Alla inlägg under oktober 2013

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 oktober 2013 12:01

(Texten är hämtad från webbplatsen)


Norden i Skolan är en gratis undervisningsplattform, som ger lärare och elever i alla nordiska länder helt nya möjligheter att arbeta med grannspråken danska, norska och svenska, både i grundskolan och gymnasiet. Här hittar du ett rikt och varierat utbud av material. Det är lätt att använda och tar hänsyn till att grannspråksundervisning är mer än bara vanlig modersmålsundervisning. 


Tematiserat undervisningsmaterial

I text - och filmmaterialet hittar du ett brett urval av nordisk litteratur såväl som musikvideo och kortfilmer. Dessa bidrar till ökad läs- och hörförståelse och ger samtidig insikt i Nordens mångfaldiga kultur. Materialet är indelat i överordnade teman, som skapar innehållsmässiga sammanhang tvärs över språken. Och till allt material finns det arbetsuppgifter, som hjälper eleverna att förstå både verken och språken.


Läs vidare på webbplatsen !


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 oktober 2013 20:27

I våras medförde mitt arbete att jag gick in på mängder av svenska företags hemsidor. Hur stor andel av dem som var på engelska räknade jag inte ut, men det var irriterande vanligt. Ville man läsa texten på svenska fick man lov att trycka på översättningsknappen. Även då var en irriterande stor andel av översättningarna gjorda i standardiserade dataprogram, som ledde till en löjeväckande tafflig svenska.


Sedan dess har jag inte behövt gå in på så många hemsidor, men idag gick jag faktiskt in på ett engelskt företags. Även där fanns en översättningsknapp att trycka på. Och har man sett. Den svenska text som kom upp var utan tvekan skriven av en person med god svenska. Ett ord hade den missat, men vem är ofelbar.


Detta engelska företag är verksamt i mängder av länder. Jag har ingen anledning att tro annat än att man ansett det vara mödan värt att uttrycka sig korrekt på alla de språk som gäller som huvudspråk i de länder man säljer till.


De med engelska som modersmål har insett något som svenskar med anglomani inte har insett än. Vill man nå framgång på en marknad med andra modersmål duger inte ens skolad engelska eller ändå mindre den skolengelska, som många svenskar talar. Man måste möta kunden på kundens eget språk.


Gunnar Lund


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 30 oktober 2013 15:20

Jag har tidigare i denna nätdagbok berättat om Dorota Melerskas avhandling om äldalskan. Sedan glömde jag tyvärr bort att bevaka publiceringen och leta efter avhandlingen.  Men  den kan kan faktiskt läsas eller laddas ner från nätet.


Hon skriver bl.a i sin avhandling ”Älvdalskan - mellan språkdöd och revitalisering”, sid. 167, som är på svenska:  


”Älvdalskans erkännande som minoritetsspråk enligt Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk uppfattas bl.a av Ulum Dalska som ett viktigt steg i dess revitaliseringsprocess. Den upphöjning av målets status, som skulle följa av ett sådant erkännande, skulle hjälpa till att bevara älvdalskan i och med att den skulle kunna få mer resurser – till undervisningen, till utvecklingen av litteraturen, till kulturella aktiviteter och liknande. Ett erkännande av målet skulle således medföra konkret finansiellt stöd, såväl som en större uppmärksamhet utanför Älvdalen. I älvdalskans fall strävar man särskilt starkt efter detta erkännande eftersom det inte finns någon annan välfungerande språkpolitik i Sverige som värnar dialekter. Representanter från Älvdalens kommun har hittills skickat två motioner till riksdagen; båda har dock bemötts med avslag. Termen minoritetsspråk vållar dock mycket diskussion. Man skulle därför kunna följa Tysklands eller Polens exempel och erkänna älvdalska som landsdelsspråk, i likhet med lågtyska och kasjubiska. På detta sätt skulle man kunna betona älvdalskans regionala egenart och regionala identitet utan att behöva skapa någon etnisk älvdalsk identitet, vilket strider mot älvdalingarnas självuppfattning. ” (Dorota Melerska, ”Älvdalskan - mellan språkdöd och revitalisering”,  Adam Mickiewicz-universitet i Posnan, februari 2011)


Personligen anser jag att det vore högst rimligt att ge älvdalskan status som landsdelsspråk à la lågtyskan i Tyskland eller kasjubiskan i Polen. Det finns ingen språklig varietet inom de nordgermanska språken, som skiljer sig så mycket från standardspråket, i det här fallet riksvenskan, som just älvdalskan. På det stora hela skiljer sig älvdalskan lika mycket från rikssvenskan som isländskan. Dessutom kämpar faktiskt älvdalingarna aktivt för sitt språks bevarande och för att det ska få någon form av officiellt erkännande.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 29 oktober 2013 19:24

I Värmlands Folkblad den 26 oktober behandlade Stefan Holm fenomenet särskrivning. Han avslutade sin krönika med ett antal frågor:


”Den stora frågan är ju vart detta ska ta vägen.

Kommer sär skrivningarna att bli fler och fler fram över?

Hur kommer språket i så fall att se ut i fram tiden?

Kan det gå så långt att vi börj ar ka pa var je stav el se i ställ et?

Ell er vad händ er om mell an slag en t a r ö v e r h e l t o c h h å l l e t, k o m m e r e n s t e x t e n a t t b l i l ä s b a r o c h b e g r i p l i g d å?”


Man måste naturligtvis läsa artikeln för att förstå varför han ställer just dessa frågor!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 oktober 2013 19:11

Centiljoner, med 600 nollor, är de största tal jag känner till i vårt språk. Jag nöjer mig med att börja nästa stycke med sextiljoner, med 36 nollor. Det räcker för att illustrera vad jag vill ha sagt.


Om jag hade tid, intresse och ork nog skulle jag kunna räkna från ett till niohundranittioniosextiljoner niohundranittioniokvintiljarderniohundranittioniok
vintiljonerniohundranittioniokvadriljarder niohundranittioniokvadriljonerniohundranittioniotr
iljarderniohundranittioniotriljoner niohundranittioniobiljarderniohundranittioniobiljo
nerniohundranittioniomiljarder 

niohundranittioniomiljonerniohundranittioniotusenn
iohundranittionio.

999 999 999 999 999 999 999 999 999 999 999 999 999.


Det är något med programmet, som gör att jag inte får ordning på radlängder och avstavningar i föregående stycke. Programmet klarar väl inte av så stora tal kan tänka.


Jag känner att tiden inte räcker till, så vad händer då om jag tar hjälp av jordens hela befolkning och låter varje individ räkna ett eget avsnitt. Om alla vore lika snabba och klarade av ett tal i sekunden skulle de tvingas hålla på i ungefär 50 triljoner år.


Eftersom svenskan är ett mer syntetiskt språk än det mer analytiska engelskan, dvs att vi samskriver mer och de särskriver mer, bland annat räknetal, kan man med fog påstå att vi har så många fler ord i vårt språk som anges i talet ovan än vad de har. Inte seriös kanske en del tycker. OK! Låt oss se på ord som inte är räknetal.


Eftersom vi samskriver mer får vi med automatik fler ord. Engelskans book title och christmas tree blir på svenska boktitel och julgran. I båda fallen har engelskan endast två ord medan svenskan får tre – bok, titel och boktitel samt jul, gran och julgran. Det gör att engelskan hur man än räknar har färre ord än svenska.


Deras Oxford Dictionary tros av många vara världens mest omfångsrika ordbok med sina 500 000 ord. Men det har redan innan man börjat på bokstaven u passerats av Svenska Akademiens Ordbok, som när den är klar om något år kommer att omfatta 600 000 ord.


Ett skäl till vanföreställningen att engelskan skulle ha så många ord kan bero på att man i den anglosaxiska världen har råd att trycka omfångsrikare ordböcker till samma pris som tunnare exempelvis svenska, beroende på att man kan trycka större upplagor.


Grönländska är ett så kallat polysyntetiskt språk. Där kan hela meningar sammanskrivas till ett enda ord. Betyder det då att grönländska är det mest ordrika språket i världen? Knappast! Visserligen fick en dansk forskare som hade lärt sig lite rudimentär grönländska för sig att man hade så många ord för snö, då han inte hade språkuppbyggnaden klar för sig. Grönländarna har inte fler ord för snö än man har i andra delar av världen, där snön hör till vardagen.


Det verkliga förhållandet är väl att alla språk kan sägas ha samma mängd ord om man lägger särskrivning och samskrivning åt sidan.


NåN


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 oktober 2013 15:26

På denna expressensida kan du testa dina kunskaper i småländska. Man måste nog vara smålänning för att få alla rätt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 oktober 2013 11:34

Läste i SvD i söndagstidningen den 20 oktober, att köttbullen ska få en egen butik, som ska gå under det sanslöst korkade namnet: Meatballs – for the People!! Var får de allt ifrån?!


Litet längre ner står att Pontus!Matsal ska satsa på temakonceptet Temptations(!)...Vad är det för fel på Frestelser?!


Och slutklämmen i stycket är "Minst en av menyerna serveras från stora fat/brädor i 'social dining'-trendens spår". Vad är Social dining för något?


Cecilia

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 oktober 2013 20:03

Nej, det slagordet hittar man inte i helsidesannonsen från Luleå tekniska universitet i Dagens Nyheter idag utan den engelska frasen ”Great ideas grow better below zero”, som intar en mycket framträdande plats på sidan. Under slagordet hänvisas läsaren till ”dagens lediga jobb” på DN:s annonssidor. Där hittar man inte mindre än nitton jobbannonser på engelska och bara två på svenska  från Ltu. De två annonserna på svenska gäller omvårdnad och byggproduktion.


Nu är frågan: Varför så många jobbannonser på engelska? Vem vänder sig Ltu till egentligen? Vill Ltu ha utbildare som i första hand är engelskspråkiga? Eftersom annonserna publiceras i en svenskspråkig dagstidning, försöker Ltu värva engelskspråkiga utbildare från andra universitet och högskolor i Sverige? Är annonsspråket ett sätt att sålla agnarna från vetet? De som inte förstår texten göre sig ej besvär med en ansökan. Förväntas de sökande skriva sina anställningsansökningar  på engelska? I så fall går Ltu emot ett JO-beslut.


I annonsen sägs också att Ltu ”är i stark tillväxt med världsledande kompetens inom flera forskningområden”. Det är naturligtvis svårt för en utomstående att avgöra om Ltu har ”världsledande kompetens inom flera forskningsområden” eller inte. Det räcker inte att Ltu påstår detta, oavsett hur många gånger det sker. 


Man kan roa sig med kontrollera Ltu:s placering på vissa rankinglistor för universitet och högskolor i världen. I Times ”The World University Rankings”, framtagen av Thomson Reuters, finns Ltu inte med bland de 400 listade universiteten.  Karolinska Institutet belägger plats 42. Jag hittar heller inte Ltu bland de 400 främsta universiteten i QS World University Rankings eller på shanghailistan AWRU, som upptar 500 universitet. På 4International Colleges & Universities rankinglista, som utryckligen rankar svenska universitet och högskolor, hamnar Ltu på elfte plats, efter Högskolan i Gävle men före Mälardalens högskola


Det är inte första gången Ltu lanserar en så här omfattande annonskampanj med engelskspråkiga jobbannonser. Det kan tolkas på flera olika sätt. Antingen expanderar Ltu kraftigt och behöver hela tiden anställa ny personal, eller så har Ltu svårt att rekrytera och behålla forskare och lärare. Eller så vill Ltu profilera sig som det mest engelskspråkiga universitetet i Sverige.  Rätt svar beror nog på om man har tillgång till insidesinformation.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22
23
24
25
26 27
28 29 30 31
<<< Oktober 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards