldeles för många gånger. Man saknar motsvarigheter till både det ena och det andra som engelskan har – ja, det är ju mest i förhållande till engelskan som det klagas på den sverigesvenska sidan.


Jo, vårt språk är fattigt skall så bli för den som inte gitter se sig omkring i det för att ens få en glimt av vilka skatter det hyser.


Och då tänker jag inte bara på ordet lagom, som anses så unikt både för svenskan och det svenska kynnet. Nu finns det faktiskt andra språk som hyser ett motsvarande ord. Men det saknas i den rika engelskan, och i franskan, tyskan och danskan likaså.


Låt gå för lagom, säger den klagande, men vi har ändå till exempel inga morfem för att skapa diminutiv. Tyskan har ‑chen och ‑lein: Gretchen, Brüderlein, spanskan har ‑ito/ita: un poco, un poquito – ’lite’ och ’ännu mindre’, och Carmen, Carmencita, italienskan liknande: signora-signorina. För att inte tala om ryskan, där man till och med i verben kan peta in ett morfem som uttrycker intensitet, storhet eller litenhet.


Vi klarar oss i svenskan, likafullt. Någon riktig motsvarighet till Gretchen har vi visserligen inte, men vi kan i alla fall säga Greta-lill. Detta -lill är förstås inte totalanvändbart: Britt-Marie-lill låter inte alldeles naturligt.


Men ofta finns det andra utvägar. Lilla Stina kan bli Stina-stumpan, hennes bror Per Pelle-ponken eller till och med Pelle-plutten.


Med förled som små- och stor- kan vi göra sammansättningar som småstad med motsatsen storstad, man kan servera småvarmt och jaga både storvilt och småvilt.


Vi har hypokoristiska diminutiver, smekformer, som lillflickan och småpojkarna. Och visst kan vi diminuera eller åt andra hållet intensifiera både verb och adjektiv: småstäda/storstäda, småsnyfta/storgråta, smågnabbas/storgräla och till och med stormgräla. Vi kan småtrivas och stormtrivas, småflina och storskratta. Man kan vara småfånig.


Vi har förstärkningsord som nästan blir morfem: jättebra, kanonbra, urbra, helbra, skitbra, dödbra.

Färger kan förstärkas: knallblå, illgul, chockrosa.


Vi har vidare begåvats med avledningsändelsen ‑is, vardaglig men praktisk, eftersom den lånar sig till både substantiv och adjektiv och åt hela syntagmer: Bysis (gammal kortform för bysättningshäktet) champis, kändis, stridis, grattis, bakis, och de omistliga finlandssvenska specialiteterna krabbis och morkis. Så långt på sin vandring uppåt på stilskalan har ‑is gått att Arbis i dag är ett officiellt namn.


Men annars är det i sammansättningarna som svenskan visar sin rikedom. Sammansättningar skapas oavbrutet i svenska språket, somliga tillfälliga, andra lexikaliserade. De flesta är alldeles odramatiska, som stolsben och pensionsförsäkring.


Möjligheten att skapa sammansättningar har vi på både gott och ont. Vi är överrika på odrägliga myndighetsförlängningar som målsättning för det enkla mål och frågeställning för fråga, för att inte tala om påhitt som kvittblivningsproblematik (problemet att bli av med soporna) eller resursallokering och målfunktion och prestationsenhet (fråga mig inte vad som avses). Sammansättningar kan bli till hela paket för ett mångordigt innehåll, paket som inte alltid är så lätta att packa upp.


Men inte så få av våra sammansättningar är å andra sidan poesi i vardagen: sommarvarm, vintervit, dödsmärkt: ”have the marks of death on one’s face” är vad en svensk-engelsk ordbok tillhandahåller för det senare, och det är ju inte ett begrepp utan en beskrivning.


När vi i Dagens Nyheter en gång bad läsarna att skicka in vad de tyckte var svenska språkets vackraste ord kom det förstås sådana som solidaritet, vänskap och kärlek.


Men de ord som låg i topp var ord som dagsmeja, solregn, skärgård, sunnanvind, sjöbris, havsblå. Särskilt avhållet var vårdagjämning. Finns det något ord som väcker sådana förhoppningar om ljus och liv i våra vinterfrusna bröst som vårdagjämning? Vad är vernal equinox mot det? En doftlös term.


Och när barn fick skicka in sina älsklingsord, då blev det sådana som sommarängel – betydelsen är oklar, men kan man tänka sig något vackrare? – och stjärnprickig.


Av de här enkäterna att döma är vi häruppe ett släkte som törstar efter naturupplevelser och skönhet mer än efter filosofiska och moraliska begrepp. Och vi uttrycker dem med sammansättningar.


En särskild sammansättning, som jag i och för sig drar mig för att ta upp här vid detta festliga middagsbord, men som ni kanske är rustade att möta efter Mikael Reuters referat från studenten Hugo Bergroths gungiga överfart till Sverige, där den unge resenären bland många andra finlandismer använder ordet spuggla, det är vinterkräksjuka. Denna plåga som varje år drabbar sjukhus och skolor kallas på engelska winter vomit disease – en klinisk benämning. Men det svenska ordet har nästan en poetisk klang, det påpekade en ändå av samma sjuka hårt prövad småbarnsmoder i min närhet. Jovisst, det har sammansättningens rytm, och det lever i en krets av vackra grannar som vinteräpplen, vinterträdgård, vinterpalats, vintersolstånd. Vinterkräksjukan är en åkomma värdig en snödrottning.


Men vi ska inte glömma syntaxen. Möjligheten att inleda en mening med vilken satsdel som helst, det är sannerligen en gåva till svenska språket! Jag reser till Helsingfors i morgon. I morgon reser jag till Helsingfors. Till Helsingfors reser jag i morgon. Reser till Helsingfors gör jag i morgon.

 

Engelskan har inte alls samma möjlighet att sätta vad som helst i fundamentsställning utan att det blir konstlat.


Ibland undrar jag om inte en betydande orsak till att Astrid Lindgrens språk är så spänstigt beror just på att hon utnyttjar den här möjligheten. Den har man inte alls på samma sätt på engelska, och kanske är det en del av förklaringen till att hon inte alls är något stort namn i England, medan tyskarna, som har en friare ordföljd, kramar ihjäl henne. Men hör bara på några exempel: Emil hade en mysse. ”Emil had a cap. ” Den hade hans pappa köpt åt honom. ”His father had bought it for him.” Myssen hade Emil i ständigt bruk, den kunde han inte vara utan. ”Emil always had his cap on, he could not be without it.”


Om svenska vore ett världsspråk, då skulle den svenskspråkiga lyriken vara världslyrik, från folkvisan till Tranströmer. En sådan språkglädje som det finns hos till exempel Stiernhielm, med friskdaggdrypande druvor, bäst att njuta av dem innan man ligger där stockstelnad, styver och döder.


Hos romantikern Stagnelius blir det enkla gräset till smaragdegrunden och himlen till azurrymdernas kristallesalar.

Karlfeldt bjuder på ord och formuleringar som skymningsväg, månglittermjöl (”Sub luna bibo, mörkt är mitt öl, svarmältat korn dess kärna, skummet av månglittermjöl”), ”vi skynda bort på ångestheta sulor”.


Diktonius skapar sådana nödvändighetsord som tanketrassel men också poesi som ”läppjanljuva minnen” och sommaraftonsvalan, besläktad med Harry Martinsons träflöjtsklara gök, som ropar åt den ljuva Aino i det susande Karelen i hans ”Aniara”.


Lars Huldén sitter i bilen ”på höger frambänk / och betraktar din ljuva gasfot”. Tomas Tranströmer kör ner händerna i sina haydnfickor.Ordskapande och ordlek har vi också hos Cornelis Vreeswijk och Povel Ramel och många andra utanför den höga lyriska parnassen. Jag kunde hålla på hela kvällen och visa upp ordrikedomen, men jag ska nöja med ett exempel från en genre där sverigesvenskar och finlandssvenskar konkurrerar men samtidigt är bäst i hela världen: snapsvisan.


Jag är getingen, färdknäppen, orren och göken.
Jag är tutingen, rackaren, järnet och kröken.
Knappen innanför västen är jag.
Jag är klämtaren, luringen, nubben och fjutten.
Jag är jamaren, rövaren, supen och hutten.
Ja, den godaste pärlan är jag.


Inte förrän någon visar mig med konkreta exempel att det finns språk som har fler namn på snapsen än svenskan kommer jag att erkänna att vårt språk är fattigt – och då bara på det området.


(Jag tackar grammatikern Maria Bolander, som gjort mig uppmärksam på Astrid Lindgrens bruk av satsfundament och Ulrika Thunstedt, som med sin snapsvisa vann det svenska mästerskapet i genren 2003.)

 

Catharina Grünbaum

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 14 jan 14:37

Foreningen Norden har intervjuat dronning Margrethe II av Danmark med anledning av att hon har suttit 50 år på tronen. Hon säger bland annat:


”Hvad med folkeskolen og sproget?

 

– Det er jo min kæphest. Desværre har man ikke ret meget svensk og norsk i dansk skole mere og heller ikke dansk i svenske og norske skoler. På min tid kom vi til eksamen i svenske tekster i 6. klasse, vi skulle kunne læse og oversætte og helst også udtale svensk. For mig var det faktisk svært, fordi jeg kunne jo høre, at min accent var temmelig meget tættere på det rigtige svenske end lærerens. Jeg havde jo ikke lært svensk, men bare fået det ind med modermælken. Fra min mor har jeg også et rimeligt sprogøre, så det var nemt for mig at lægge om. Når jeg skulle læse svensk højt, krummede jeg altid tæer, fordi jeg jo ikke kunne lade som om, jeg ikke kunne udtale svensk. ”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Vilket är det lämpligaste ersättningsordet för ”hashtag”?
 Fyrkant
 Tagg
 Brädgård
 Fyrkantstagg
 Ämnestagg
 Gärdesgård (järsgård)
 Ämnesknagg
 Staket
 Kodruta
 Ämnesord
 Sågverk
 Flaggtagg
 Medietagg

Fråga mig

136 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2022
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se