Alla inlägg under december 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 december 2016 17:06


I ett inslag i P1-morgon berättades 30/12 om att en grupp forskare vid universitetet i Cambridge har påtalat att språkförbistring ofta kan vara ett problem inom vetenskapen, inte minst inom miljö- och naturvårdsbiologi. Eftersom forskning inom detta område kan komma till användning genom olika åtgärder i naturen ser de flera faror med att forskningsresultat inte översätts. Risken är då att de som arbetar med dessa frågor lokalt tycker att det är svårt att ta till sig informationen om den bara finns på engelska. Och tvärtom finns det risk att forskare ute i världen går miste om värdefull kunskap när forskningsresultat och inventeringar bara finns på andra språk än engelska. Medicin är ett annat viktigt område där språket kan vara en barriär. Forskarna vill se en ökad satsning på översättningar av vetenskapliga forskningsresultat. Hela inslaget kan höras här (ca 1.37 in i sändningen).


Man kan bara instämma med Horace Engdahl: Det finns bara ett världsspråk och det är översättning!


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 december 2016 13:01

Språkförsvaret omnämns i detta läromedel i ingressen. I texten påpekas också fenomenet att konstruera ord i svenskan som ser ut som engelska, men som inte används i brittisk, amerikansk etcetera engelska, i det här fallet afterwork:


”Undersökningar visar att det finns en allmän öppenhet för engelskan och att engelska lånord ses som en tillgång för svenskan, kanske för att engelskan har hög status och kan ses som ett prestigespråk. Det finns till och med uttryck i svenskan som verkar vara lånord från engelskan men som inte är det. Uttrycket afterwork, AW, är faktiskt ett svenskt påhitt som ger intryck av att vara engelskt. Engelskan är ett språk med hög status eftersom det förknippas med den amerikanska kulturen som i sin tur har hög status. Kanske ordet afterwork ska låta som ett lånord från USA för att uppfattas som attraktivt. Det hade inte varit lika troligt att låna ett ord från abchaziska som är ett okänt och utdöende språk.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 december 2016 08:00

Detta skedde i och för sig i juni 2016, men Språkförsvaret missade i så fall publiceringen. Språkförsvarets inställning uttrycks i följande passus i vårt ”Förslag till språkpolitik för högskolan” (2007):


”Det måste också utarbetas en ny högskoleförordning, som bland annat reglerar frågan om arbets- och kommunikationsspråk, undervisningsspråk och examinations- och avhandlingsspråk. En ny högskoleförordning bör också präglas av ett rättighets- och mångspråkighetsperspektiv med ett huvudspråk som grund. I väntan på en ny högskoleförordning bör de lokala universiteten och högskolorna uppmuntras att utarbeta lokala språkplaner. Detta är ett utmärkt sätt för att medvetandegöra såväl högskoleledningar som undervisande personal och studenter om språkfrågans betydelse: bättre en dålig språkplan än ingen alls. Den som vill spela på den europeiska eller globala arenan kan inte göra detta förutan grundlig debatt och eftertanke.”


Det är alltså eftersträvansvärt att det utarbetas en ny högskoleförordning, som just behandlar förhållandet mellan svenskan och engelskan inom högskolan. Men i väntan på detta är det utmärkt om det antas lokala språkplaner. Språkförsvaret har dessutom varit involverat i utarbetandet av en språkplan för en lokal högskola.


En passus i SLU:s språkliga riktlinjer har viss anknytning till Språkförsvaret:


”Som svensk myndighet kan SLU inte heller kräva att någon kommunicerar med universitetet på andra språk än svenska, till exempel genom att ange att en ansökan ska skrivas på engelska eller genom att publicera platsannonser enbart på engelska.”


Se vår JO-anmälan 2009 av SLU, Göteborgs universitet och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) angående krav  på användning av engelska i samband med ansökningar och befordringsärenden, vilken bifölls av JO, och vår kritik av Luleå Tekniska universitet för deras engelskspråkiga platsannonser.


Ett annat krav som Språkförsvaret har drivit sedan länge återfinns också i SLU:s dokument:


”Alla licentiat- och doktorsavhandlingar som skrivs på engelska har en sammanfattning på svenska och vice versa.”


SLU:s språkpolitiska dokument har förtecknats i sektionen ”Svenska kontra engelska på Sveriges universitet och högskolor” på Språkförsvarets webbplats.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 30 december 2016 21:19

(Texten är hämtad från Svenska Akademiens webbplats - något redigerad)


Fjortonde upplagan av SAOL 


SAOL 14 kom ut som bok våren 2015. Nu finns även en app som speglar innehållet i boken.


SAOL 14 är till sin yttre form lik föregående upplaga från 2006. Det finns dock några viktiga förändringar i den nya upplagan som alla innebär ett tillskott av information.


För det första får alla substantiv, verb och adjektiv, även sammansatta ord, böjningsuppgifter.

För det andra utökas uttalsinformationen genom att uppgifter om grav och akut accent tillförs, som i nyckel respektive cykel.


För det tredje utökas informationen om många ords betydelser, bland annat genom ett hänvisningssystem som anger till vad det första och sista ledet i de flesta sammansatta ord hör. Det är exempelvis inte samma föreställning i filmföreställning och gudsföreställning. SAOL är dock inte avsedd att vara en definitionsordbok och ska inte förväxlas med Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien från 2009, som för övrigt också finns som app.


För det fjärde införs en ny typ av uppslagsord, nämligen verbförbindelser såsom hoppa av, slingra sig och slå sig ner.


För det femte upptas ett antal namn som uppslagsord, bland annat namn på alla länder.


För det sjätte utformas rekommendationerna på ett ännu tydligare sätt än i SAOL 13 genom flitigare användning av formeln ”hellre än”, som i stort sett ersätter den äldre ”äv.” (även). Ett exempel är sprej hellre än spray.


Den mest påtagliga förändringen gäller som alltid ordförrådet där mer än 13 000 nya ord har tillkommit och drygt 9 000 utgått. Antalet nya ord är det största sedan 1950 års upplaga. Också antalet strukna ord är något större än normalt. En del av oss kanske saknar dessa vanligen ålderdomliga ord. Det bör då sägas att SAOL i första hand ska vara en ordlista över det levande svenska ordförrådet. Ord som har fallit för åldersstrecket hittar man oftast och med utförlig förklaring i SAOB, Svenska Akademiens ordbok, som är en fritt tillgänglig ordbok på nätet www.saob.se. Det kan dessutom nämnas, att i princip alla äldre SAOL-upplagor, från SAOL 1 till och med SAOL 13, med sammanlagt över 200 000 olika uppslagsord, finns på webbplatsen SAOLhist (SAOLhist.se). 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 30 december 2016 21:09

(Texten är hämtad från Klarspråk nr 4/2016)

SVT har lanserat en app som heter Språkplay. Syftet är att göra SVT:s program tillgängliga för flyktingar, nyanlända och andra som behöver utveckla sin svenska. I appen kan man titta på t.ex Nyheter på lätt svenska och samtidigt visa interaktiva undertexter på 15 olika språk, bl.a arabiska, persiska och somaliska. Tittaren kan klicka på svenska ord som hen inte förstår och få dem översatta till sitt språk.
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 december 2016 13:00

(Texten är hämtad från Språktidningen)


Så många språk är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna nu översatt till. Det senaste tillskottet är quecha, ett språk som talas i Anderna i Sydamerika. FN:s deklaration är ett av världens mest spridda dokument, men slår inga rekord. Bibeln har i sin helhet översatts till 554 språk - och delar av den finns på 2 932 språk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 december 2016 12:32

Frågan lyder:


Språkrådet och Språktidningen har publicerat nyordslistan för 2016. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva och fortsätta att användas?

 

Eftersom webbomröstningsfunktionen enbart rymmer 20 svarsalternativ, har endast vartannat ord fr.o.m annonsblockerare tagits med.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 december 2016 12:24

Frågan löd:


I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 22 oktober föreslog en gymnasielärare att skriftspråkets åtskillnad mellan ”de” och ”dem" skulle slopas. Vad anser du?

 

Omröstningsresultatet blev följande:

 

SvarsalternativProcent
Jag är helt emot förslaget70,7
Jag är i huvudsak negativ till förslaget13,4
Jag är helt för förslaget 8,6
Jag är i huvudsak positiv till förslaget 6
Vet inte 1,3

 

Omröstningen pågick från den 24 oktober till den 28 december 2016. Totalt röstade 232 personer.


Språktidningen genomförde nyligen en liknande webbomröstning. 80 procent ansåg att man skulle behålla de och dem, 14 procent att ett enhets-dom skulle införas och 6 procent ett enhets-de.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7
8
9 10
11
12 13
14
15 16 17
18
19
20 21 22 23 24 25
26
27 28 29 30 31
<<< December 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards