Alla inlägg under november 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 november 2016 15:30

Språkförsvaret startade som privat hemsida redan 2002. Denna händelse i det fördolda uppmärksammades faktiskt i efterhand, 2007, av Tomasso M. Milani i en avhandling vid Stockholms universitet, i vilken han hävdade att detta var den ena signifikanta språkhändelsen i Sverige detta år – den andra var Fredrik Lindströms tv-serie ”Värsta språket”.


Detta påstående var kanske förvånande, men det innehåller en god portion sanning. Språkförsvaret bärs nämligen upp av övertygelsen att språkutveckling inte alls är något ödesbestämt. En grupp språkentusiaster, som inte nöjer sig med att stå vid sidan om skeendet och betrakta det eller bara beskärma sig över förfallet, kan genom opinionsbildning vända på utvecklingen. Det är dessutom viktigt att mobilisera så många människor som möjligt utifrån en begränsad plattform.


Språkförsvaret är den enda gräsrotsorganisation i Sverige som försvarar svenska språket gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad och som förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse.  Språkförsvaret fokuserar alltså på svenska språkets ställning, d.v.s statusvård. Redan i samband med bildandet 2005 angav Språkförsvaret som sin viktigaste kampuppgift att driva fram en språklag i Sverige, vilket förverkligades 2009. Samtidigt har Språkförsvaret under årens lopp systematiskt betat av olika områden som svenskans ställning inom den högre utbildningen, engelskans intåg som undervisningsspråk i grundskolan och gymnasiet, den mellannordiska språkgemenskapen, finlandssvenskan, svenskans ställning inom EU, engelskan i reklamen och svenskans ställning som patentspråk. Detta betyder inte att Språkförsvaret anser att språkvård är oviktigt; speciellt onödiga anglicismer bör motas i grind, eftersom de också är ett symptom på engelskans inflytande.


Språkförsvarets språkpolitik sammanfattas i vår programförklaring.


Språkförsvaret är ett partipolitiskt obundet nätverk och absolut inte knutet till ett visst parti. Alla medlemmar i Språkförsvaret arbetar ideellt och varje krona i medlemsintäkter plöjs ner i seminarier och i webbplatsen. Ju flera medlemmar vi blir, desto mera kan vi uträtta i fråga om opinionsbildning. Om du redan anser att Språkförsvaret gör nytta, finns det all anledning att ansluta sig. Fråga inte vad andra kan göra för svenska språket utan vad du kan göra.


Medlemskap kostar 200 kr per år (100 kr för studerande, pensionärer och arbetslösa) – Plusgiro 421118-1. Se ytterligare instruktioner här! Inbetalningar under hösten gäller också för 2017.


Det finns också en växande grupp på Facebook, som heter Språkförsvarets vänner.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 november 2016 19:31

Pirahã talas av ett par-trehundra individer i Amazonas djungler i Brasilien. Det är i många avseenden ett märkligt språk. För att utgå från den länkade artikelns faktaruta längst ner, så utmärks pirahã bland annat av


  • att språket inte har något ord för färg. Man känner inte till något annat språk som helt saknar färgord. Det finns språk, som bara har två färgord;
  • att språket inte har några begrepp för tal. Det skiljer bara på ”liten mängd” och ”stor mängd”. Det betyder att  pirahãföräldrar inte kan säga om de har två, tre eller fyra barn, men det finns ingen risk att de skulle kunna tappa bort sina barn utan att märka det, eftersom de känner till namnen på sina barn. Dock finns det en viss oro bland pirahã för att de kan bli lurade i affärstransaktioner med företrädare för det omgivande brasilianska storsamhället;
  • att språket inte heller har några tidsangivelser bortsett från ordet nu. Verb böjs inte i tempus och det finns heller inga andra relativa tidsangivelser;
  • att språket har platsord, vilka dock helst inte används;
  • att språket absolut inte är fattigt i övrigt. Pirahã har alla ord som behövs för att beteckna alla de växter och djur som finns i den omgivande djungeln. Daniel L. Everett, som har studerat språket på plats, skriver i ”Language the cultural tool”: ”Den genomsnittlige pirahãtalarens rika och detaljerade kunskap om denna omgivning är märklig. Men precis som pirahãtalarna uppfinner och behärskar ord för saker som de verkligen behöver, saknar de – i likhet med talare av vilket som helst annat språk –  ord för saker de inte behöver, till och med ord för saker som är akut behövda i andra samhällen, som tal (Pantheon Books, New York 2012, sid. 287 - egen översättning).”

Läs vidare här!


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 november 2016 14:49

Jag håller helt och hållet med Lena Johansson, Min mening 22/11, att Sea U är ett tramsigt namn på Ångfärjan. Som vanligt väljer man ett namn på engelska. Ska kanske Sea U vara en rolig ordlek för See you? Den ordleken uppskattar i alla fall inte jag.


Ack ja, ”engelskasjukan” har verkligen drabbat Sverige. Eftersom tydligen allting ska vara på engelska idag, varför inte då också ändra namnet på vårt fina gamla fotbollslag HIF till HFC, Helsingborg Football Club? Då kan det verkligen bli en nystart för klubben, eller hur?


C-G Pernbring

Medlem av Språkförsvaret


(Insändaren tidigare publicerad i Helsingborgs Dagblad den 24/11 2016)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 november 2016 12:21

I dagens Svenska Dagbladet skriver ett antal arbetslivsforskare i en debattartikel om konsekvenserna av att forskningsresultat i allt mindre utsträckning publiceras på svenska. De skriver bland annat:


" I grunden hänger det samman med det belöningssystem som gör att en omfattande publicering av artiklar i engelskspråkiga tidskrifter är värda mer än publiceringar på svenska. CV:t byggs på, ytter­ligare steg i den akademiska karriären kan tas och forskningsanslag blir lättare att erövra. Det gynnar helt enkelt den individuella karriären att skriva på engelska. Men även lärosätena uppmuntrar till detta då de tilldelas statliga medel baserat på hur framgångsrika forskare har varit i att publicera sig i välrenommerade tidskrifter – som oftast är inter­nationella sådana. Det rådande systemets baksida är inte minst att universitetens så kallade ­tredje uppgift – att dela med sig av kunskap till det omkringliggande samhället – tenderar att hamna i skymundan. Att förmedla och sprida sina forskningsresultat på ett i sammanhanget lättillgängligt sätt är inte något som premieras överhuvudtaget i den akademiska världen för närvarande. Det är kort och gott inte särskilt meriterande för vare sig forskarna eller lärosätena. Indirekt förefaller det leda till en något cynisk strategi att hela tiden satsa på att publicera där utdelningen såväl meriteringsmässigt som ekonomiskt är störst. Den publiceringshets som alla forskare känner av, i lägre eller högre grad, återfinns överallt. Det är inte något unikt svenskt fenomen, långt ifrån, och det vore naivt att tro att ett debattinlägg som detta skulle förändra det här. Men det är trots allt viktigt att de invol­verade börjar fundera på hur och på vilka sätt man ska eller bör förmedla och sprida den förhoppningsvis användbara och nyttiga forskning som ­bedrivs på våra universitet och högskolor."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 november 2016 08:00

 

 

Bildmontage: Ann-Louise Forsström

 

Ann-Louise Forsström skriver på Språkförsvarets vänner:

 

"Advent står för dörren, men min e-post svämmas över av fåniga 'Black Friday'-erbjudanden. Inte ens morgontidningen går fri från farsoten. Och vissa annonsörer drar sig inte för att svärta ner hela helgen – som i den översta annonsen i mitt bildmontage. Heder åt dem som fokuserar på rätt sak, som i den undre annonsen.

 

En fin adventshelg med ljus och värme önskar jag er alla!


PS: Att begreppet Black Friday kommer från USA förstår säkert alla. Men vet du vad det betyder? Låt mig citera ur mitt inlägg på Skriv som proffsen-sidan inför första advent förra året:


”Begreppet har sitt ursprung i att handlarna (de amerikanska alltså) ville ha svarta siffror i bokslutet i stället för röda – men den kopplingen är långsökt för oss, tycker jag. Den utgår ju från handlarnas perspektiv, inte från oss som är mottagare av reklamen. Om handlarna vill att vi ska associera till låga priser är det i stället färgen röd vi är vana vid. Kanske vore det smartare att locka med tomteröda priser!”

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 november 2016 20:50

Den frågan diskuterades igår i Studio Ett. Inslaget är fjorton minuter långt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 november 2016 17:42

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


På tisdagen deltog Språkrådet i seminariet "Språk och integration – översättning och tolkning i samhällets tjänst". Seminariet går att se på Europahusets webbplats.


Europeiska kommissionens representation i Sverige, Terminologicentrum TNC och Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet arrangerade i tisdags ett heldagsseminarium om språk och integration.

Ämnet behandlades ur olika synvinklar, med diskussioner om till exempel teknik, terminologi, tolkutbildning och kvalitetssäkring.


Språkrådet medverkade i terminologidiskussionen.


Seminariet kan ses på EU-kommissionen i Sveriges webbplats.


Presentationerna kommer senare att läggas ut på

https://ec.europa.eu/sweden/presentationer_20161122_sv


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 november 2016 12:57

Jönköping University söker en “President and CEO of Jönköping University”. Annonsen tycks inte finnas i en svensk version. Kunskaper i svenska kommer i andra hand:


Language skills:
You are a strong communicator, fluent in English, both spoken and written, with the willingness and ability to learn Swedish.”


Språkrådet har tidigare JO-anmält Jönköping University för beteckningen ”university” - se utförlig motivering här. I Sverige görs en åtskillnad mellan universitet och högskola. Men JO lade ner denna anmälan .


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3
4
5 6
7 8 9
10
11
12
13
14 15 16
17
18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30
<<< November 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards