Alla inlägg under januari 2023

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 januari 2023 12:51

Lars-Gunnar Andersson behandlade denna fråga i en artikel i Göteborgs-Posten igår. Han skriver bland annat:


”Och till detta kan vi lägga en förnamnsreform. Det blir vanligare att presentera sig med enbart förnamn i stället för både för- och efternamn.


När man ringer till ett företags kundtjänst, möts man ofta av ’Kundtjänst. Du talar med Sofia’.

När en grupp studenter ombeds skriva sitt namn på en lapp synlig för övriga, nöjer sig en majoritet med förnamnet. Mönstret är att unga kvinnliga studenter är mest förnamnsbenägna. Manligt kön och högre ålder ökar andelen efternamn.


När Marcus Oscarsson analyserar svensk politik i TV 4, refererar han till Magdalena, Ulf, Jimmie och andra partiledare med förnamn. Mats Knutsson på SVT använder både för- och efternamn.


I en debatt mellan politiska ungdomsförbund användes generellt förnamn om olika partiordförande.


En gång hette det att man ’lade bort titlarna’ när man kom överens om att säga du till varandra. På många håll fanns det ritualer för detta. I dag lägger vi snabbt bort efternamnen, och det sker helt utan ritualer. Jag har aldrig hört någon säga ’vi kan väl vara förnamn med varandra’.”


Personligen är jag inte särskilt förtjust över okända personer, som ringer och presenterar sig med bara förnamn. Så intima är vi inte.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 januari 2023 08:00


I. Jag är svensk. Jag älskar mitt Sverige, mitt land. Här är jag född och här är jag uppvuxen. Jag har fått höra godnattsagor och vaggvisor som barn och hört berättelser om Norrland och vårt lands historia.


I skolan var modersmålet och historieundervisningen centrala ämnen. Vi fick se en film om Karl den tolfte med Gösta Ekman d. ä. i huvudrollen. Vi såg också en film om den store uppfinnaren Gustaf Dalén. Han som bland
annat uppfann Agafyren.


Jag älskar den svenska naturen: skogarna, bergen, de vilda forsarna och sjöarnas solblänk mellan trädstammarna. Ängarna. Där man tröskade och samlade in höet i hässjor. Doften av hö när det var nytröskat.


Och havet. Det mäktiga västerhavet som fyller mina lungor med doften av tång och av de mäktiga vågorna i Östersjön som bryter sig över grundet i Bergafjärden. Vi kallade vågorna sjöhästar. Strömmingen var en central rätt i mitt barndomshem. Inlagd strömming, strömmingsrulader och strömming inlagd i aluminiumfolie och grillad över glödande kol. Så kallade sotare.


Jag minns flottarkarlarna som med livet som insats, hoppade mellan stockarna i Ljungan för att med sina båtshakar bryta upp brötar med stockar som bildats. Och som stoppade stockarnas färd mot Östersjön och väntande pråmar. På sin färd ner mot Europa. Ibland måste de största brötarna sprängas med dynamit. Från stranden kunde jag se dessa pråmar passera långt ute till havs. Och stockar som lösgjort sig under transporten kunde, om vi hade tur, hamna på vår strand, särskilt om det stormade. Av dessa stockar byggde jag,
tillsammans med en jämnårig grannpojke, en flotte. På den gav vi oss ut, alldeles för långt ut på havet. Det var Äventyret! Spännande, farligt och nervkittlande!

2. Jag minns också lukten av brinnande gräs. Jag fick springa på den brinnande ängen med den stickande lukten av brinnande gräs i mina näsborrar. Och synen av elden under mina fötter. Jag minns ljudet av vedsågen som med ett skärande ljud klöv stockar och bräder till hanterbara vedträn som kunde ge värme i spisar och kakelugnar under kalla vinterdagar. Och ljudet av vävstolen som den gamla lärarinnan på övervåningen vävde kläder och gardiner på. DUNK, DUNK, DUNK.


Jag minns den sorgsna sången i granlunden invid min mormors hälsingegård Hebo i Njurunda, när vinden blåste och fyllde huset med lukten av snö och kyla. Min mormor med de varma bruna ögonen och sitt svarta hår. Hon såg mycket vallonsk ut.


Och alla berättelser om vår släkt. Särskilt min mors släkt. Om min mormors far, Per Bergström, som mördades (officiellt kallades det vådaskott) under en harjakt den första september 1888. Hur han fördes till hemmet i Skottsund i en släde (eftersom det hade snöat den dagen), där han och min mormors mor då bodde med sina fem småbarn.


Och om vallonsläkten Debeaux som jag härstammar ifrån på min mors sida. Smeden som på slutet av 1600-talet tog sig ända från Vallonien i Belgien för att hamna som smed på Galtströms bruk långt uppe i norr. Och Bogg Hans som blev dragon i Karl den tolftes armé i kriget mot Ryssland. Han kallades ”Lilla Krigsmakten” eftersom han var så stor och stark. Och slogs så bra. Och min morfar, sjökaptenen, som hade eget fartyg och som bodde i Helsingborg med sin familj. För oss barn var han en legend och saga eftersom vi aldrig fick träffa honom. Och min mormor dyrkade och avgudade honom trots att hon fick leva sitt liv ensam med två döttrar. Inget ont fick sägas om honom. Hugaligen som mormor brukade säga. Och min mormors bror Valter. Med sina författardrömmar. Han träffade Strindberg i början av 1900-talet och fick av honom en spatserkäpp, Strindbergskäppen. På knoppen på käppen står det ingraverat August Strindberg och Valter Bergström. Den käppen har jag i min ägo.

3. Varför berättar jag då dessa minnesglimtar från min barndom? Det kan väl inte intressera någon annan än mig själv och möjligen några närstående familjemedlemmar? Jag gör det naturligtvis för min egen skull. För att dessa minnen plus en mängd andra minnen och händelser i mitt liv har format mig och gjort mig till den jag är idag. Men också för att dessa och liknande minnen finns hos andra både före och efter mig och min generation. Jag har ett behov av att känna tillhörighet. Det ger mitt liv meningsfullhet.


Jag är en del av något som är större än jag själv. Ingen människa kan existera i ett lufttomt rum. Vi har alla en historia, en berättelse som vi inte får glömma.Det är livsnödvändigt för oss alla för att vi ska kunna existera och ha en framtid. En mängd av dessa minnen har vi faktiskt gemensamt även om vi kanske inte alltid tänker på det. Minnen som vi delar med varandra som familj eller släkt och vänner eller i arbetsgemenskapen. Även som svenskar har vi minnen som binder oss samman: vårt språk, vår historia, våra sagor och myter, våra folkvisor, spelmansmusiken, våra jul- påsk- och midsommartraditioner… Dessa gemensamma minnen skulle jag med ett samlande begrepp vilja kalla vårt ”kollektiva minne”.


4. Men viktigast av allt är språket.
”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.” (Joh. ev.
första kap. vers 1).
”Språk är en del av världens kulturella mångfald. Språk bär sitt folks historia,
seder och bruk, traditioner och unika sätt att tänka.” (Sametinget).

På 60-talet, som tjugoåring, bodde och studerade jag i Frankrike, ett land vars språk jag inte behärskade. Således blev jag tvungen att lära mig det nya landets språk genom att titta på TV, prata med studiekamrater och lärare m.m… Efter ett tag märkte jag att jag började drömma på det nya landets språk. Jag fick också en inblick i hur fransmännen tänker och talar om sin kultur. ”Le patrimoine” som de kallar det.


5. Jag fick höra diskussioner om att franska operascener borde prioritera operor av Lully (fransk tonsättare (1632-1687) snarare än operor av Händel (tysk- engelsk tonsättare 1685-1759). Lully var ju en del av ”le patrimoine”. Denna kultuchauvinism föll sig helt naturlig på den tiden i Frankrike liksom motviljan mot att lära sig och tala engelska. de Gaulle hade säkert sin betydelse härvidlag på grund av historiska erfarenheter under Andra Världskriget då hans allierade kamrater, England och USA, ville göra Frankrike till deras protektorat. Knappast något som de Gaulle uppskattade. Vive la Republique! Vive la France!


Intresset för politik väcktes hos mig i Frankrike. Jag hade kamrater som aldrig missade ett tal av de Gaulle. Under majrevolten -68 agiterade jag tillsammans med mina franska vänner föratt arbetarna i fabrikerna skulle gå i strejk. Knappast lyckosamt. Jag jagades av den franska polisen. Som tur var räddades jag av en fransk familj som släppte in mig i sin lägenhet. Det politiska intresset är, som jag ser det, en del av det franska ”kollektiva minnet” som jag blivit en del av och som har följt mig genom åren. Liksom känslan av att den egna inhemska kulturen är något som är värt att försvara. Till den som tycker vår kultur är tråkig och provinsiell vill jag ge rådet att läsa Stagnelius dikt, ”Vän! I förödelsens stund”. Eller varför inte en dikt av Gunnar Ekelöf!

6. Det var så annorlunda på 1970-talet... Man dansade folkdans, deltog i spelmansstämmor, klädde sig i folkdräkter.

Jan Johansson hade brutit ny mark med sin epokgörande skiva ”Jazz på svenska” (1964) och Pugh Rogefeldt hade börjat sjunga sina låtar på svenska.


7. Jag skulle i detta sammanhang vilja återuppliva ett uttryck från just 70-talet: Gräv där du står. Som i det här sammanhanget skulle betyda, ta reda på vem du är och varifrån du kommer. 70-talet präglades också av ”gröna vågen” och EU-motståndet. ”Kom me´, kom me´, kom me´ i EEC…” var en sång av musikgruppen Gunder Hägg (1) som speglade det motståndet (EU kallades EEC på den tiden).


Och Progg- och Vietnamrörelsen. Allt detta är ju företeelser som har tydliga nationella förtecken. Och jag påverkades starkt av det som skedde och som rörde sig i tiden. Det var så helt annorlunda då mot för nu.
Den grekiske tonsättaren Mikis Theodorakis kom till Stockholm och slog den församlade svenska kultureliten med häpnad med sitt grekisk-nationalistiska  kulturprogram. Jag var också med i en grupp som kompade Arja Saijonmaa när hon sjöng Theodorakis sånger. Texterna var ofta starkt politiska. Det var flera duktiga musiker med i bandet. Jag framförde som min åsikt till mina medmusikanter att någon borde försöka göra samma sak för den svenska musiken som Theodorakis gjorde för den grekiska.Jag möttes av deras totala oförståelse. Förmodligen hade dom rätt. Den politiska situationen var helt annorlunda i Grekland och gick inte att jämföra med situationen i Sverige.


Tiden var uppenbarligen inte mogen för en sådan tanke.

8. 1974 gjorde jag ett arrangemang för piano, ”9 svenska folkvisor” (2). En typ av arrangemang som så många andra gjorde på den tiden. 2019 hittade jag av en slump noterna och bestämde mig för att göra en digital
utskrift av det handskrivna partituret. I förordet till den digitala versionen skrev jag ett slags programförklaring.


Detta förord blev också startpunkten för mina funderingar och tankar om vårt ”kollektiva minne” och vad detta betyder för oss som nation och folk.  Och i förlängningen blev detta förord också anledningen till att jag nu författat denna lilla skrift.

9. All kultur är lokal. Du kan inte odla en ros i rymden eller i ett lufttomt rum. Rosen behöver jord och näring, sol och vatten och luft för att växa. Det är på samma sätt med kulturen. Den är närproducerad och växer i den lokala myllan. Den västerländska kulturens störste tonsättare är J. S. Bach (1685-1750). Han verkade som kantor i en halvstor tysk stad där han komponerade kantater avsedda att framföras i söndagens gudstjänst. Av barn och ungdomar i den skola där han själv undervisade. Skolan var knuten till hans tjänst som organist.


Det stora i det lilla. Därför måste vi gräva där vi står. Därför är all kultur lokalt förankrad. Göran Tunström sa en gång att det är samma universum över Sunne som över Indien. Det lokalt och personligt särpräglade är universellt. När det gestaltas med integritet och på ett ärligt sätt. Som till exempel i Tunströms författarskap. Jan Johansson var med och skapade det ”svenska pianosoundet”. Ett unikt svenskt sound, lite svalt och lite sparsmakat. Inget effektsökeri, bara det absolut nödvändiga. Jan Johansson inspirerades säkert av sin föregångare Wilhelm Stenhammar (1871-1927). Och av hans speciella, lite svalt nordiska sätt att spela piano. Detta svenska pianosound är vårt svenska bidrag till den rika tyska, franska och ryska pianotraditionen.

För mig som svensk är det ”kollektiva minnet” och vårt språk den rätta värdegrunden. Den rätta värdegrunden för vårt land och för vårt folk. Vår största gåva till mänskligheten. Vårt vackra språk, vår historia, våra sagor och myter… Det magiska ljuset.  Detta är något som vi med stolthet kan föra vidare och dela med oss av.

Alla som vill är välkomna att ta del av denna rikedom. Som vi har förmånen och glädjen att erbjuda alla som bor och vill leva i vårt vackra land. Eller till vilka som helst runtom i världen som är nyfikna på vårt land och på vår säregna och unika kultur. Vi är en stämma i den mångkulturella, världsvida symfoniorkestern. Den stämman får inte tystna.

Staffan Björklund

(1) EEC! Gunder Hägg, Glassfabriken, 1971

(2) Finns inspelat på cd av Ictus Music Production: Gammal fäbodpsalm IMP 2023 och på
Youtube.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 januari 2023 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Kjell Höglund - Ett dygn har både dag och natt


Söndagens svenskspråkiga dikt


Vän! I förödelsens stund


Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,
    När i ett avgrundsdjup minne och aning förgå,
Tanken famlar försagd bland skugggestalter och irrbloss,
    Hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår;
När från din nattomtöcknade själ eldvingarne falla,
    Och du till intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt,
Säg, vem räddar dig då?- Vem är den vänliga ängel,
    Som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen,
Bygger på nytt din störtade värld, uppreser det fallna
    Altaret, tändande där flamman med prästerlig hand? --
Endast det mäktiga väsen, som först ur den eviga natten
    Kysste serafen till liv, solarna väckte till dans.
Endast det heliga Ord, som ropte åt världarna: "Bliven!"
    Och i vars levande kraft världarna röras ännu.
Därföre gläds, o vän, och sjung i bedrövelsens mörker:
    Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud.


Erik Johan Stagnelius

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 28 januari 2023 08:00

Sölve Dahlgren skrev på Boktugg den 30 december:


”Svenskaförsvarare. Svenskans ställning i skolsystemet måste stärkas, inte i förhållande till minoritetsspråken, men i förhållande till engelskan i skolan. Det kräver organisationen Språkförsvaret i ett öppet brev till regeringen, undertecknat av över 200 personer – som Horace Engdahl, Peter Englund och Per Wästberg i Svenska Akademien, författarna Herman Lindqvist och Björn Ranelid samt lärarna Filippa Mannerheim och Marcus Larsson. Publicerat på SvD.”


Och som bekant har det öppna brevet publicerats i tretton dagstidningar, kommenterats på ledarplats i tre rikstidningar och omnämnts i enskilda ariklar.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 januari 2023 12:17

"Flytande" engelska och spanska i svensk skola alltså! "Total inre säkerhet". Bla, bla, bla...


Hur blir det då med vårt eget språk... svenska... officiellt huvudspråk sedan snart 14 år och som trots det, bland andra, Internationella engelska skolan fuskar med och tummar på reglerna.


Se även gårdagens nätdagboksinlägg.


Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Av Nätverket Språkförsvaret - 27 januari 2023 08:00

Hej,


Tack för ert brev till regeringen. Eftersom det rör skolfrågor har det överlämnats till Utbildningsdepartementet. Jag har blivit ombedd att besvara brevet. Inledningsvis vill jag bekräfta att ert brev och namninsamling kommit Utbildningsdepartementet till del. Det är alltid värdefullt för oss att ta del av såväl enskilda som professionens tankar och erfarenheter för det fortsatta arbetet.


Språk är människans främsta redskap för att tänka och kommunicera men också för att lära sig nya saker. Det är i skolan som grunderna för goda språkkunskaper läggs. Ämnet svenska eller svenska som andraspråk har stor betydelse för elevernas språkutveckling. Detta avspeglas exempelvis i det omfattande innehåll som ska behandlas i undervisningen och den starka ställning som ämnena har i timplanen för grundskolan. Ämnena svenska eller svenska som andraspråk är de ämnen som har flest undervisningstimmar i grundskolan och motsvarande skolformer. Att kunskaper i svenska språket är viktiga avspeglas även i det krav som finns på godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk för att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan.


En huvudman kan efter ett beslut från Skolinspektionen få anordna delar av undervisningen i grundskolan på engelska om vissa krav uppfylls. Ett av kraven är att undervisningens innehåll och utformning säkerställer att eleverna få tillräckliga kunskaper i svenska för att uppfylla betygskriterierna i samtliga ämnen.Beslutet får återkallas om villkoren inte längre uppfylls.


När det gäller att bedriva undervisning på engelska i svensk gymnasieskola är det inte reglerat. Det finns alltså inget hinder för att delvis bedriva undervisning på engelska i svensk gymnasieskola så länge man uppfyller skollagens krav och andra bestämmelser. Enligt språklagen (2009:600)  är svenska Sveriges huvudspråk och det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. I läroplanen för gymnasieskolan anges att förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen.


Jag vill också nämna att regeringen under 2023 gör satsningar på cirka 1,6 miljarder kronor till skolan. Medlen föreslås bland annat gå till barn och elevers språk-, läs- och skrivutveckling.


Tack för att ni tog er tid att skriva.


Med vänlig hälsning


Sofie Trosell
Departementssekreterare
RK Kommunikation
Utbildningsdepartementet
www.regeringen.se


26/1 2023


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 januari 2023 08:00

Marcus Larsson skriver:


"Det här är ju helt sjukt. IES har tillstånd att undervisa max 50 % på engelska men skolas efter skolas rapport visar att de skiter i det och fuskar. siris.skolverket.se/siris/ris.open…"


 





(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
  

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 januari 2023 08:00

(Texten är hämtad från KTH:s webbplats)


”Vad gäller angående svenska och/eller engelska i undervisningen, vid examination och vid docentpresentationer?


Svenska eller engelska vid examination

 

Om det står i kursplanen och studenterna har informerats före kursstart att engelska kommer att användas på kursen så kan inte en student kräva att få en tenta upprättad på svenska. Dock kan inte student hindras från att skriva sina svar på svenska eller underkännas på grund av detta.

 

KTH är en svensk myndighet vars verksamhet styrs av lagar och förordningar på svenska. Kursplaner och andra rättsligt bindande dokument måste därför finnas på svenska. Engelska versioner av rättsligt bindande dokument som kursplaner, utbildningsplaner, protokoll, m.m bör uteslutande ses som översättningar utan rättsverkan.

Examination är myndighetsutövning. Studenter ska därför alltid ha rätt att vid examination lämna sina svar på svenska, om inte provet avser kunskaper i språk och språklig terminologi, oberoende av vilket språk som huvudsakligen använts i undervisningen.


Om en kurs ska ges på ett annat språk än svenska, måste det föreskrivas i kursplanen. Studenterna måste informeras i god tid innan kursstarten om att ett annat språk kommer att användas. Detta gäller även om väsentliga delar av kursen ges på annat språk och särskilt när annat språk används vid examinationstillfället.

I UKÄ:s rapport Rättssäker examination på sidan 41 diskuteras examinationsspråk i större detalj.


Vad ska man tänka på i ett utbildningsprogram som ges på engelska?

 

Nätverket för parallellspråkliga mål på Nordens internationaliserade universitet ger i sin rapport Engelska som undervisningsspråk på nordiska universitet – hur gör man? (pdf 328 kB) (Jacob Thøgersen, Olle Josephson, Monica Londén & Linus Salö, 2013) följande konkreta språkliga råd:


Planera på lång sikt

• Språkvalet är ett kontrakt mellan universitet och studenter.
• Se till att det finns relevant stödmaterial till kurserna ifall kursspråket ändras.

Var uppmärksam på att byte av undervisningsspråk kan medföra problem

• Fokusera på pedagogisk fortbildning för lärarna (på det främmande språket) i stället för
språkkurser.
• Se till att det finns permanenta stödresurser för lärare och studenter som behöver särskilt språkligt stöd.

Bygg upp tvåspråkig ämneskompetens

• Bestäm vilka uppgifter studenter ska klara av på vilket språk, och ordna utbildningen därefter.

Språkval implementeras bäst med en pragmatisk och mångsidig inställning

• Tänk på att inlärning sker på många olika ställen.
• Man ska använda det språk man är bra på – och öva det man har svårt för.
• Var inte rädd för språkblandning.
• Ge utrymme för att träna språk.
• Gör språkskillnader relevanta.
• Internationella studenter ska ha möjlighet att lära sig nationalspråket.


Ska jag hålla min docentpresentation på svenska eller engelska?

 

Normalt sett bör docentpresentationer hållas på svenska.

 

KTH:s regelverk säger följande:


"För att främja utvecklingen och spridningen av svenska facktermer och för att ge svenskspråkiga forskare träning i att presentera sin forskning på svenska bör docentpresentationen hållas på svenska, om det inte finns särskilda skäl att använda annat språk (se 4.11 i riktlinje för användning av språk vid KTH, V-2009-0365)."


Senast ändrad: 2022-02-10 ”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Januari 2023 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards