Detta påtalade nio skribenter i en debattartikel i Corren den 9 mars:

”Vidare tycks många fristående skolor satt i system att anställa obehöriga lärare, som kostar mindre men ger ägarna större vinst! Vissa skolor, till exempel engelskspråkiga, har till och med undantag från krav på lärarlegitimation! Dessa undantag måste upphöra.”

Internationella Engelska Skolan är ett tydligt exempel på dessa fenomen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svar till Ingvar Gustafsson med insändaren "Friskoleelevers föräldrar ska inte betala dubbelt",  publicerad den 23/3:

Jag håller helt med dig att friskoleelevers föräldrar inte ska behöva betala dubbelt (skatt + skolavgift). De bör istället enbart få betala skolavgiften. Föräldrar till barn i kommunala skolor ska inte heller behöva betala dubbelt. Så långt är vi väl överens? (Tyvärr påpekade jag inte detta i mitt förra inlägg den 20/3). Istället borde hela systemet revideras. Den så kallade "skolpengen" borde skrotas. 

Friskoleelevernas föräldrar bör kunna söka en typ av "skattekompensation" för friskoleavgiften. Givetvis ska varken privata friskolor eller andra privata verksamheter direkt skattefinansieras i Sverige. En del svenska privata friskolor ägs redan idag av utländska riskkapitalbolag. Är det då rimligt att svenskarnas skattepengar hamnar i aktieägarnas fickor i utlandet?

Detta system med skolpengen kördes in bakom ryggen på svenskarna och väljarna under 1980- och 1990-talen. Våra politiker frågade inte oss väljare.

C-G Pernbring

(Publicerad i Helsingborgs Dagblad/HD/NST den 29/3)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Webbplatsen ”bibblan svarar” innehåller också frågor och svar om språk. Här ett exempel från den 25 mars i år:

”Fråga:

Finns det fler undantag än regler i svenska språket? Om det gör det, är det då också så i de flesta andra språk?

Svar:

Hej!

Tack för din fråga!

Jag mejlade Institutet för språk och folkminnen (Isof) och fick följande svar:

"Tack för en rolig fråga. Den är komplicerad av många anledningar. Det finns till exempel inte något absolut antal regler i svenska språket, man kan inte räkna dem. Reglerna baserar sig på forskningsrön inom ett vetenskapsområde som är allt mer deskriptivt, det vill säga ”reglerna” beskriver hur språket fungerar i verkligheten, och det finns inte något organ som har rätt att bestämma över språket (därför talar vi inom språkvården om rekommendationer snarare än om regler). Reglerna är också mera omfattande än undantagen. De beskriver ju stora principer som gäller i de flesta fall, medan undantagen handlar om avvikande detaljer. Om man skulle tänka sig att det finns till exempel två undantag per regel så är undantagen förstås fler än reglerna, men undantagen gäller ändå för betydligt färre fall än reglerna."

Jag hoppas att du är nöjd med det svaret. Har du fler frågor som rör det svenska språket, får du gärna kontakta Isof eller kolla efter svaret i deras frågelåda.

Daniel Hallberg

25 mars 2022”

Bara konstgjorda språk som esperanto, interlingua med flera, innehåller ett begränsat antal regler och kanske inga undantag alls. Naturliga språk innehåller regler, som mera ska betraktas som etablerat bruk, men samtidigt existerar det variationer – och just undantag från etablerat bruk. Språkregler har inte samma status som 2+2 = 4, eftersom de ständigt befinner sig under påverkan, om än vanligtvis långsam sådan. När jag undervisade elever i svenska som andra språk, efterlyste många av dem ofta regler. Men ibland gick det inte att hänvisa till någon regel utan bara till språkkänslan.

Mitt spontana intryck med utgångspunkt från grammatikor är att engelska och svenska innehåller fler undantag än tyska, franska och spanska.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Till de som, medvetet eller inte, har valt att misstolka min text.

Naturligtvis ska vi lära oss främmande språk, både engelska och andra för oss viktiga språk. Exempelvis tyska, franska och spanska. Även mandarin lär öka i betydelse.

Det är dock milsvid skillnad mellan att undervisas i andra språk och på andra språk. Vi har en 13 år (!) gammal språklag som slår fast svenska som officiellt huvudspråk i Sverige. Engelska har ingen officiell ställning i landet och har aldrig haft det.

Undervisning, språkämnen undantagna, ska därför ske på svenska och ingenting annat. Detta är viktigt även avseende den så debatterade integrationen.

Svenskar tillhör, för övrigt, världstoppen (vid upprepade tillfällen har vi varit allra bäst) avseende engelskkunskaper redan vid traditionell undervisning på svenska.

Dessutom har auktoriteter påtalat att engelskspråkig undervisning bör ses över då den riskerar att kollidera med språklagens skrivningar samt försämra elevernas kunskaper i svenska. Detta redan 2018! (Det är den enklaste sak att hitta denna information från Skolverket på nätet!) Det är exakt dessa farhågor som nu har blivit besannade, det vill säga att undervisningen på det främmande språket går ut över kunskaperna i det nationella språket, oftast elevernas modersmål.

Då åligger det, enligt mig, våra politiker att korrigera den skeva utvecklingen, vilken går på kontrakurs med språklagens intentioner. Den språklag som våra folkvalda själva har varit med om att rösta igenom.

Svensk skolas viktigaste uppgift är att lära eleverna god svenska. Den stora merparten av dessa kommer att förbli i och leva sina liv i Sverige.

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret 

(Denna nätdagbbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej,

läste inlägget i Folkbladet, och kan instämma i mycket. Om jag förstått saken rätt så säger språklagen att det allmänna, med vilket i första hand torde avses stat, regioner och kommuner, men varför inte även statlig företag, ska verka för att främja det svenska språket.

Och eftersom det är en lag, borde väl överträdelser kunna beivras? Har Språkförsvaret tänkt i dessa banor? Är det då via JO? Kan kanske vara värt att pröva den juridiska vägen?

Till exempel kunde man ju då anmäla de försvunna flygplatserna. Tänker på Landvetter och Karlstad, och Linköping. Eller Jönköping University.

En annan tanke är att man skulle kunna dela ut pris till de goda exemplen. Till exempel Jönköpings flygplats. Och kanske Uppsala universitet. Vad jag kunnat se i Uppsala är att man skyltat med namn på svenska på sina olika institutioner på huskropparna.

Vänliga hälsningar

Fredrik Lundell,

Nykil

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är dags att göra helt om i språkfrågan för att stärka svenska språkets ställning i skolan och samhället i stort. Undervisning på engelska är snudd på landsförräderi, skriver Per-Owe Albinsson, medlem i nätverket Språkförsvaret.

En studie vid Göteborgs universitet visar att 18­—20-åringar blir allt bättre på engelska, men sämre på svenska. En stor bov i dramat är de språkbytesskolor som tillåts öka lavinartat över hela landet, där engelska i kolonial stil ersatt svenska som första undervisningsspråk i såväl förskola och grundskola som gymnasium.

Språkbytesverksamheten finansieras kollektivt av oss alla via skattsedeln. Sverige är enda land i världen med denna typ av skatte­finansierad skolverksamhet på främmande språk.

Vi är alltså alla med, vare sig vi vill det eller inte, om att tvingas att betala för degraderingen av vårt eget officiella huvudspråk och modersmålet för det stora flertalet i detta land. Det är så dumt att jag skäms när jag tänker på det.

Det är så dumt att jag skäms när jag tänker på det! Jag känner samtidigt både ilska och sorg: Hur kan folkvalda värdera sitt eget modersmål så lågt att dessa skolor har fått tillstånd att verka?

Det är mycket naivt att bjuda in engelskan på det sätt som har skett i Sverige. Historien förskräcker. I de allra flesta länder där engelskan (oftast genom kolonisation, krig och imperialism) har åtnjutit hög status, har det gått käpprätt åt skogen för andra språk. Så även i vår världsdel: Se på Irland till exempel!

Det är snudd på ett språkligt och kulturellt landsförräderi. Det är dags att göra helt om i språkfrågan för att stärka svenska språkets ställning i skolan och samhället i stort. Politiker har alla möjligheter att lyfta frågan inför stundande val i höst och att göra något åt saken.

Per-Owe Albinsson,

nätverket Språkförsvaret

(Insändaren publicerades i Dagens Nyheter den 28/3 2022)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)