(Denna nätdagbok är knuten till nätverket  Språkförsvaret) 

Hej!

Vid den nyöppnade säkerhetskontrollen på Arlanda finns många skyltar endast på engelska. Kan inte ni engagera er för att ändra detta? Jag tror att ni har större framgång än jag som privatperson. Jag bifogar ett par bilder.

Hälsningar,

Daniel H.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett nyhetsbrev från Opulens den 28/7 skriver Johan Frostegård bland annat:

”Nu verkar alla diskutera ChatGPT4 och AI i största allmänhet och målar upp detta fenomen som antingen apokalypsens nästa ryttare eller som en vänlig assistent som kommer att göra våra liv enklare och alla rikare. Ofta dyker den märkliga tanken upp att AI på något sätt skulle vara väsensskilt från oss, något nytt, som oberoende av oss lever sitt eget liv. Själv skulle jag hellre se AI som memernas smarta sätt att reproducera sig och överleva – nästa steg i den väldiga utvecklingen inom sociala medier som vi ser och som är på gott och ont: en tummelplats för fanatiker, konspirationsteoretiker och rena stollar, samt ett utmärkt hjälpmedel, som vi inte kan vara utan numera, lika lite som vi kan vara utan tarmbakterier (och leva ett bra liv). Då gäller det att skapa förutsättningar för fredlig samlevnad så inte AI gör uppror mot jaget konungen. Men en del av oss och vår evolution är numera AI.

Vi kan alltså, sammansatta som vi är, även vara delar i något större.

Själv är jag mest orolig över att AI ska piska på kulturkrig, hat och motsättningar, konstlade eller reella, och utvecklas till ett monster som hetsar fram motsättningar. Eftersom AI åtminstone hittills bygger på det vi själva tänkt fram och skrivit, och detta i sin tur redan bärs av memer, där AI som jag ser det mest är memernas förbättrade sätt att sprida sig själva, är jag inte orolig för att en generell AI, som tänker bättre än vi, ska ta över själva tänkandet. Däremot kan den skapa kaos genom att sätta tänkandet på undantag.

För den som tycker det är nedlåtande mot AI att diskutera den i sammanhang där även tarmbakterier förs på tal, kan man ju påpeka att tarmbakterier är otroligt komplicerade i sig själva, liksom när det gäller samspelet med den övriga kroppen. Vi vet ganska lite om dem.

Till slut kan det vara lämpligt att påpeka att vi inte är determinerade av vare sig gener eller memer och dansar inte till deras musik även om vi dansar med dem av och till. Och då är det lämpligt att det är vi som för, även om vi medger att de är en viktig del av oss.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Martin Stensö - Blommorna dör som allting gör

Söndagens svenskspråkiga dikt

Krigets mästare

Ni som tjänar på krig

och på att människor dör

Ni som tillverkar vapnen

som slår ihjäl och förstör

Ni som säljer gevären

och kanonerna med

Jag vet var ni finns

och jag vet vem ni är

Ni sitter bakom skrivbord

i eleganta kvarter

Och ni leker med världen

som om världen var er

Sen är det alltid nån annan

nån annan än ni

som ska marschera och dö

i era smutsiga krig

Bob Dylan (översatt från engelska till svenska av Mikael Wiehe)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Numera står det också "Big pack" på klämflaskan...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel,” Booktok” växer i Sverige – väcker ungas läslust, idag i Svenska Dagbladet berättas om den nya trenden om att använda Tiktok för att sprida läsupplevelser. Problemet är engelskans hegemoni:

” – För att hänga med på ’booktok’ och vara aktuell i mina videor så krävs det att man läser på engelska. De böcker som blir stora på ”booktok” tar ofta lång tid att bli översatta, och då är hajpen redan över.

–   Det är svårare att kunna växa och bli ett stort konto i Sverige. ’Booktok’ börjar slå igenom här men det är inte riktigt samma sak.

Försäljningen av litteratur på engelska har accelererat de senaste åren i Sverige, säger Olle Lidbom. Det är en delvis oroväckande utveckling, menar han.

–   Man kan oroa sig för vad som ska hända med de svenska författarna och det svenska språket när den här starka trenden är så anglifierad. Hela bokbranschen funderar mycket på det och kollar på siffrorna.”

Språkförsvaret inte bara funderar på denna anglifierade trend – vi försöker också bekämpa den.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Stephanie Zakrisson berättade i ett inslag på Sveriges Radio bland annat:

”Men den största utmaningen är nog när jag ska försöka översätta talesätt från engelska till svenska.

Som när ledaren för det nordirländska partiet DUP sa att EU-avtalet om Nordirland ”doesn’t cut the mustard” och jag inte hade en aning om hur jag ska förklara att ”det skär inte senapen” betyder att det inte är tillräckligt bra... Ska senap skära sig? Är det något positivt? Eller vänta, det kanske handlar om hur senapsfröna skördas, när de skärs av från stjälken? Den liknelsen är, i alla fall för mig, inte ”klar som korvspad”.

Här är inte minst den brittiska politiken full av idiomatiska uttryck. Som när en minister spiller bönorna, när en parlamentsledamot blir fråntagen partipiskan, lama ankor och hängda parlament.

Andra uttryck jag fått lära mig som barn, de hör jag aldrig. ”It’s raining cats and dogs” – är det ens någon som säger det idag? Och jag antar att för någon som försöker lära sig svenska är uttrycket ”regnet står som spön i backen” precis lika oförståeligt.

Ibland har jag gjort det till något av en personlig sport att försöka hitta den perfekta svenska motsvarigheten när någon använder engelska talesätt.”

Läs vidare här!

När jag sysslade med Schackportalen (jag överlät webbplatsen för några år sedan) och översatte de svenska texterna till engelska, tyska, spanska och franska, upptäckte jag snabbt att det kunde vara problematiskt att översätta svenska talesätt rakt av. Vad gäller talesättet att man ”inte ska köpa grisen i säcken”, så var det i stället en katt som hamnat i säcken på två av dessa språk.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)