Alla inlägg under juni 2021

Så här dagen efter Sveriges sorgliga förlust mot Ukraina i fotbolls-EM tänker jag skriva om något som får mitt språköra att vrida sig i våndor, nämligen namnet Svenska Fotbollförbundet. Detta namn, som låter som barnspråk, vittnar om en häpnadsväckande språklig okunskap. Korrekt svenska är förstås Svenska fotbollsförbundet, med ett litet f och ett foge-s mellan ”fotboll” och ”förbundet”. 


Det finns fyra morfemtyper i svenskan: rotmorfem, avledningsmorfem, böjningsmorfem och fogemorfem. Fogemorfemen är följande: 


-a (”bergakung”)

-e (”bygdegård”)

-o (”kyrkomusiker”) 

-s (”fotbollsförbundet”)

-u (”gatukorsning”)


När långa ord slås ihop till en sammansättning brukar fogemorfemet -s tillkomma som i ”fotbollsförbundet”. Det ska följaktligen inte vara vara något foge-s mellan  ”fot” och ”boll”, när dessa ord bildar en sammansättning, eftersom båda är korta ord. 


Sammansättningar är betydelsebärande i svenskan, så det kan bli väldigt fel med särskrivningar, alltså när man har ett mellanrum mitt i ord som ska sitta ihop. Exempel: ”skum tomte” är inte samma sak som ”skumtomte”. Varken särskrivningssjukan, som kommer från engelskan, eller engelska sjukan har i alla fall tack och lov drabbat Svenska Fotbollförbundet. Det heter inte Svenska Fotboll Förbundet eller the Swedish Football Association. Min förhoppning är således, för att knyta ihop säcken, att Svenska Fotbollförbundet tar sitt förnuft till fånga och ändrar sitt namn till Svenska fotbollsförbundet.


Christina Johansson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna text av Mikael Parkvall, ursprungligen från den 14/6 2007, återpubliceras härmed.


Jag brukar ofta påpeka hur förspänt man har det som talare av svenska i  ett land som Sverige – man kan, till skillnad från många andra i världen, använda sitt eget språk i nästan alla sammanhang. Fast inte alltid.

Igår var jag på krogen och försökte beställa vid bardisken. Bartendern tittade på mig utan att reagera. När jag upprepade beställningen var det enda han sa ”English, please”. Jag förklarade först på svenska, och sedan på engelska, att jag helst ville beställa på svenska. Ett inte helt orimligt servicekrav i mina ögon. Jag fick min öl tillsammans med ett syrligt ”Thank you sooo verrry much for making us feel welcome in your country, sir”, en replik som sannerligen dröp av sarkasm. Jag tänkte, fast jag inte sa det, ”Thank you for making me feel welcome in your pub, you #%&”.

När jag efter kanske en halvtimme lämnade lokalen hälsade de båda brittiska herrarna bakom disken mig i kör med ett ”Fuck you!” (sic).

För den som till äventyrs tycker att en skopa förödmjukelse piggar upp en krogkväll kan jag varmt rekommendera denna sylta på Rörstrandsgatan vars namn börjar på ”Bagpiper’s" och slutar på ”Inn”.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 juni 2021 11:45

Underbar Brygga är ett libanesiskt matställe vid vattnet i Liljeholmen där jag och mina arbetskamrater var och åt den 18 juni, som var den sista arbetsdagen före semestern. God mat, vackert läge och ett föredömligt namn på svenska. Ännu bättre hade det förstås varit om Brygga hade skrivits med ett litet b. I dessa oroande anglifieringstider får man dock vara tacksam att restaurangen inte heter Wonderful Bridge.


 

Christina Johansson 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Nej, så stod det inte i Pantameras helsidesannons på sidan tre i Dagens Nyheter idag utan ”drink reponsibly”. ”Drink responsibly” var också den enda texten på hela sidan utöver Pantamera längst ner på sidan.


Man undrar vad Pantamera vill åstadkomma med en sådan annons. Når Pantamera fler läsare genom att använda en engelsk fras framför en svensk? Eller vänder sig Pantamera till enbart dem som förstår engelska? Är dessa speciellt dåliga på att panta? Jag slår också vad om att fler svenskar förstår ordet ansvarsfullt framför responsibly. Det enda skälet till att använda en engelsk fras i en annons är att annonsören vill väcka uppmärksamhet. Men börjar inte det tricket att bli ganska uttjatat vid det här laget? I det här fallet hoppas jag på att den negativa uppmärksamheten överväger.


Vilka är då Pantamera? Det framgår av deras webbplats:


”Vissa känner oss som Returpack, andra som Pantamera. Och alla har lika rätt. Varumärket Pantamera drivs av Returpack AB. Vi är ett privatägt företag, där våra ägare är branschorganisationerna Sveriges bryggerier, Svenska Dagligvaruhandel och Livsmedelshandlarna. Vår verksamhet styrs och regleras av förordningen om retursystem för plastflaskor och metallburkar; SFS 2005:220, där Jordbruksverket är tillstånds- och tillsynsmyndighet. ”


Det betyder att den nuvarande språklagen överhuvudtaget inte är tillämplig på Pantamera.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 juni 2021 08:00

 


...och inte bara den sedvanliga "Det räcker-med-svenska-och-engelska-mentaliteten"!


Alla turister kan inte engelska och de flesta uppskattar och föredrar service på sitt eget språk.


Mer av ovanstående!


Per-Owe Albinsson 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 juni 2021 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Adolf Fredriks Gosskör - En vänlig grönskas rika dräkt


Söndagens svenskspråkiga dikt


Midsommartid - 

magiska ljusa tid

då växtkraften flödar

och sinnet blir ungt.


Som en bägare

fylld med honungslik nektar

färdig att dricka

i djupa klunkar.


Berusad vandrar jag

i mina drömmars hemtrakter

uppfylld av sommarens egen doft

och trädens böljande sånger.


De ljusa nätterna 

viskar hemligheter

som jag får lust att utforska.


Jag vill följa de vita nätterna

mot morgonen

vägledd av vinden

och bejakad av grönskimrande träd.


Margot Sachitzki

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anna-Lena Laurén skrev i artikeln ”Att tala ett främmande språk med brytning är inte bara charmigt – det är normalt” i Dagens Nyheter den 12/6 bland annat:


”Jag har en känsla av att ovilligheten att lära sig nya språk har att göra med en ovilja att gå igenom det nödvändiga stadie av inlärningsprocessen då man känner sig som en fisk på torra land, ständigt kippande efter luft, man har inte orden, man kan inte uttrycka sig som man skulle vilja, man låter dummare än man är. Hellre då tala en engelska som man tror sig kunna perfekt. Men när två personer talar ett språk med varandra som ingendera behärskar på modersmålsnivå blir konversationen alltid torftigare.


Språkkunnighet betyder inte att tala engelska som en amerikan. Det betyder att kunna flera främmande språk.


I stora, sedan gammalt mångkulturella länder är folk ofta vana vid att deras språk ständigt rådbråkas på alla tänkbara sätt. Det är normalt att alla inte låter på samma sätt.


Inställningen att ens eget språk bara kan talas på ett enda sätt måste vara det yttersta tecknet på provinsialism. Kom ihåg det, alla ni artiga svenskar som byter till engelska bara för att någon talar svenska på ett sätt ni inte är vana vid. Och sluta göra det med mig. Jag kommer att dänga er i huvudet med mitt stilistpris.”


Läs vidare här (t.v. bakom en betalmur)!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30
<<< Juni 2021 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards