Alla inlägg under december 2019

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 december 2019 15:24


Jag kom att läsa en del intressant om Artificiell intelligens (AI) under helgen och vill dela med mig till dem som läser engelska lika gärna som svenska:


It´s time for cooking with neural networks


Gott Nytt År!


Annika

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 december 2019 15:01

DN Åsikt  skriver Björn Sandberg att man ska vägra handla i affärer med särskrivna skyltar.


Ett fullt rimligt inlägg av skribenten. Hur kan man inte se att "sjuk sköterska" och "snabb mat" är felstavade ord? Inflytandet från det stora språket från väster, som dagligen översköljer oss i tid och otid, är naturligtvis en stor bov i dramat. På engelska särskrivs ju orden.


Jag skulle dock vilja dra det ännu längre: Vägra att handla i butiker och av företag som inte har vett att använda svenska.


Per-Owe Albinsson 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 december 2019 14:29

 


...gammalt ord blir som nytt!


Också språkförsvarare 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 december 2019 08:00

Klimatfrågan har präglat 2019. Och klimatdebatten gör också tydliga avtryck i Språktidningens och Språkrådets årliga nyordslista.

– Flera av orden handlar om klimatsituationen, som Gretaeffekten, klimatnödläge, klimatdiktatur och klimatstrejk. Klimatfrågan märks även i ord som artdöden, grönt körfält och växtbaserat kött, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.

Förra årets mest uppmärksammade nyord, flygskam, gav upphov till en diskussion som knoppat av sig i bland annat smygflyga, att flyga ändå men inte prata om det, och tågskryta, att stoltsera om att ta tåget i stället för flyget.

Ordet flygskam har också exporterats till många andra språk i världen – som engelskans flight shame, tyskans Flugscham, nederländskans vliegschaamte, isländskans flugviskubit och spanskans vergüenza de volar. Att tala om skam sätter fingret på hur individuella beslut påverkar klimatet. Men nyordslistan innehåller också ord som är typiska för andra sätt att åstadkomma förändringar.

– Vissa tycker att det är onödigt skuldbeläggande att använda skam. Morotstänkandet i beteendedesign kan vara en bättre metod för att skapa förändring. Det är nyordslistans fimpomat ett bra exempel på, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

Nyordslistan innehåller 35 ord som har skapats eller blivit vanligare under året. Alla ord är inte helt nya. Att de ändå finns med i listan beror på att användningen ökat under 2019. Orden i listan säger något både om det gångna året och om språkliga trender. De visar aktuella ord och mönster för hur nya ord bildas i svenskan.

Hela nyordslistan med ordförklaringar och exempel hittar du på:
* http://www.spraktidningen.se/nyord2019
* http://www.isof.se/nyord

Kontaktpersoner:

Anders Svensson
Språktidningens nyordsredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

Ola Karlsson
Språkrådets nyordsredaktör
ola.karlsson@isof.se
073-558 60 60

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 december 2019 12:00

Texten är hämtad från rapporten ”Risken tas av någon annan” Hur Engelska skolan etablerar sig i nya kommuner utgiven av Marcus Larsson/Åse Plesner på Tankesmedjan Balans den 24 november i år.


IES växer så att det knakar. Enligt bolagets delårsrapport steg omsättningen med 8,1 % under verksamhetsårets första kvartal. Dels har nya skolor startats, dels har man har startat upp verksamhet i Spanien. IES har annonserat att de ska starta åtta nya skolor runt om i landet de tre närmaste åren. Man kan misstänka att IES har bråttom att utnyttja det status quo vad gällerfrågan om vinster i välfärden som riskerar att hålla i sig ända fram till efter nästa val.


Vi berättade i vår debattartikel att de här nyetableringarna ofta sker på ett för IES mycket

fördelaktigt sätt:


1. Fastighetsbolag bygger ny skolbyggnad åt IES

2. Kommunerna subventionerar sedan skillnaden mellan den höga hyra fastighetsägaren tar

av IES och den genomsnittliga lokalkostnadsersättning kommunen ger till friskolor.

3. IES värvar elever med hjälp av en nybyggd skola, men har kostnader i nivå med en skola

med genomsnittlig ålder och slitage.


Det här är så klart väldigt bra för IES, men kanske inte så bra för skattebetalarna i främst alliansstyrda kommuner som i praktiken skänker bort skattemedel till ett vinstdrivande aktiebolag. Vi ska titta på tre exempel på hur det går till.”


Läs vidare i rapporten!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 december 2019 08:00

Medan vissa andra bolag inom avfallshanteringen håller sig med mer eller mindre "internationella" namn som exempelvis Big Bag, Think Pink och Circla, så finns det andra företag som, dessbättre, håller på det svenska språket, exempelvis SRV Återvinning, Liselotte Lööf och Ragn-Sells.


Medan bolagen som har svävat upp i det blå och tror att de befinner sig i New York eller London, använder mer eller mindre fantasifulla namn på sina produkter, så håller Ragn-Sells på sin devis "Ragn-Sells - en del av kretsloppet" och kallar sin stora byggsäck för avfallshantering för "Storsäck", inga konstigheter, inget krångel... utan på svenska helt enkelt!


 

Tack för det Ragn-Sells och jag vet vilket bolag jag kommer att anlita om och när det blir aktuellt.


Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 december 2019 13:51

Den Danske Sprogkreds har nyligen utgivit Med ja-hatten på. Idiomatiske vendinger i moderne dansk på Forlaget Bostrup och kostar 129 danska koronor, inklusive moms. Boken är försedd med 25 illustrationer av Gert Ejton. Vi saxar ur en text, som ingår i denna bok och som också återgivits på webbplatsen.


”De vidt åbne øjne kan reflektere lyset mulighed, og hvis øjnene dertil bliver lidt fugtige af bevægelse, kan de let komme til at se ud, som om de funkler og skinner som små stjerner.


Det er der ikke noget mærkeligt i. Englænderne kan have shining eyes, tyskerne får somme tider strahlende Augen og franske mænd og kvinder får yeux brillants, når situationen er til det. Det mærkelige er, at vi danskere ikke bare får skinnede øjne, men at vi også kan få julelys i øjnene, og endnu mærkeligere er det, at vi også kan få julelys i øjnene i juli måned.

 

Julelys i øjnene

 

Udtrykket at få julelys i øjnene er faktisk er ikke så gammelt. Ordbog over Det Danske Sprog kender det ikke, og selv om H.C Andersen har skrevet et væld af juletekster, hvor der findes julelys og skinnende øjne, findes udtrykket ikke i en tekst som Den lille pige med svovlstikkerne, selv om hun faktisk så et juletræ med lys for sit indre blik, lige før hun døde.”


Läs hela texten här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 december 2019 22:25

heter en norsk Facebook- grupp, som hittills har gått under Språkförsvarets radar. Den har inte mindre än 38 977 medlemmar i skrivande stund.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29
30
31
<<< December 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se