Alla inlägg under maj 2022

Angående frågor till kommunalråd Robin Holmberg (M), Ingvar Gustafsson (C), Hans-Åke Jönsson samt Ulla Hamilton Vd för friskolorna:


Tyvärr har jag ännu aldrig fått något svar på frågan vad våra politiker egentligen anser om att flera privata friskolor bedriver undervisning i huvudsak på engelska i Sverige. Dessa skolor är så kallade "språkbytesskolor". Man byter svenskan mot engelskan! Internationella Engelska Skolan/IES är exempelvis en typisk "språkbytesskola".   

Svenska ska givetvis alltid vara huvudspråk och första undervisningsspråk i svenska skolor. Svenska är ju vårt modersmål! Det är emellertid självklart att engelska samt en del EU-språk också kan undervisas både på kommunala skolor och privata friskolor. 


Nu ställer jag två direkta frågor till Robin Holmberg (M), Ingvar Gustafsson (C), Hans-Åke Jönsson samt Ulla Hamilton:


1) Ska vi införa engelska som officiellt språk (modersmål) i Sverige i framtiden? 

2) Vad anser ni om att exempelvis Internationella Engelska Skolan/IES bedriver undervisning huvudsakligen på engelska idag? 

 

Jag ser fram emot era svar på dessa två frågor i NST/HD Ängelholm, snarast tack!

 

Insändaren handlar endast om språkvalet i skolan. Slagorden Valfrihet, Segregation och Ekonomi har redan tidigare diskuterats.


C-G Pernbring           


(Insändaren inskickad till  men ej publicerad på "Min Mening"/NST Ängelholm)       


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                                                                          

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 maj 2022 12:00

Plötsligt händer det, sägs det. Efter många års förhoppningar går det nu att skriva med de älvdalska bokstäverna på mobiltelefonerna.


Mannen som hjälpt projektet Wilum og Bellum med detta heter Craig Cornelius och bor i Kalifornien i USA. Internationellt och modernt och IT-teknik på samma gång. Och det urgamla älvdalska språket som blir mer och mer intressant och ”häftigt” bland de yngre.


Björn Rehnström, som är en eldsjäl i arbetet med älvdalska, både i projektet Wilum og Bellum och i föreningen Ulum Dalska, berättar:


- Historien om tangentbordet för älvdalska började redan för cirka 10-15 år sedan då Smirais Daniel Eriksson frågade mig om jag inte kunde ordna så att det gick att skriva på älvdalska även på mobiltelefonerna, som ju de yngre använder nästan uteslutande. Jag svarade att jag skulle försöka.


Björn försökte under många år genom att ta kontakt med många olika människor, men fick inget napp och tiden gick, som den ju gör ibland.


- Inte förrän för några månader sedan då jag pratade med Harris Mowbray, en amerikansk studerande, kom en ljusning, säger Björn med ett leende.

Harris hjälper till att göra blindskrift för älvdalska, ett arbete som ska vara klart i sommar. Arbetet ingår i ett projekt som drivs av Myndigheten för tillgängliga medier i Sverige och kan komma att ge fler minoritets- och regionalspråk denna möjlighet i förlängningen.

- Jag kastade ur mig frågan till Harris Mowbray, berättar Björn Rehnström.

- Harris funderade och resultatet kom efter bara någon timme då jag fick kontakt med Craig Cornelius, en bekant till Harris, som jobbar för Google.


Emil Andersson, Ulla Schütt, Ing-Marie Bergman och Björn Rehnström från projektet Wilum og Bellum stämde digital träff med Craig för en diskussion. Craig, som vurmar för små och hotade språk, tog genast på sig uppdraget att fixa ett älvdalskt tangentbord för mobiltelefoner.

Craig satte igång direkt och bad också om att få älvdalsk text som han kunde lägga in som förutsägbar text i programmet.

- Jag och Ulla Schütt från projektet Wilum og Bellum gick igenom texter med över 5 300 ord och skickade till honom och han förde in dem i programmet, berättar Björn vidare.

- När man nu skriver en bokstav med det älvdalska tangentbordet föreslår programmet vilka ord som man troligen avser att skriva och lägger in dem om man vill. Precis som för vilket annat språk som helst. Programmet lär sig sedan nya ord som man använder och föreslår dem.


Craig Cornelius jobbar alltså för Google med programmering och har därmed tillgång till programvara som gjorde detta projekt möjligt.

- Men detta gör jag på min fritid, för jag tycker att det är så viktigt att hjälpa ett litet och hotat språk som älvdalskan är, säger Craig Cornelius.

- Att få ha kvar sitt språk är så otroligt viktigt.

- Helt fantastiskt, vilken hjälp när man ska skriva sms eller Messengermeddelande eller annat, säger Smirais Daniel Eriksson som fick vänta i många år att se detta sin önskan förverkligad.

- Att ett sådant här tangentbord finns är nog en förutsättning för att de yngre ska skriva på älvdalska, säger han.


Och eftersom mobiltelefonerna är som en ”förlängd kroppsdel ” på de yngre nu för tiden,så har älvdalskan nu tagit ännu ett steg in i barnens och ungdomarnas värld. Därmed ökar chanserna för det vackra, avancerade och högt utvecklade språket att överleva.


Tangentbordet fungerar både för I-phone och Androidtelefoner och kan också installeras på datorer. För datorer har dock ett älvdalskt tangentbord, konstruerat av språkforskaren Felix Ahlner, funnits i många år. Instruktioner för nedladdning av det älvdalska tangentbordet finns på denna pdf: https://teamulum.info/ElfdalianKeyManInstructions.odteller och på ulumdalska.se.


Och om du vill lära dig lite mer älvdalska, eller om du är nybörjare: Gå med i min kosnadsfria kurs på facebook: Älvdalska bytes mot armhävningar Kurs i älvdalska/ Course in Elfdalian och bjud in dina vänner att vara med också.


Björn Rehnström

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Avdelning A                   Språklagens ställning och användbarhet

 

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?


Svar: Vi har motionerat i riksdagen om att svenskan inte bara ska ha ställning som huvudspråk – utan även som nationalspråk, vilket svenskan redan har idag i Finland. Vi är därför öppna för att ändra språklagen i syfte att lyfta svenskans status till nationalspråk.


B                                     Svenskans ställning i skolan

 

2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?


Svar: Svenskundervisningen bör hållas på nuvarande nivå för svenska elever, men vara högre för nyanlända. Vi vill understryka betydelsen av svenska språket och vill att samtalsspråket i skolan alltid ska vara svenska under lektionstid undantaget språklektioner, skolor för nationella minoriteter samt de internationella skolor som av hävd har tillstånd att undervisa på andra europeiska språk. Förstärkt svenskundervisning ska ges till elever med undermåliga svenskkunskaper där resurserna tas från den nuvarande modersmålsundervisningen – som för övrigt, i likhet med svenska som andraspråk, ska avskaffas.


3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?


Svar: Det finns flera välfungerande skolor som undervisar på engelska. Vi är kritiska till starten av nya så kallade internationella skolor som vill bedriva undervisning på engelska och vill se mer kontroll och stopp för oseriösa aktörer.


4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?


Svar: Att invandrare lär sig tala god svenska är av avgörande betydelse för att kunna bli anställningsbar och därmed bli en del av det svenska samhället. Kraven behöver dock skärpas avsevärt och mer ansvar behöver läggas på eleven själv för sin måluppfyllelse. Idag finns ingen fastställd tidsgräns för sfi, utan kursen anses avslutad när en elev uppnått kunskapskraven för den aktuella kursen. Detta innebär att sfi-studierna i praktiken kan pågå under oacceptabelt lång tid. Vi vill fastställa en bortre gräns för hur länge offentligfinansierade sfi-studier ska få fortgå till två år och skärpa kraven gällande närvaro, resultat och utbildningsinnehåll. Krav ska ställas på erhållen certifiering på nivå C1 för sfi-lärare. Sfi-undervisningen ska även innehålla obligatorisk undervisning om det svenska samhället och om rättigheter och skyldigheter för medborgare.


5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?


Svar: Sverigedemokraterna välkomnar de försiktiga steg som Socialdemokraterna och övriga partier tagit för att återinföra de språkkrav som just Socialdemokraterna och övriga partier avskaffade 1999. Det är tragikomiskt att de krav som avskaffades för att de var orättvisa mot dem som inte lärde sig svenska, nu skall återinföras för att förbättra för samma grupper. Däremot är Sverigedemokraterna djupt kritiska till både tidsutdräkten i denna fråga och den låga nivå som föreslagits. Förslagen föreslås införas först år 2025, och det föreslås i princip räcka med en sådan låg nivå på svenskkunskaperna som man får när man går ut nian med godkänt betyg – i sitt tredjespråk. Det är förstås orimligt. Den som upptas till svensk medborgare måste naturligtvis på allvar ha ”vuxit in i det svenska samhället” som det hette för flera decennier sedan. Då måste man tala och läsa svenska flytande, eller åtminstone nästan flytande.


C                         Svenskan som komplett, samhällsbärande språk

 

6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?


Svar: Ja, svenska språkets ställning bör stärkas inom högskola och forskning. Det är viktigt att svenskan överlever som vetenskapligt språk, i synnerhet då även personer med god engelska men bristande akademisk engelska måste kunna läsa avhandlingar med mera.


7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?


Svar: Ja, det sker domänförluster inom högskolevärlden till engelskan i för hög grad. Visserligen är engelskan ett akademiskt språk världen över men det är önskvärt att skolor på alla nivåer bibehåller en balans mellan språken.


D                                     Svenskans ställning i EU

 

8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?


Svar: EU-parlamentarikernas möjlighet att få service på svenska bör vara fullödig och fullständig. Det är även viktigt att handlingar som inkommer från EU till Sverige är på svenska. Vi anser även att när det är möjligt och lämpligt för regeringsföreträdare och EU-parlamentariker att använda svenska så borde det finnas tydligare krav på att svenska ska användas.


9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?


Svar: Vi ser med oro på att intresset för att läsa franska och tyska i såväl grund- som gymnasieskola kraftigt minskat under de senaste åren. Det finns anledning att se över vad som krävs för att öka intresset och det har påbörjats en dialog på EU-nivå om detta. Vad gäller Sveriges ställning i EU tror vi inte att denna påverkas nämnvärt på kort sikt, då engelskan trots allt är dominerande. På längre sikt kan det dock bli svårt att få tag på rätt kompetens för olika lingvistyrken, som tex tolkar, inom EU:s byråkrati.


10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?


Svar: Det är en tråkig utveckling eftersom vi Sverigedemokrater tycker att den mellannordiska språkförståelsen är viktig. Språket är en viktig del av kulturen och de nordiska länderna har haft ett långvarigt utbyte både kulturellt och ekonomiskt under en lång tid. Detta utbyte fortsätter än idag eftersom många jobbar eller studerar i något av våra nordiska grannländer. Därför är den mellannordiska språkförståelsen viktig att värna.


E                                     Svenskan i media

 

11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?


Svar: Ja, engelskan breder ut sig allt mer i det moderna kulturutbudet och sker på en viss bekostnad av produktioner på svenska. Därför har vi sedan länge förespråkat satsningar för att stärka den svenska filmbranschen genom ett nytt filmavtal för att skapa en mer livskraftig svensk filmproduktion. Utöver detta vill Sverigedemokraterna även genomföra satsningar på kulturarvsfilm.


12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?


Svar: Ja, public service-bolagen har enligt sändningstillstånden ett särskilt ansvar för svenska språket och dess ställning i samhället. Trots detta uppdrag håller public service allt oftare en alltmer omväxlande och stundtals låg nivå vad gäller svenska språket i sitt innehåll. Både anglicismer och svordomar förekommer vilket är ett tecken på bristande hänsyn till sitt språkvårdande uppdrag. Förmågan att förstå och uttrycka sig väl på svenska är en demokratifråga. Samhällets institutioner har ett gemensamt uppdrag att i den mån det går ge medborgarna goda förutsättningar till ett rikt och adekvat språk. Det är viktigt att public service tar sitt språkvårdande uppdrag på allvar och att språket håller en god nivå i det innehåll bolagen skapar. Bolagen bör även ta hänsyn i sitt språkbruk dagtid och exempelvis särskilt undvika svordomar under tider när det är troligt att minderåriga tar del av innehållet.


F                                      Svenskan i offentliga sammanhang

 

13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?


Svar: Sverigedemokraternas hållning är att svenskan skall vara huvudspråk i Sverige. Därför borde det gälla att namn i offentliga miljöer ska vara på svenska. Samtidigt som det kan finnas kompletterande information på andra språk.


                                   Svenskans ställning i ert parti

 

14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?


Svar: Nej, det är inte önskvärt. En sådan lagsstiftning skulle vara svår att förena med tryck- och åsiktsfriheten samt näringsfriheten.


15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?


Svar: Sverigedemokraterna vill att det svenska språket ska bevaras och upphöjas till nationalspråk.


16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson? Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?


Svar: För oss sverigedemokrater är svenskan en del av det immateriella kulturarvet som vi vill vårda, värna och bevara. Utifrån detta så har svenskan en upphöjd status i vårt parti och vår linje är att svenskan ska vara nationalspråk i Sverige. Språkfrågan ligger inom kulturutskottet och vår kulturpolitiska talesperson Bo Broman har huvudansvaret för språkfrågorna eftersom de flesta språkpolitiska frågor ryms inom kulturutskottet. Viktigt att poängtera är att språkfrågan är tvärpolitisk och angår ett flertal politikområden.

Med vänliga hälsningar,

Emma

Pressavdelningen
010-1019800


30/5  2022


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Hej Språkförsvaret,


Här kommer Liberalernas svar på era frågor, Christer Nylander, kulturpolitisk talesperson, är undertecknande. 


Språklagens ställning och användbarhet

 

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

 

Svar: Vi har inget förslag just nu på att skärpa språklagen, men alla reformer måste naturligtvis kunna utvärderas och vid behov justeras.


Svenskans ställning i skolan

 

2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?

 

Svar: Vi har medverkat till att öka undervisningstiden i svenska, framför allt för nyanlända. Vi är öppna för ytterligare utökning. Dessutom är svenska naturligtvis en viktig del också i andra ämnen. 


3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

 

Svar: Så länge de följer nuvarande skollag och läroplan har vi inget att invända mot att del av undervisning sker på engelska i vissa skolor. Vi vill däremot ha en samlad friskolelag som sätter upp tydligare krav för kvalitet, kunskap och långsiktighet och begränsar möjligheterna till vinstuttag från skolverksamheter. Även skolor med en särskild språkprofil måste givetvis säkerställa att eleverna utvecklar sina kunskaper i svenska språket och i svenskämnet enligt vad läroplanen föreskriver. Vi vill också ha en tydligare reglering av att det alltid ska krävas svensk lärarlegitimation för att kunna få tillsvidareanställning som lärare. I de fall lärare har en utländsk examen kan en svensk lärarlegitimation utfärdas redan i dag, förutsatt att den sökande uppfyller de fastställda kraven på språkkunskap, kompetens och färdighet.


4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?

 

Svar: Svenska för invandrare måste bli flexiblare och mer individanpassad. Det finns ett problem med att många fastnar allt för länge i SFI-studier. Därför behövs ett ökat fokus på progression och kunskap. De nationella kraven på SFI bör höjas, då alltför många kommuner dessvärre misslyckas med upphandlingen av SFI-utbildningar med brister vad gäller kvalitet som följd. Liberalerna menar att dagens system skapar ojämlikheten och försvårar för arbetsmarknadsetablering och rörlighet inom Sverige. Därför behöver kraven på vad SFI ska innefatta, vilken flexibilitet som ska finnas och vilken kvalitet den ska hålla skärpas.


Liberalerna vill införa en kontrollstation efter 52 veckors SFI-studier. Om en elev endast uppnått begränsade resultat efter den tiden i skolbänken, ska vederbörande i stället slussas ut i jobb eller arbetsplatsförlagd praktik. Syftet med det är dels att låta eleven öva på det svenska språket genom jobbet, samt att ge eleven möjlighet till en relevant erfarenhet från arbetslivet. Liberalerna vill integrera jobbperspektivet i SFI och förbättra möjligheten att läsa SFI parallellt med jobb eller utbildning. Jobbcoacher ska arbeta parallellt, och i samarbete, med SFI. Yrkes-SFI och SFI med koppling till att starta eget ska finnas tillgängligt i varje kommun och det ska alltid vara möjligt och förväntat att eleven går klart SFI även om den fått ett heltidsjobb.


Liberalerna menar att det dessutom måste finnas goda möjligheter att läsa en SFI-utbildning på kvällar och helger samt under sommaren. Det ska finnas goda möjligheter att studera SFI och kombinera det med exempelvis föräldraledighet eller jobb.


Pandemin har inneburit påfrestningar för hela utbildningsväsendet, och bland skolelever har flera internationella studier påvisat betydande kunskapstapp. Särskilt hårt har svaga elevgrupper drabbats, då de gynnas mest av lärarledd undervisning. Liberalerna menar att det är av särskild vikt att genomföra en kartläggning som kan frambringa information om, och i så fall hur, kunskapstappet har drabbat eleverna inom SFI-utbildningen, med särskilt fokus på studieväg 1 och 2.


Kommuner måste se till att det finns svenska för föräldralediga, till exempel inom ramen för Öppna förskolan. Den som får försörjningsstöd, även under föräldraledighet, ska läsa svenska annars minskar försörjningsstödet. Att vara tydlig med vad som förväntas av alla, framförallt när man ber om samhällets ekonomiska stöd, är en självklarhet för oss. Liberalerna vill att fler ska kunna få möjlighet att både lära sig och tenta av svenska på distans genom digitala verktyg och plattformar. Det behövs ett digitalt öppet språkverktyg i med pedagogiska tjänster som är tillgängliga för alla nyanlända i Sverige. Språkverktyget ska innehålla föreläsningar, träningsuppgifter och möjlighet att skriva tentor digitalt.


Liberalerna vill även dra in ersättningen för dem som skolkar från SFI-undervisningen. Nyanlända som deltar i etableringsprogrammet hos Arbetsförmedlingen kan få etableringsersättning. Om man deltar i programmet på heltid utgår en ersättning på 308 kronor skattefritt per dag. I dag saknas det dock bestämmelser om att ersättningen ska vara kopplad till närvaro. Först efter 30 dagars frånvaro i följd skrivs en person ut från etableringsprogrammet. Liberalerna föreslår att ersättningen ska slopas helt för en månad om man uteblir utan giltiga skäl från SFI-undervisningen.


5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?

 

Svar: Vi stödjer detta och har arbetat för detta sedan mycket lång tid. För att integrationen ska fungera bättre behöver den som kommer till Sverige ha de redskap som behövs för att bli delaktig i sitt nya hemland. Språket är då helt centralt. Därför är det mycket rimligt att den som vill bygga sin framtid i Sverige och stanna kvar här också har åtminstone grundläggande kunskaper i svenska. Det handlar om det enkla faktum att svenska språket är det gemensamma kommunikationsredskapet.


 Redan 2002 föreslog vi språktest för medborgarskap, men partier från vänster till höger kritiserade oss. Under alliansregeringens tid var motståndet fortsatt stort.  Tack vare Liberalernas förhandlingsseger med regeringen och Centerpartiet inom ramen för Januariavtalet har en utredning presenterats med förslag på hur språk- och samhällskunskapskrav ska kunna införas för medborgarskap. Vi kommer att arbeta föra att förslagen i utredningen kommer att förverkligas och vill också se att dessa viktiga reformer kommer på plats tidigare än vad som föreslås i utredningen.


Svenskan som komplett, samhällsbärande språk

 

6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?

 

Svar: Ja. Svenska språket ska förbli ett komplett och samhällsbärande språk i alla områden, däribland högre utbildning och forskning. Att högre utbildning och forskning använder engelska är en följd av det internationella akademiska samtalet, men det är viktigt att högre utbildning och forskning också kan ske på svenska i alla ämnen och likaså att det finns en kontinuerlig utveckling av svensk terminologi inom alla akademiska fält.


7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

 

Svar: Nej. Det är positivt att kunskapen om engelska är utbredd bland invånarna i Sverige. Däremot är det viktigt att alla ges möjlighet att lära sig svenska och att svenska fungerar som ett samhällsbärande språk som kan användas fullt ut i alla samhällsområden. Därför behöver det finnas en medvetenhet om risken för domänförluster inom t.ex forskning eller näringsliv. Se även svar på tidigare fråga.


Svenskans ställning i EU

 

8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

 

Ja.


9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?

 

Svar: Det är en bekymmersam utveckling. Vi har också lagt förslag för att stimulera fler att läsa moderna språk i skolan. Breda språkkunskaper är centralt för vårt lands internationella kontakter inom såväl näringsliv som kultur.


10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?

 

Svar: Det är viktigt att vårda grannspråksförståelsen mellan danska, norska och svenska. I det officiella nordiska samarbetet används danska, norska och svenska som arbetsspråk, och vid sekretariaten för Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och Nordiska kulturfonden är danska, norska och svenska också arbetsspråk. Parallellt med detta används också engelska vid t.ex nordisk–baltiska kontakter eller som samarbetsspråk i vissa professionella sammanhang. I de nordiska sammanhang där vi deltar talar vi svenska i den utsträckning som går, men engelska i förekommande fall när detta behövs.


I ämnet svenska ska eleverna lära sig danska och norska uttryck och ju längre de kommer i skolan lära sig mer och mer av danska och norska, för att i gymnasieskolan kunna läsa dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk.


Svenskan i media

 

11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

 

Som liberalt parti anser vi inte att politiker ska reglera kulturutbudet.


12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?

 

Svar: I sändningstillståndet för public service-medierna framgår det att språkvårdsfrågor ska beaktas i programverksamheten och att public service-bolag har ett särskilt ansvar för det svenska språket. Vi står bakom detta.


Svenskan i offentliga sammanhang

 

13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

 

Svar: Det har viss betydelse, men det behövs inte nödvändigtvis politiska beslut. När det gäller flera av de exempel som ni anför handlar det om privata företag.


14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

 

Svar: Liberalerna ser att det fria företagandet även framgent ska ha fria händer att bedriva sin verksamhet på det sätt de önskar utan detaljreglering från staten.


Svenskans ställning i ert parti


15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?

 

Svar: Att svenska språket ska värnas och utvecklas och ses som det viktiga del av vårt kulturarv som det är. 


16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson? Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?

 

Svar: För Liberalerna är språkpolitiken viktig. I vår skolpolitik, kulturpolitik och integrationspolitik har vi flera förslag för att stärka språkets ställning. Språkfrågor spänner alltså över många politikområden och många av våra talespersoner ägnar mycket tid åt språkfrågan. När vi arbetar för språkkrav för medborgarskap är det vår integrationspolitiska talesperson som har ansvaret. När det handlar om bibliotek, minoriteter, skola eller annat som har med språk att göra är det respektive talesperson som har ansvar. Det innebär inte att språkfrågan oviktig utan tvärtom att den är så viktig att den finns med som central del i flera politikområden och för flera talespersoner. 


Bästa hälsningar,

Joel Svensson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 maj 2022 12:00

Jag håller helt med C-G Pernbring (Fria ord 17/5). Många länder hade stoltheten att sjunga på sitt eget språk i årets Eurovision, exempelvis Portugal och Litauen. Både Ukraina och Spanien hamnade dessutom högre upp än Sverige i resultatlistan.


Att det har gått bra för icke-engelskspråkiga låtar är inget unikt för 2022. Så har det varit i flera år. Jag tycker mig till och med se att dess antal ökar. Det fåniga och felaktiga argumentet "Det går inte att vinna om man inte sjunger på engelska", håller alltså inte.


Det handlar i stället om en nedvärdering av vårt eget språk och en näst intill sjuklig dyrkan av allt engelskspråkigt och anglosaxiskt.


Så har också exempelvis Christer Björkman gjort sitt bästa för att anglifiera den svenska Melodifestivalen under 20 års tid. Föga förvånande har han nu hamnat i USA.


Lägg därtill alla de fullt skattefinansierade skolor där engelska ersätter svenska som första undervisningsspråk. Inte konstigt att det svenska språket i dagsläget har en så svag och stadigt sjunkande ställning.


Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret


(Insändaren publicerades i Göteborgs-Posten den 22/5 2022)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 maj 2022 08:00


   

Även på en "bajamaja" - det är ingen "skitsak"!

 

Språkförsvarare

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kommentar till insändaren med rubriken "Natofrågan är viktig, men vi får inte glömma att försvara vårt modersmål" av Ann Etzler.  HD, Min Mening den 21/5-2022:


Ett stort tack till Ann Etzler för en alldeles utmärkt insändare om modersmålet och engelskan i Sverige. Det verkar som om vi svenskar inte är så värst intresserade av att försvara vårt modersmål. Språkfrågan bara nonchaleras idag. Vad kan det bero på?


I inlägget ställer hon frågan till våra politiker och beslutsfattare: "Hur ser ni på engelskans roll i det svenska undervisningsväsendet?" och "Är det positivt att engelskan ersätter svenskan i vissa skolor?" (citat). Engelskan får därigenom en större roll i det svenska samhället. Anser verkligen våra politiker och beslutsfattare att vi ska införa engelska som officiellt språk i Sverige i framtiden?


Det vore intressant att veta vad våra politiker/beslutsfattare i Helsingborg, i Ängelholm, ja i hela nordvästra Skåne anser om dessa språkfrågor.


Ser gärna fram emot direkta insändarsvar om språkfrågan från er på "Min Mening"/HD snarast.


C-G Pernbring                                                                                                                                                                      

Helsingborg                                                                                                                                                                       

(Insändaren publicerad i Helsingborgs Dagblad/HD den 28/5-2022)


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Josefine Karlsson skriver i artikeln ”Polisen kritiserar sig själv efter skolmassakern” (Aftonbladet, 2022-05-27):


”11.28–11.29: En lärare står vid skolentrén och ser vad som händer, springer till ett klassrum och hämtar en telefon. Hen springer tillbaka till entrén, får panik och springer in i skolan. 

[- - -]

11.33: Gärningsmannen går in i skolan. Han börjar skjuta inne i klassrum nummer 111 och 112. 

[- - -]

12.03: Fler poliser på plats. Totalt 19 poliser står nu i skolans korridor. Samtidigt ringer en flicka 911. Hon viskar att hon är i klassrum nummer 112.

12.10: Samma flicka ringer 911 igen. Hon säger att flera personer är döda.

12.13: Flickan ringer 911 – igen.

[- - -]

12.16: Flickan ringer och slår larm igen. Fjärde gången. Hon säger att 8 eller 9 personer lever.

12.19: En flicka i klassrum nummer 111 ringer och slår larm, men andra elever ber henne lägga på.

12.21: Gärningsmannen tros stå nära dörren i klassrummet. Han skjuter igen och skotten hörs i ett pågående samtal till 911. 

[- - -]

12.36: Flicka ringer till 911 – igen. Larmoperatören säger åt henne att vara tyst, men inte lägga på luren. Flickan säger att gärningsmannen skjuter mot klassrumsdörren.

12.43: Flickan ringer igen. ’Snälla, skicka hit polisen nu’. Hon säger att hon kan höra att polisen är utanför klassrummet.”


Varför blanda in det gräsliga pronomenet ”hen” i den andra meningen när det för övrigt tack och lov står ”han” och ”hon”? Nu undrar man om det var en manlig eller kvinnlig lärare, vilket det könsneutrala ”hen” tyvärr inte ger något svar på utan läsaren får sväva i evig ovisshet. 


Christina Johansson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vilket skall det talade språket vara i mellannordiska möten och sammanhang på offentlig nivå? Svenska, norska och danska är närliggande språk, och det förutsätts, att personer i offentlig ställning skall vara utbildade att förstå varandras språk.
 Svenska/norska/danska med tolkning tillgänglig till/från finska och isländska
 Engelska
 Vet inte

Fråga mig

139 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20
21
22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Maj 2022 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se