Alla inlägg under december 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 december 2014 18:41

(Samma text ligger också ute på bl.a.  Adlibris och Bokus webbplatser)


”Svenska språket har gull i strupen”, berömmer en norsk författare. Om glädjen att tala och skriva svenska handlar flera av bokens texter. Men även farorna upp­ märksammas. ”Idag har många som talar och skriver förvandlat språket till en kloak och container. De har ingen vilja, förmåga eller lust att sortera soporna”, påstår Björn Ranelid. New Public Managements livlösa surrogatspråk, pamppladdrets poänglöshet eller skrytet med engelska fraser gör svenskan fattigare – och ibland missförståelig. Med glimten i ögat analyserar australiern John Alexander några misstag i svenska företags reklam­ budskap utomlands, däribland H&M:s klassiker ”Nature’s Calling” och Electrolux’ slogan ”Nothing sucks like Electrolux”.


Författare och översättare, forskare och redaktörer skriver om sina rötter och relationer till svenskan – minnesrikt, humoristiskt, magiskt och lyriskt ibland. Röster från Danmark, Finland, Norge, Skottland, Tyskland och Åland hörs: Hur var det att upptäcka svenska språket? Vad är det unika med det?


Fyra av bokens författare ger sig in i den minerade debatten om svenskan i Finland. Lars-Gunnar Andersson ger oss inblick i 16 års erfarenheter med radioprogrammet ”Språket” och beskriver sitt eget förhållande till svenskan. Språkvetaren Birgitta Agazzi citerar ur den isländska modersmålssången: det gäller att du värnar modersmålet, för annars gör ingen annan det.


ISBN 978-91-637-6648-0


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 december 2014 12:30

(Texten är hämtad från Svenska Finlands folktings webbplats)


VARFÖR SVENSKA?


- Folktingets infobank om varför det lönar sig att läsa svenska i Finland.


VARFÖR OBLIGATORISK SVENSKA I DE FINSKA SKOLORNA?


Med utgångspunkt i grundlag och språklagstiftning


1. Finland är ett tvåspråkigt land med två officiella språk, finska och svenska.
2. Genom att studera svenska lär man känna Finlands historia och kultur. Svenskan är en del av allmänbildningen.
3. Med kunskaper i svenska kan du umgås med finlandssvenskar på deras eget språk.
4. Svenska är ett lätt, enkelt och användarvänligt språk.
5. Alla elever bör ges samma möjligheter och rätt till fortsatta studier efter grundskolan.
6. Alla bör ges jämlika möjligheter till statliga och kommunala tjänster där svenska krävs.
7. Kunskaper i svenska är en merit på arbetsmarknaden i Finland.
8. Finland är en del av Norden, med svenska klarar man sig också i de övriga nordiska länderna.
9. När man kan svenska är det lätt att få jobb såväl i Sverige och Norge som i Danmark.
10. Med kunskaper i svenska lär man sig lättare andra språk, t.ex franska, tyska, spanska och engelska.
11. Kunskaper i svenska ger möjligheter till studier vid de svenskspråkiga yrkeshögskolorna och vid Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan.
12. Kan du svenska ger det möjligheter till studier vid universiteten i Sverige.
13. Svenska öppnar dörrar till det nordiska kultur- och nöjeslivet.


PÅSTÅENDEN OM ATT DEN OBLIGATORISKA SVENSKAN BÖR AVSKAFFAS HÅLLER INTE STRECK


1. Språkkraven i Finland är de tuffaste i världen, alla studerande bör kunna minst två språk förutom modersmålet


I Belgien, Luxemburg och Schweiz är kravet att alla studerande måste kunna åtminstone två språk utöver modersmålet. Det här är också EU:s officiella målsättning, "Mother tongue plus two". Enligt den senaste Eurobarometern om flerspråkigheten, som gäller situationen år 2012, nådde Nederländerna, Danmark, Luxemburg, de tre baltiska länderna, Slovenien och Malta upp till den här målsättningen. Finland hörde inte till de länder som klarade av målet.


2. Den obligatoriska svenskan och individens begränsade förmåga till inlärning leder i praktiken till tunna kunskaper i främmande språk och begränsade valmöjligheter


Det finns inga bevis på att flerspråkiga barn lär sig ett språk på bekostnad av ett annat. Tvärtom. Tvåspråkigheten hjälper barnet att tänka kreativt och flexibelt. I en rapport som tagits fram av Europeiska kommissionen, Study on the Contribution of Multilingualism to Creativity, framgår att tidig två- eller flerspråkighet leder till bättre prestationsförmåga och kreativt tänkande, underlättar problemlösning samt leder till bättre skolframgång. På sikt ger tvåspråkigheten barnet en bredare tillgång till tankar och erfarenheter och öppnar dörrar för bl.a mångsidiga sociala kontakter. En färsk artikel i tidsskriften Time Magazine (29.7.2013) hänvisar till flera vetenskapliga undersökningar som bekräftar att tvåspråkigheten ger både språkliga, kreativa och sociala fördelar.


Språkkunskaper i arbetslivet underlättar kontakterna över språk- och landsgränser och ökar förståelsen mellan olika kulturer.


3. Den obligatoriska svenskan är slöseri med nationens resurser


Den obligatoriska undervisningen i svenska och finska är en logisk följd av att landet har två nationalspråk. Rätten till det egna språket är en grundläggande rättighet på motsvarande sätt som rätten till exempelvis social trygghet. Det är därför viktigt med en tillräcklig språkresurs i landet. Tvåspråkigheten utgör också ett ställningstagande om att vårt land är en del av Norden. Norden är vår viktigaste samhälleliga och kulturella referensgrupp och största handelspartner.  Kunskaper i båda nationalspråken är en investering, inte en kostnad för nationen.


4. Svenskan upptar värdefull tid som eleverna kunde använda för studier i något nyttigare världsspråk


Sedan det andra inhemska språket blev frivilligt i studentexamen 2005 har antalet finskspråkiga elever som skriver svenska minskat drastiskt. Det har emellertid inte lett till ökade studier i andra språk. Tvärtom. Antalet gymnasieelever som läser tyska och franska har halverats mellan 2001 och 2009. Samma trend gäller för ryskan. År 2001 läste 66 % av gymnasieeleverna tre eller flera språk. År 2009 var det endast 53,5 % som läste minst tre språk.


5. Man klarar sig bra på engelska i Norden, för den skull behöver man inte ha obligatorisk svenska


Kunskaper i svenska öppnar dörrar och ger klara fördelar i kontakten med de nordiska länderna. Även om det officiella koncernspråket i många nordiska företag är engelska, sker det övriga umgänget i företagen och i samhället i övrigt oftast på svenska. En undersökning visar att finländska företag skötte sin kommunikation till 63 procent på svenska med moder-, syster- eller dotterbolag i Sverige, trots att engelskan är det ”officiella” språket. I det alltmer integrerade ekonomiska samarbetet mellan Finland och övriga nordiska länder är svensktalande arbetstagare i dag en bristvara. Bristande kunskaper i svenska kan däremot leda till missförstånd, utanförskap och uteblivna arbetstillfällen.


6. I inget annat land i världen är man tvungen att studera ett språk som talas av en minoritet


Svenskan är inte ett minoritetsspråk, utan det ena av Finlands två likvärdiga nationalspråk. Förutom Finland finns det i Europa flera länder med två eller flera nationalspråk, eller officiella språk som de i vissa fall kallas: Belgien, Luxemburg, Irland och Schweiz. I alla dessa länder har man obligatoriska studier i det andra officiella språket för alla, på nationellt plan. I Belgien, som har tre officiella språk, lär man sig ett av de andra två nationella språken från första klassen i skolan. Också på Irland där de som talar iriska dagligen är knappt 70 000, lär sig alla iriska från ettan. I Schweiz är ett av de övriga tre nationalspråken obligatoriskt och i Luxemburg går alla i skola på alla tre officiella språk luxemburgiska, tyska och franska.

Utöver detta finns det flera EU-länder där minoritetsspråket är obligatoriskt på regional nivå. Hit hör Spanien (med regionerna Katalonien, Baskien, Galicien, Valencia och Balearerna), Storbritannien (främst Wales) och Italien (regionen Trentino-Sydtyrolen och Valle d'Aosta). Sammanlagt bor det i dessa regioner över 20 miljoner invånare, som har obligatoriska studier i det mindre talade språket i skolan.


7. Studieresultaten i svenska är så dåliga att man inte har någon nytta av dem och sålunda är det helt onödigt att studera svenska


Studieresultaten i svenska har försämrats den senaste tiden. Kunskapsnivån i B-svenska som andra inhemska språk i grundskolan är svag eller på sin höjd försvarlig. Flickornas kunskapsnivå är betydligt högre än pojkarnas. I studentskrivningarna har kunskapsnivån i B-svenska märkbart försämrats och man har varit tvungen att sänka poänggränserna betydligt både i övre och i undre ändan av bedömningsskalan.


Kunskapsnivån hänger samman med studiemängden och är beroende av om eleverna får tillräckligt högklassig undervisning och om de utnyttjar denna aktivt och långsiktigt. En orsak till den låga kunskapsnivån inom B-svenska är att språket endast läses 228 timmar i grundskolan. Svenska erbjuds endast sällan som A-språk.
I arbetsgruppspromemorian ”Funktionell svenska – utgångspunkter för att utveckla undervisningen i svenska som det andra inhemska språket”, listas en rad åtgärder för att förbättra undervisningen i svenska som det andra inhemska språket och sålunda också studieresultaten.


8. I östra Finland behöver man inte svenska, därför borde man istället få läsa ryska som man behöver för att betjäna de ryska turisterna


Det är en jämlikhetsfråga. En sjätteklassist kan inte veta till vilken del av Finland livet för och inte heller vilket behovet av kunskaper i svenska  sålunda är. Utan kunskaper i svenska kan alternativen vara färre. Vid såväl yrkeshögskolorna som universiteten behöver man kunskaper i finska och svenska, och statliga tjänster och många kommunala tjänster har krav på kunskaper i svenska.


Kommunerna i östra Finland kan redan i dag erbjuda ryska som ett frivilligt studieämne om det finns tillräckligt intresse för studier i språket.


9. Det är orättvist att alla ska studera svenska för att en liten minoritet ska få service på sitt eget språk.


Undervisningen i svenska - och finska - gäller den språkliga jämlikheten mellan två språkgrupper. Undervisning i båda inhemska språken ger individerna jämlika förutsättningar att leva och nå framgång i vårt land.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
 


Av Nätverket Språkförsvaret - 29 december 2014 19:16

SVT Nyheter skriver i ingressen i sin nyhetsartikel:


"40 nya ord har tillkommit i svenska språket sedan i fjol. Årets nyordslista är resultatet av ett samarbete mellan Språkrådet och Språktidningen."


Ingressen är missvisande. Språkrådet och Språktidningen har gjort ett urval av 40 nyord. Det har säkert tillkommit många andra ord. Och få av dessa nyord kommer att överleva.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 december 2014 12:49

Den minnesgode läsaren av denna nätdagbok kommer säkert ihåg att vi tidigare har kritiserat Svenska Dagbladets ledarredaktion för dess användning av det ogenomskinliga OP-ED.


I dagens nummer av Svenska Dagbladets kan vi konstatera att ledarredaktionen använder sig av beteckningarna ledare, gästledare och gästkrönika. Huruvida detta har något att göra med vår kritik eller inte, låter vi vara osagt. Vi nöjer oss med att konstatera förändringen och hoppas att den bli bestående.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 december 2014 15:20

Läst i VK:s “Bil och Bostad” 24 dec: När Christian von Koenigsegg skulle lansera sin senaste bilmodell (hans superexklusiva sportbilar på över 1 000 hk och tio miljoner kr. är ju mer för typ oljeschejker än för vanligt folk) ville han ha ett namn på svenska som skulle passa bilmodellen. Men samtidigt ett namn som kunde uttalas även av icke svenskspråkiga (= majoriteten av kunderna). Nu heter bilmodellen “Agera”. Starkt jobbat!


Ulf

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 december 2014 11:53

Den 18 december publicerade Västra Nyland en presentation av ”Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket” liksom en intervju med Leif Höckerstedt, en av skribenterna i boken. Dessutom publicerades en ingångsartikel på förstasidan.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 december 2014 14:17

I en artikel (utlagd på nätet den 28/12) i Svenska Dagbladet skriver Anders Q Björkman med anledning av höstens olika drastiska kultur- och språkpolitiska förslag, som inrymts i regeringens och Alliansens budgetar:


”När Lena Adelsohn Liljeroth var kulturminister kom ofta klagomål på att det hände för lite i kulturpolitiken. Nya och radikal grepp efterfrågades. Efter valet har det kommit många sådana. Det som präglat höstens alla kulturpolitiska beslut är dock följande: de har varit ogenomtänkta och förhastade.


Det började med att vi fick en rödgrön regering och en budget som vi väl alla betraktade som den som skulle gälla. De omvälvande kulturpolitiska åtgärderna visade sig komma från andra än kulturministern – Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, och näringsminister Mikael Damberg (S). Hellmark Knutsson skulle spara 22 miljoner på Sveriges kulturinstitut i Rom, Aten och Istanbul samt dra in anslagen till svenskundervisningen i utlandet. Damberg skulle plocka Terminologicentrum, med ansvar för fackspråkstermer, på 4 miljoner, i stort sett hela dess anslag.


Kultursverige gick man ur huse och till slut backade de ansvariga ministrarna. Men det skrämmande var de inte verkade medvetna om att deras i budgetsammanhang ganska små besparingar skulle resultera i att viktiga verksamheter inom områdena humaniora och språk helt skulle få lägga ner. De tycktes inte ha förstått effekterna av sina egna beslut.


Så för snart fyra veckor sedan röstade Sverigedemokraterna för Alliansens budget och plötsligt var det den som gällde. Och det var dags för nästa omgång ogenomtänkta kulturbesparingar. Till att börja med skulle 15 miljoner sparas på litteraturstödet, men efter uppvaktning från förläggareföreningen insåg kulturutskottets ordförande Per Bill (M) vilka skadeverkningar det skulle få och bytte över en natt fot. Nästa offer var produktionsstödet till kulturtidskrifter. De 15 miljoner skulle nu tas där – nästan 80 procent av det nuvarande anslaget. Inte heller den gången tycktes ansvariga politiker vara medvetna om vad de relativt sett små besparingarna skulle leda till. Kulturtidskrifterna klarar sig inte utan stödet och skulle helt sonika klappa ihop.


24 timmar senare backade Per Bill än en gång. Kulturtidskrifterna fredades trots allt och pengarna ska nu tas från bidragen till regional kulturverksamhet. Rimligen skadar besparingen på 15 miljoner mindre där, eftersom den inte utgör en så stor del av de 1,8 miljarder som regionerna får i statligt kulturstöd.”


Det enda som inte är helt korrekt i framställningen är att regeringen aldrig hann dra tillbaka förslaget om att skära på det statliga stödet till Teminologicentrum (TNC), innan budgeten föll. Men i och med budgeten föll, är anslaget till TNC oförändrat – se brev från näringsdepartementet. Om förslaget kommer att återlanseras hösten 2015, är omöjligt att sia om.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 december 2014 20:08





 

Tjugotre kartor och tabeller hittar man på denna webbplats.  Av just denna karta, som illustrerar språkkunskaperna i EU (Kroatien finns inte med), framgår att medianantalet språk som en luxemburgare talar är fyra, följd av nederländare och danskar med tre språk. I Irland, Storbritannien, Portugal, Italien och Ungern behärskar majoriteten bara ett språk. Det att man behärskar ett och ett halvt språk i ett antal länder betyder exempelvis vad gäller Frankrike att den ena halvan behärskar två språk, medan den andra halvan bara behärskar ett.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8 9 10
11
12 13 14
15 16
17
18 19 20 21
22
23
24
25
26
27 28
29 30 31
<<< December 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards