Alla inlägg under oktober 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 oktober 2009 21:02

I morgon kväll, lördag den 31 oktober, anordnas den sjätte "alternativa" europeiska Melodi Grand Prix i Frislands huvudstad Ljouwert. "Liet” heter tävlingen, det frisiska ordet för "sång”.


Du kan följa den på nätet och delta i omröstningen. Läs mer på Sprogmuseets blogg!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 oktober 2009 20:39


(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats den 30/10 2009)


ICANN (Internet corporation for assigned names and numbers) har beslutat att nu lansera den teknik som gör det möjligt att använda icke-latinska tecken i hela webbadresser, inklusive toppdomäner.


Internet håller på att bli lite mer jämlikt och flerspråkigt. Så kallade idn-adresser (international domain names) har sedan 2003 gjort det möjligt att använda diakritiska tecken, som å, ä och ö, i domänadresser (som språkrådet.se). Det har också gällt en del icke-latinska alfabet. Nu utökas idn för fler icke-latinska tecken. Det verkligt nya är dock att detta också gäller de avslutande toppdomänerna, som .se, där sådana tecken tidigare inte varit möjliga. Även protokollprefixet http:// ska bli möjligt att skriva med t.ex arabiska eller hebreiska tecken. Det är rätt rimligt med tanke på att hälften av världens omkring 1,6 miljarder internetanvändare använder andra skriftsystem än det latinska.


Det kommer dock att ta tid att få den nya tekniken genomförd. Först i mitten av nästa år väntas alla tekniska problem vara avklarade, bl.a det översättningsssystem som ska göra det möjligt att läsa webbadresser även om man inte kan kinesiska. Man ska dock kunna ansöka om de nya idn-adresserna förhoppningsvis redan före årsskiftet.


Den nya tekniken handlar inte bara om rättvisa utan också om att allmänt göra webbadressering mer flexibelt. På sikt kommer toppdomäner kunna se ut hur som helst, inte bara som utgöra landsdomäner, com, org och liknande.

Icann är det standardiseringsorgan som reglerar namn- och nummeranvändningen på internet. Läs mer om förändringarna på deras webbsidor


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 oktober 2009 17:44


- seminarium den 26/11 om finlandssvenskan och åländskan.


Svenska har talats i Finland sedan tidig medeltid och var dessutom administrativt huvudspråk till tidigt 1900-tal. Men hur står det egentligen till med svenskan idag? Andelen finländare med svenska som modersmål fortsätter att sjunka. Riskerar den att försvinna? Vad görs och vad bör göras för att stärka svenskan i Finland? Och vilket ansvar har vi i Sverige?


Inledare: Andrea Reuter, filmvetare och projektledare på Svenska Filminstitutet; Björn Sundell, utredningsansvarig på tankesmedjan Magma; Reinhold Enqvist, författare; Anders Eriksson, lagtingsledamot och ordförande för partiet Ålands Framtid; samt Ida Asplund, jurist, Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige.


Möteslokal: Fabiansalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm - tid: 18.00 – 20.30 Inträde: 50 kronor.


Arrangörer: Språkförsvaret tillsammans med ABF


Inriktning på seminarierna: Inledarna håller varsin inledning ā 8 – 10 minuter. Därefter samtal mellan inledarna och mellan inledarna och publiken, vilket leds av en moderator.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 28 oktober 2009 15:26


(Texten är hämtad från JO:s webbplats den 27/10)


JO-beslut om tillämpning av språklagen; fråga om krav på att ansökningar ska vara skrivna på engelska.


Beslutet i korthet: Ett forskningsråd har felaktigt uppställt krav på att ansökningar om forskningsfinansiering måste vara skrivna på engelska. Efter att detta inträffat har språklagen trätt i kraft. Enligt lagen är svenska huvudspråk i Sverige. Svenska ska alltid användas inom kärnområdet för det allmännas verksamhet. Utanför kärnområdet är huvudregeln att svenska ska användas, men undantag kan göras efter en intresseavvägning. Även om utländskt språk tillåts ska det alltid vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska. En forskningsmyndighet kan därför inte heller efter språklagens införande kräva att en ansökan ska skrivas på annat språk än svenska.


Beslutet i dess helhet finns här.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 oktober 2009 11:47




Lokala media i Luleå, Örnsköldsvik, Jönköping och Blekinge har uppmärksammat Språkförsvarets JO-anmälan av Luftfartsverkets övergång från beteckningen ”flygplats” till ”airport”. De har alla vinklat artiklarna som att Språkförsvaret är ute efter just flygplatsen på deras ort. Det är självfallet en både kreativ och korrekt tolkning. Alla flygplatser eller ingen.


Sveriges Radio P4 Blekinge genomförde också en webbomröstning, som slutade med en stor övervikt, 63 procent mot 37, för dem som ville att flygplatsen i Ronneby skulle heta – just det flygplats. Visserligen deltog bara 19 personer i omröstningen, men resultatet är inte förvånande. Nu väntar vi bara på resultatet från den omröstning, som Kramfors/Sollefteå låtit organisera på nätet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 oktober 2009 11:24


Dagens Nyheter publicerade idag en debattartikel, ”De fem nordiska länderna bör gå ihop i en ny union”, av Gunnar Wetterberg. Jag tänker inte ställning till Gunnar Wetterbergs förslag som sådant, eftersom det ligger utanför Språkförsvarets bord.


Däremot ska jag kommentera vad han skriver om språkfrågan:


Språken är en av unionens viktigaste förutsättningar, men också ett problem att hantera. En lösning kan vara att alla elever redan från början läser ett andra nordiskt språk vid sidan av sitt modersmål. Normalt borde det annars räcka att alla officiella dokument publiceras på två språk, finska och ett av de skandinaviska språken, även om isländskan till en början kan vara svårtolkad.”


Jag tror att man måste börja med att lyfta hinken där den står. Enligt den senaste omfattande undersökningen ”Håller språken ihop Norden?” 2005 får hälften av gymnasieeleverna i Danmark och Norge undervisning i grannspråken, men bara en fjärdedel av gymnasieeleverna i Sverige. Detta är det första problemet att åtgärda. Kursplanerna i både grundskolan och gymnasiet i Danmark, Norge och Sverige måste uttryckligen slå att det måste ske undervisningen i grannspråken. Syftet är att säkra en ömsesidig receptiv kompetens, eftersom svenskan, norska och danska är sinsemellan förståeliga språk. Man behöver faktiskt inte lära sig att tala och skriva ett annat fastlandsskandinaviskt språk; det räcker med att kunna läsa och förstå ett annat fastlandsskandinaviskt språk, inklusive talat språk. Dessutom måste Island, Färöarna, Grönland och Finland hålla fast vid undervisningen i de fastlandsskandinaviska språken; danska när det gäller de tre förstnämnda områden, och Finland vid undervisningen i svenska. Helst bör den senare starta redan i tredje klass, som Martti Ahtisaari har föreslagit. Undervisningen i finska startar redan i tredje klass för de svenskspråkiga barnen. Finland bör eftersträva en utbredd tvåspråkighet.


Gunnar Wetterberg tycks också överskatta likheterna mellan isländskan å ena sidan och de tre fastlandsskandinaviska språken å den andra. Det är orealistiskt att förvänta sig att övriga nordbor, utom färöingar, ska förstå isländska utan reguljära språkstudier. Alla dokument på de fastlandsskandinaviska språken måste naturligtvis översättas till finska, grönländska, isländska och färöiska och till de nationella minoritetsspråken. Dokument på finska, grönländska, isländska och färöiska måste översättas till ett fastlandsskandinaviskt språk.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 oktober 2009 19:27


Lär dig prata mat på Sveriges dialekter, uppmanar ICA på sin webbplats. Du kan också skicka en ljudhälsning. Föreslå en lunch på skånska, lördagsmys på gotländska eller varför inte flörta på valfri dialekt?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 25 oktober 2009 15:01



Den 21/10 genomförde Språkförsvaret ett lyckat seminarium, "Håller språken ihop Norden?" i samarbete med ABF i Stockholm. Stockholms läns hembygdsförbund bidrog med ekonomiskt stöd.



  


(Från vänster till höger Ana Martinez, Olle Josephson och Olaug Rekdal. Foto: Jørgen Christian Wind Nielsen)


Ana Martinez, Olaug Rekdal, Jørgen Christian Wind Nielsen och Olle Josephson höll varsin inledning i den ordningen. Jørgen Christian Wind Nielsens anförande finns utlagt på Språkförsvarets webbplats. Därefter följde en givande diskussion mellan panelen och publiken. Seminariet hade 43 betalande besökare. Efter seminariet besökte tre av inledarna, några medlemmar från Språkförsvaret och några mötesdeltagare, en närbelägen restaurang för en eftersits. Jørgen Christian Wind Nielsen ses längst fram till vänster.



(Foto: Per-Owe Albinsson)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5
6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23
24
25
26 27 28 29 30
31
<<< Oktober 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards