Alla inlägg under oktober 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 oktober 2010 00:56


(Bild tagen på Halmstads stadsbibliotek)


  


 Man blir alltid lika fascinerad varje gång. Vad är det man vill åstadkomma med frasen "quick choice"? Ordet kan översättas direkt till vanlig svenska: "snabbval". Det går alltså att säga att säga samma sak på svenska. Hur motiverar man språkvalet egentligen? Det måste absolut finnas en tanke bakom. Tror man att biblioteksbesökarna kommer att rusa fram till ett bord med en engelskspråkig text? Tror man att särskilt de ungdomliga besökarnas nyfikenhet kommer att väckas? Tror man att engelskan har den mirakulösa förmågan att utföra gärningar? Är inte den som låter sig lockas av det engelska språkvalet egentligen ganska obildad? Och är inte den som tror det, egentligen ännu mera obildad?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 29 oktober 2010 20:22


Språkrådet bad folk skicka in svenska exportord till andra språk till deras Facebooksida. Listan blev längre än Språkrådet trodde.

 

Engelska


Ombudsman, i  engelskan sedan 1959 enligt Online etymology dictionary

Smorgasbord, i engelskan sedan 1893 enligt Online etymology dictionary

Fartlek, används i engelskan i samband med löpträning. Har enligt Online etymology dictionary funnits i språket sedan 1952. (inskickat av Anna Åhlund )

Angstrom, längdmått: en hundradels miljondel av en centimeter. I engelskan sedan 1892, enligt Online etymology dictionary. Uppkallad efter svensken Anders Ångström. (inskickat av Sven Grimtell)

Tungsten, ett wolframmineral. I engelskan sedan 1796. Upptäckt och namngivet av svensken Karl Wilhelm Scheele. (inskickat av Sven Grimtell)

Orienteering, används bl.a i engelskan sedan 1948 enligt Online etymology dictionary (inskickat av Sven Grimtell)

Gravlax, svensk eller skandinaviskt lån till engelskan (inskickat av Ingrid Herbert)

Lek, engelskt fackord för djurs parningsbeteenden. I engelskan sedan 1871 enligt Online etymology dictionary (inskickat av Claes Ohlsson)

Snus, används i engelskan om skandinaviskt snus (till skillnad från snuff som är torrsnus). Snus use kan användas i engelska texter om att snusa. (Inskickat av Madde Frimodig och av Karolin Olsson)


Tyska


Knäckebrot, i tyskan åtminstone sedan 1927 enligt Wikipedia. (inskickat av Sven Grimtell)

Ombudsmann

Ombudsfrau


Finska


joulu (inskickat av Marcus Söderman)

leijona (inskickat av Marcus Söderman)


Norska


Kjendis, inlånat på 60-talet enligt Wiktionary (inskickat av Sven Grimtell)

Fjortis, inlånat på 60-talet enligt Wikipedia (inskickat av Sven Grimtell)

Versting (inskickat av Karl Laurits Olsen)


Spanska


Knäckebröd


Italienska


Knäckebröd 


Nederländska


Knäckebröd


Ungerska


Skanzen, friluftsmuseum (inskickat av Peter Karlsson) 


Tjeckiska


Skansen (inskickat av Sven Grimtell)


Slovakiska


Skansen (inskickat av Sven Grimtell)


Serbiska


Ribbstol (inskickat av Sonja Petrović Lundberg)


Ord i andra språk som heter något med svensk-


Svenskt bord, smörgåsbord på serbiska

Svenskt äktenskap, förhållande mellan fler än två personer på ryska

Svensk blöja, stretchigt tyg som används för att hålla en tygblöja på plats

Svensk trasa, mikrofibertrasa (inskickat av Sonja Petrović Lundberg)


Svensk nyckel, svéd kulcs, skiftnyckel på ungerska (inskickat av Peter Karlsson)


Sitta bakom den svenska gardinen, sitta i fängelse på tyska (inskickat av Carina Middendorf)


Schwedenofen, braskamin på tyska (inskickat av Bengt Edqvist)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 28 oktober 2010 12:06


Konferensen speglar viktiga områden inom språkpolitik, språkvård och pedagogik. Bättre förutsättningar behöver skapas för revitalisering av både minoritetsspråken och -kulturerna. Detta innebär t.ex att man ökar möjligheterna att använda språken i både tal och skrift, i informella och formella sammanhang. Språkvården, attityderna till språken och språkanvändningen spelar här en viktig roll och ges stort utrymme i konferensprogrammet. Konferensen kommer att bidra med konkreta exempel på och reflektioner över hur språkvårdsarbetet inom majoritets- och minoritetsspråken i Sverige, Norge och Finland bedrivs, och inställningar till språklig variation i de olika länderna belyses. Andra områden som behandlas under konferensen är t.ex samarbetsinitiativ. Konferensen skapar även möjlighet till erfarenhetsutbyte och därigenom utveckling av ämnesområdena.


Plats: Korpilombolo
Tid:  8/12 - 10/12 2010

Konferensen är gratis, men förhandsanmälan krävs. Namn, befattning och ort anges i förhandsanmälan som skickas till daum@sofi.se.

Mer information, och ett uppdaterat program med exakta tider hittar du här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 oktober 2010 13:10


67800 svenskar skrev högskoleprovet lördagen den 23/10. Om du inte gjorde det, kan du ändå göra orddelen på Dagen Nyheters webbplats. Provet består av 40 frågor. Följ bara instruktionerna.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 oktober 2010 13:10


Tack till Mariann Tell för hennes brev angående den engelska varningstexten för spårvagnar vid övergångsstället i Stockholm. Jag var på tillfälligt besök i förra veckan och kunde då inte hitta den – det kan väl inte vara så väl att den plockats bort?


Min amerikanska hustru är för tillfället i USA, men jag skickade henne ett mejl där jag frågade om varningen var begriplig. Hon svarade:


Only if they're passing overhead.


Och lade till:


Nice-looking trams, though.

 

Harald Henrysson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 oktober 2010 21:51


När jag i morse läste en artikel, ”Kultursponsring kräver ett samlat grepp”,  av Clemens Poellinger i Svenska Dagbladet, stötte jag på termen ”crowdsourcing”. Han berättade om att Stockholms kommun nyligen har skapat en ”crowdsourcing”-sajt. Där kan invånarna själva bestämma om ett kulturprojekt ska få stöd genom att mikrofinansiera kreativa visioner via nätet. Huruvida detta initiativ är lyckat eller inte, tänker jag inte ta ställning till i detta sammanhang.


Nu var det inte första gången jag hörde talas om ”crowdsourcing”. Redan i går berättade en medlem att hon hade anmält sig till denna sajt. I samma veva hade hon också  i ett brev till de ansvariga kritiserat namnvalet. Redan igår fick jag tack vare en annan medlem också reda på att det fanns förslag till ersättningsord:


Crowdsourcing - sv. massutveckling, massbaserad problemlösning. Utveckling av produkter eller lösning av problem genom att företag eller organisationer utnyttjar arbete eller idéer från en obestämd grupp obetalda frivilliga, t.ex skapa en webbplats av typen Wikipedia (uppslagsverk), Myspace (socialt nätverk) och Youtube (video). Analogi med outsourcing, att företag lägger ut sitt (data-)arbete på fristående företag.”

 

Wikipedia har en utförlig utläggning om ”crowdsourcing”, ett begrepp som myntades av Jeff Howe 2006. Han urskiljer t.o.m fyra former av ”crowdsourcing”. En av dessa former är ”crowd wisdom”. ”Crowd” kan ha många betydelser på svenska: 1) folkmassa, folkhop, folksamling; 2) massa; 3) gäng; och 4) mängd. Visst kan man kalla det faktum att folk slår sina kloka huvuden ihop för "massvisdom", men någon epokgörande upptäckt är det inte.


Språkförsvaret började nog tillämpa massbaserad problemlösning redan 2005, då nätverket bildades. Språkförsvaret är en lös sammanslutning av människor, d.v.s en ”obestämd grupp obetalda frivilliga”, förenade kring målsättningen att försvara svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion, samtidigt som vi förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Då vi utarbetar ”tunga” dokument, som utkast till språklag för Sverige, förslag till språkpolitik för den svenska högskolan och om den nordiska språkgemenskapen  m.fl. går det alltid först ut utkast till hela nätverket för synpunkter. Ett sådant dokument kanske omarbetas tio gånger innan det slutligen antas. När Språkförsvaret kritiserar myndigheter, institutioner och företag etc. för deras språkanvändning, lägger vi alltid ut brevväxlingen på vår webbplats. På så sätt samspelar vi inte bara med den enhet som kritiseras utan också med allmänheten, som kan ta del av samma brevväxling. Vi tror inte på hemlig diplomati. Det händer också att vi får hemliga tips, där man ber oss agera. I det fallet röjer vi aldrig källan.


Ordet ”crowdsourcing” behövs inte i svenskan; det finns utmärkta ersättningsord. Fenomenet i sig finns redan och behöver lika lite som hjulet uppfinnas på nytt.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 oktober 2010 00:22


Det amerikanska marknadsföringsföretaget Oddcast har skapat en gratis talsyntes, där man kan välja mellan ett antal olika språk, däribland svenska, röster och talhastigheter. Man kan lägga på olika effekter som eko, burkigt ljud, pipröst m.m till rösterna. Sven och Ingrid lät nästan normala.

Det finns också möjlighet att utforma sin egen talsyntesavatar, som kan läggas ut på den egna webbplatsen, men detta är en betaltjänst.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 oktober 2010 14:53

Storstockholms Lokaltrafik blir alltmer patetisk i sina försök att slingra sig ur den språkliga fadäsen LOOK UP Tramcars passing.


Vid frukosten idag möttes den morgontrötta blicken av uppmaningen "TITTA UPP från tidningen", vilket jag gjorde. Tittade dock snabbt ner igen för att läsa den spännande fortsättningen:


"Extra viktigt nära spåren mellan Sergels torg och Waldemarsudde. Det gäller ju särskilda trafikregler för spårvagnar, till exempel behöver de inte stanna vid obevakade övergångsställen.

 

Läge att titta upp, alltså."


SL  menar alltså på fullt allvar att man måste titta upp från tidningen när man passerar spårvagnsspåren i ovannämnda område! Undrar just hur många fler knutar de tänker slå på sig själva fram till december, då enligt deras egen utsago denna "trafiksäkerhetskampanj" ska avslutas. Nå - vi kan alltid hoppas på att snö och slask ska lägga ett barmhärtigt täcke över eländet innan dess.


Väntar nu med olidlig spänning på nästa kapitel i denna farsartade följetong. Ovanstående annons är nämligen inte den första av detta slag! Strax efter att fenomenet uppmärksammades, bl a av Språkförsvaret dök det upp en stor annons med lika töntiga förklaringar.


Hillo Nordström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16 17
18 19 20 21
22
23
24
25 26 27 28 29
30
31
<<< Oktober 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards