I en artikel, ”The Big Short: Svensk marknadsskola” på Pirkt.se den 21 april skriver Erik Löfgren om marknadsskolan. Vi väljer att bara citera avsnitten om Internationella Engelska Skolan. Språkförsvarets plattform består av tre ben: 1) Vi försvarar svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad; 2) vi förordar mångspråkighet; och 3) mellannordisk språkförståelse. Frågan om engelskspråkiga friskolor faller in under det första benet. Däremot länkar vi aldrig på vår webbplats till artiklar, som enbart tar upp friskolesystemet, regeringspolitik, utrikespolitik, invandringspolitik, förhållandet till EU etcetera, eftersom sådana frågor ligger utanför vår plattform. Alla våra texter måste ha en språklig anknytning.

”Vad har vi? Vi har en 76 år gammal tant som heter Barbara Bergström, född med det ännu osexigare namnet Bärbel Röder, som nästan omärkligt långsamt dränerar svensk skola på all dess kvalitet inifrån, tillsammans med en gammal fryntlig DN-farbror.

Barbara Bergström skulle, på sin karga tysk-engelsk-svenska, kunna berätta om att hennes skolkoncern minsann har jättegoda resultat i deras betygskataloger – trots att deras elever har sällsynt knapp tillgång till lärare med en svensk lärarlegitimation.

De som tagit upp jakten och försökt avslöja hur vår skola kastats in i en ohelig Bermuda-triangel av marknadisering, politikerpåtvingad självsvält och rent och skärt utbildningssvindleri är en gammal hjärntrött SO-majje iförd svampplockarskjorta och en före detta utbränd ekonomiassistent som driver semi-ideell tankesmedja på halvtid. Marcus Larsson och Åsa Plesner intervjuar inga strippor utan skärmdumpar utdrag från kommunala budgetrapporter: svart Times New Roman-text på vit bakgrund med knastertorra ord som ”kostnadseffektivitet” och ”generella effektiviseringskrav” i centrum. Den lilla tankesmedjan Balans har heller ingenting monetärt att vinna på att avslöja det svenska utbildningssystemets systematiskt framavlade avarter; de kan själva inte göra sig några Hollywood-sexiga klipp på att vårt världsunika skolbygge skulle rasa samman…”

Och vidare:

”Känns det igen? I Sverige har vi i dag en skola där i princip vem som helst tillåts starta skola i princip när och var som helst. De får anställa vilken gynnare som helst till att vara lärare i deras klassrum – och de kan, i princip, uppmana dessa obehöriga lärare att sätta hur höga betyg som helst på vilka prestationer som än har tagit plats innanför skolväggarna.

Vi har ordnat oss en marknad där den mest hyllade och effektiva av aktörerna, Internationella Engelska Skolan, är den som har lägst lärartäthet och lägst grad av svensk lärarbehörighet. Vi hyllar en koncern som ägs av okända riskkapitalister i Benelux-området och som pedagogiskt drivs runt på en marknadsförd idé om ”ordning och reda” (även om mätningar visat att just ordningen och redan är högst alldaglig) och på att utländska daglönare till icke-legitimerade lärare är här i Sverige på nåder, så länge som de sätter höga och fina betyg på eleverna. Det är också en pedagogisk idé som går ut på att ingen svensk elev talar svenska, trots att all skolforskning pekar på hur viktigt det är för inlärningsprocessen att få ta sig an ämnen på det förstaspråk man behärskar överlägset mycket bättre än den ungdomliga Netflix-engelskan.”

Läs hela artikeln här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Arne Rubensson - Momma dääns 

Söndagens svenskspråkiga dikt

GUDARNE DANSA

Vi glädjas de helige gudar, vi draga
de åldrige vise sin värld att behaga
på nytt som i urtidens domnande saga
med guldkar och harpor och cittror och kransar
i festliga dansar
och sol kring Elysiens fält?

För länge i svarta och skrämmande skrudar
de suttit och sått som fördömande gudar
sitt hot kring de dödliges tält,
för titt kom det skallande skräckbudet "fall ej",
för titt hade dånet av domsordet "skall ej"
i åskor från höjderna skrällt.

Den eviga lustan att önska försvann ej,
och evigt fientligt kom "vill ej" och "kan ej",
"jag vill ej, jag kan ej, jag skall ej försaka"
i vilda förtvivlade ekon tillbaka
ur Orciska djup att Elysium skaka,
förbannande, skränande gällt.

För rikt i vart träd hängde frukten förbjuden
att fresta till brott emot gudomsbuden,
än prålande fräckt i den varmtröda huden,
än hycklande oskyldigt skär.
Se mannen är man, se kvinnan är kvinna,
av törst efter famntagens lust de betagas,
de dåras, de dragas,
de rodna, de brinna,
av trotsiga sinnens begär.
Och brott väckte brott, och så hopades brotten,
och släkten och folk sjönko dömda till botten
av Orcus, där dödskvalet är.

Och gudarne själva att icke förföra
ej vågade längre ambrosian röra,
ej nektarpokalernas rand.
Och gudarnes lycka blev gömd under haven,
föryngringens dryck blev i bergen begraven
på vinken av Åskarens hand.

Och åren förrunno, och seklerna gingo,
och kval var den föda, som gudarne fingo,
och ålderdom blev deras dryck.
De stapplade årbräckta kring vid sin krycka
i törst efter ungdom och svält efter lycka
och böjda av sorgernas tryck.
Och pestens och febrarnes skydrag drogo
hän över de fält, som i solsken logo
av hälsa och liv och vår,
och pesten förödde, och febrarne slogo,
och många odödlige dogo
av hemska spetälska sår.
Och solarnes värme begynte att mattas,
och födandets livssaft begynte att fattas
till sist i vart avlande grand,
all glädje försvann från Elysiens lunder,
all skönhet, all frihet, all kärlek gick under
i gudars och människors land.

Gudarne dansa, gudarne dansa,
högtidligt de dansa och tågande kransa
sin tinning med vinranksblad,
i takt gunga skäggen, de grånade sida,
i takt fladdra mantlarne vita och vida,
och starkt dånar harpa, och högt klingar cittra,
strängarna glittra, strängarna glittra
i tågande, dansande rad.
Vid gudarnes sida
gå grånade blida
gudinnor, som kärligen le och kredensa
ur skinande gyllene kar
i ädelstensmuggar, som tindra och glänsa,
föryngringens dryck åt envar.
Högtidligt i dans kring Elysiens slätter
fullbordas den fest, som i grubblande nätter,
till lärdom och tröst för de skapades ätter,
beslutats i gudarnes råd.
De skapade undra och fröjdas och dricka,
gudarne nicka, gudarne nicka
åt alla i huldhet och nåd.

Gustaf Fröding

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vad vi vet så arbetar engelskspåkiga friskolor för att försvaga svenska språkets ställning i Sverige; det gäller inte bara Internationella Engelska Skolan utan även  Nordic International School, English Business School, Dibber och Futuraskolan med flera. De är definitivt en säkerhetsrisk för svenska språket.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna debattartikel av Lars Engwall publicerades i Econ Journal Watch september 2022. Från den inledande sammanfattningen:

År 1729 valde Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala som en av sina medlemmar den man som introducerade ångmaskinen i Sverige. Hans namn var Mårten Triewald. En av Triewalds reaktioner på sitt val var att föreslå att sällskapet skulle övergå från att publicera sig på det språk som då var det vanligaste språket, latin, till svenska (Ellegren 2019, 176-181). Sällskapet i Uppsala lyssnade inte på detta förslag, men tio år senare förverkligades Triewalds vision i Kungl. Vetenskapsakademien, som grundades 1739. En motsvarande reform, inspirerad av Eva Forslund och Magnus Henrekson (2022), är inte sannolik i dag. De som läser Forslund och Henrekson kommer förmodligen i stället att avfärda deras argument som bakåtsträvande och pekar på den moderna akademins internationella karaktär.

Dessa skeptiska läsare har dock också skäl att ta till sig deras pläderingar för "en ombalansering av engelskan gentemot modersmålet" (2022, 258). Deras argument är viktiga för universitetens alla tre uppgifter: forskning, undervisning och samarbetet med samhället.

Läs vidare här!  Artikeln finns också länkad och förtecknad på Språkförsvarets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sten Svensson skriver inledningsvis i en artikel (Rapport 3 2023 – Nätverket för en likvärdig skola):

”Internationella Engelska Skolan, IES, en av de mest framgångsrika och snabbväxande skolkoncernerna, har på senare år stött på en rad problem. De har gått från ett läge där kommunerna tog emot dem med öppna armar till en situation där de har mött ett ökande lokalt motstånd.

 För några år sedan hade IES planer på att öppna en rad nya skolor i olika kommuner. Men i flera kommuner uppstod en debatt om att IES-skolor kan medföra nackdelar för kommunen. I några kommuner visade tjänstemännens utredningar att både skolkostnaderna och skolsegregationen skulle öka. En genomsnittlig IES-skola har närmare 700 elever och när den etableras värvar den elever från alla kommunens skolor. Och när välfungerande kommunala skolor i medelstora kommuner tappar en stor grupp elever får de problem med sin ekonomi och fortsatta drift. När föräldrarna upptäcker att den stabila och välfungerande kommunala skolan riskerar drastiska nedskärningar eller till och med en nedläggning för att en IES-skola ska starta, börjar de protestera.

I många, oftast borgerligt styrda, kommuner har man varit mycket angelägen om att underlätta för en IES-etablering. I flera kommuner har man gynnat koncernen med förmånliga priser på markköp och lägre hyror. Det har också förekommit att IES ställt krav på kommunerna för att de ska etablera sig. Det kan handla om krav på att hyran ska subventioneras eller att lämplig centralt placerad mark ska ställas till förfogande. I en del fall kräver också de byggbolag som IES samarbetar med att kommunerna ska garantera hyran även om IES-skolan skulle läggas ner efter några år. När några av dessa subventioner har överklagats till förvaltningsrätten fick de klagande rätt i en del fall. 1”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Sverige förstörs å andra sidan, kulturarvet, och däribland även det svenska språket, genom att Internationella engelska skolan och andra språkbytesskolor tillåts att härja för våra samhällsgemensamma skattepengar (skolpengen) och dessutom föra ut enorma belopp från svensk välfärd och Sverige, till vinst utomlands.

Detta vansinne måste få ett slut!

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten har hämtats från Europeiska kommissionens webbplats)

25 april: Translating Europe Workshop – ”Hur ett EU-direktiv blir till ur terminologisynvinkel”

Sista anmälningsdag var den måndag 17 april 2023, 23:59 CEST

Praktisk information

När

tisdag 25 april 2023, 08:30 CEST - tisdag 25 april 2023, 16:00 CEST

Språk

svenska

Beskrivning

Vilka är egentligen "de där i Bryssel" som vill bestämma allt? Och varför använder de så konstiga ord? Välkommen med på en virtuell heldag om hur ett EU-direktiv blir till och hur terminologin i en rättsakt växer fram!

Webbinariet inleds med en översikt över hur lagstiftningsarbetet i EU går till, på engelska. Möt sedan de svenskspråkiga aktörerna vid olika EU-institutioner – översättare, terminologer och juristlingvister, som ger EU en svensk röst. Ett direktiv är dock inte klappat och klart när lagtexten är färdigställd i Bryssel, utan sedan tar ett intensivt arbete vid i medlemsländerna, där direktivet ska införlivas i den nationella lagstiftningen. Med oss är därför även svenska och finländska myndighetsanställda, som berättar mer om det juridiska och lingvistiska arbetet med EU-direktiv i Sverige respektive Finland.

Denna svenskspråkiga Translating Europe Workshop anordnas av EU-kommissionens svenska språkavdelning. Det går av stapeln på Zoom den 25 april 2023 kl. 8.30−16.00 (svensk tid).

Vi skickar dig Zoomlänken och mer information veckan före evenemanget.

Anmäl dig senast den 17 april:

EUSurvey - Survey (europa.eu)

Väl mött!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)