Alla inlägg under oktober 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 oktober 2012 20:11

Språkföretaget EF har nyligen publicerat en rapport, EF English Profiency Index. EF English Proficiency index baseras på det nätbaserade gratistest som alla deltagare gör innan de påbörjar en kurs i engelska hos EF. Testet består av cirka 100 frågor som bland annat mäter kunskaper i grammatik, ordförråd och läs- och hörförståelse. Gratistestet mäter alltså språkkunskaperna i engelska hos andraspråkstalare.


I denna sammanställning från 2012 blev tio-i-topplistan på ländernivå följande:


  1. Sverige
  2. Danmark
  3. Nederländerna
  4. Finland
  5. Norge
  6. Belgien
  7. Österrike
  8. Ungern
  9. Tyskland
  10. Polen

Det finns ingen anledning att dra några förhastade slutsatser av denna rangordning. Man kan nämligen börja med att jämföra med EF Profiency Index 2011. Där var rangordningen följande:


  1. Norge
  2. Nederländerna
  3. Danmark
  4. Sverige
  5. Finland
  6. Österrike
  7. Belgien
  8. Tyskland
  9. Malaysia
  10. Polen

Är det rimligt att anta att språkkunskaperna i dessa länder har gått upp och ner på detta sätt på ett års tid? Det är snarast den tillfälliga sammansättningen av provdeltagarna varje år, som avgör resultatet. Det finns inget som säger att kunskaperna i engelska generellt sett skulle ha försämrats i Norge, medan de skulle ha förbättrats i Sverige under denna tid. I sammanställningen från 2011 ligger Ungern på en tjugonde plats, men i den senaste ligger Ungern alltså på åttonde plats. Vilken dramatisk förändring!


I rapporten framhålls att det är anmärkningsvärt att de elva första länderna 2012 är europeiska. Men detta förhållande är inte poängen; poängen är snarare att det talas andra germanska språk i åtta av de tio främsta länderna. Det gäller Finland, som dels har en svenskspråkig minoritet och dels är svenska är ett obligatoriskt undervisningsämne fr.o.m högstadiet. Drygt 40 procent av befolkningen säger sig förstå svenska väl. Det gäller Belgien, där majoriteten talar flamländska. Om Island och Luxemburg hade tagits med i denna sammanställning, skulle de med stor sannolikhet slagit sig in bland de tio främsta. Mer förvånande är därför Schweiz placering som femtonde land, trots att majoriteten talar tyska. 2011 kom dock Schweiz på elfte plats. Schweiz placering kan bero på flera faktorer; antingen har språkintresserade schweizare redan lärt sig engelska eller så tycker de att de redan kan tillräckligt många av landets fyra språk. Den som redan talar ett germanskt språk har lättare att lära sig engelska än den som har ett modersmål, som avlägset besläktat med engelska eller inte alls.


Mest förvånande är Ungerns och Polens position. Fram till 1990 var ryska första främmande språk i skolsystemet. De som besökt något av dessa länder vet också hur dåliga kunskaperna i engelska är bland de äldre generationerna. I en Eurobarometerundersökning från 2006, om jag inte missminner mig, behärskade också ungrarna minst antal främmande språk av alla EU:s medlemstater. Men det hindrar naturligtvis inte unga och ambitiösa ungrare och polacker att uppnå goda resultat på EF:s språktest efter 2011.


Jag kan heller inte låta bli att förvånas varje gång jag läser EF:s kommentarer. Hur kan man undgå att märka att i åtta av de tio främsta länderna talas germanska språk? EF påskinar att kunskaperna i engelska i de länder, som inte hamnar bland de tio eller tjugo främsta, beror på brister i dessa länders engelskundervisning. EF skriver t.ex i sammanfattningen att ”trots att asiatiska länder har några av de mest effektiva skolsystemen i världen, förmår de inte undervisa sina barn så att de uppnår en hög nivå på engelskan.” EF konstaterar också att länder i Asien, där engelska är officiellt språk, endast är snäppet bättre. EF tycks inte inse att elevernas modersmål kan interferera i samband med inlärningen av engelska.


Den som verkligen vill behärska engelska som en infödd engelsk modermålstalare måste antingen ha åtminstone en engelskspråkig förälder, vistas långa tider i en helt engelskspråkig miljö eller leva tillsammans med en modersmålstalare. Sedan finns det i och för sig undantag som bekräftar regeln, men då krävs det s.k språköra. Men även utvägen att emigrera till ett engelsktalande land vill EF täppa till:


”Emigration till ett engelsktalande land är ingen garanti vad gäller att kunna lära sig flytande engelska. Den allmänna utbildningsnivån och färdigheter i engelska före emigrationen, liksom tillgång till utbildning efter ankomsten, tycks vara de faktorer som är mest befrämjande.”


För några år sedan berättade australienska tidningar om att en del sydkoreanska familjer skickade sina unga telningar till Australien för att gå i grundskola och därigenom lära sig perfekt engelska. Om detta, att skiljas från sina föräldrar under långa perioder, också befrämjade de koreanska barnens psykiska välbefinnande, kan säkert diskuteras.


Varför har inte EF tänkt på att studenternas modersmål har betydelse för inlärningen av engelska och att de som redan talar ett germanskt språk har en avgjord fördel? Det är knappast av okunnighet; det skulle i så fall ta priset. Det har snarare med EF:s affärsidé att göra, nämligen att engelska är ett absolut nödvändigt språk och att inlärningen med fördel sker i EF:s regi. EF anser uppenbarligen att företaget skjuter sig självt i foten, om det låter framskymta att alla inte kan lära sig engelska lika bra, oavsett hur mycket de än försöker.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 31 oktober 2012 17:41

Den australienska regeringen har i en språkplan slagit fast att alla elever i skolsystemet, från grundskola till gymnasium, ska ha möjlighet att lära sig åtminstone ett ”prioriterat” asiatiskt språk – mandarin, hindi, indonesiska och japanska – senast 2025.


Detta är självfallet ett uttryck för att samröret med de geografiska grannarna i Asien blir allt viktigare och att de traditionella förbindelserna med Storbritannien och USA minskar i betydelse.


Läs mer i “Tension over language plan”!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Sprkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 oktober 2012 14:28

Filmserien Polisskolan 1-7 gjorde stor succé på åttio- och nittiotalen. Konceptet från speciellt Polisskolan 3: Begåvningsreserven, verkar ha överförts till polisutbildningens motsvarighet till Engelska skolan – polisutbildning på engelska i Sverige. Eller...?


I alla händelser så har polisens skytteförening i Stockholm en skjutbana i Grimstaskogen. Polisernas parkeringsplats vid skjutbanan är full med skyltar med texten:


DON`T LEAVE

VALUABLES

IN YOUR CAR!


JOINT ACTION AGAINST CRIME

THE POLICE, INSURANCE COMPANIES AND

STOCKHOLM GARAGE AND PARKING ASSOCIATION



Månne drömmer sig Kling, Klang och Farbror Blå iväg från de löpandebandmässiga utandningsproven på bilister vid Hjulstakorset en trist tisdagsförmiddag i oktober till O.K Corral i Tombstone, Arizona?


-cj

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 oktober 2012 21:26

På sin webbplats presenterar Färgfabriken sin senaste stora satsning:


”Stockholmsregionens framtid står i fokus i Färgfabrikens stora satsning Stockholm on the Move, en utställning med tillhörande debatter, konferenser och workshops.”


Läs vidare här!


Men vad betyder Stockholm on the Move? Vad heter det på svenska egentligen? Någonting mindre märkvärdigt?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 oktober 2012 19:05

(Uppgifterna är huvudsakligen hämtade från Internet World Stats)


Man bör ta denna statistik med en viss nypa salt. Det är notoriskt svårt – av  flera skäl – att producera helt tillförlitlig statistik vad gäller internetanvändning. Detta diskuteras bl.a i denna rapport från UNESCO, ”Twelve years of measuring linguistic diversity in the Internet: balance and perspectives”.


Antal och andel användare: Den 30 juni 2012 fanns det 2,405 miljarder internetanvändare i världen, vilket representerar 34,3 procent av världens befolkning. Antalet internetanvändare har ökat med 566,4 procent under perioden 2000 – 2012. Nästa hälften av världens internetanvändare återfinns i Asien (Asien 44,8 procent + Mellanöstern 3,7 procent).


Penetrationsgrad, d.v.s andel internetanvändare i förhållande till befolkningen.

 

Nordamerika 78,6 procent

Oceanien/Australien 67,8

Europa 63,5


I Europa  har endast fyra länder en penetrationsgrad över 90 procent (statistiken är från 31 december 2011):


Island 97,8

Norge 97,2

Sverige 92,9

Luxemburg 91,4


Språkens tio-i-topp på Internet  (miljoner användare)


Engelska 536,6 (eller 22,3 procent)

Kinesiska 444,9 (18,4 procent)

Spanska 153,3 (6,4 procent)

Japanska 99,1

Portugisiska 82,5

Tyska 75,2

Arabiska 65,4

Franska 59,8

Ryska 59,7

Koreanska 39,4


Kommentar: Kinesiska fortsätter att knappa in på engelskan och kommer förmodligen också att gå förbi. Språk, som nästan slagit i taket och som inte kommer att öka så mýcket mer, är japanska, tyska och koreanska.


Det framgår inte hur man fått fram denna statistik avseende språkfördelning. Om internetanvändarnas geografiska placering anses vara liktydigt med det språk, som talas i detta land, finns det inbyggda fel. Franska används i stor utsträckning som andraspråk i Nord- och Västafrika, men registreras detta i denna statistik?


Webbsidor per språk

 

Denna förteckning återspeglar språkfördelningen i Googles databas den 3 juli 2008 (1):


                     Totalt                         Procent

 

Engelska      25580 miljoner       50,82

Kinesiska       4566                      9,07              (2)

Tyska             2470                     4,91

Spanska         2180                      4,33

Franska         1750                      3,48

Italienska        951                      1,89

Portugisiska    828                      1,65

 

(På svenska fanns 116 miljoner sidor, eller 0,23 procent)


En studie avseende de romanska språkens närvaro på internet, som publicerades av Latin Union i samarbete med FUNREDES, visade att i november 2007 var 45 procent av webbsidorna skrivna på engelska, 7,8 procent på spanska, 4.41 procent på franska, 2, 66 procent på italienska, 1,39 procent på portugisiska, 0.28 på rumänska och 5, 9 procent på tyska. (3)


Kommentar: Andelen internetanvändare som använder engelska minskar snabbare än andelen webbsidor på engelska.


Per-Åke Lindblom

 

1)      http://unesdoc.unesco.org/images/0018/001870/187016e.pdf

2)      Kinesiska skriven med förenklade och traditionella tecken sammanslagen

3)      http://dtil.unilat.org/LI/2007/ro/resultados_ro.htm

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 oktober 2012 12:06

Tisdagen den 12 december 2006 skrev Per-Åke Lindblom följande i nätdagboken;


Undersökningsföretaget United Minds har genomfört en undersökning bland 2 100 personer, som fick svara på 100 frågor om livsstil, prylar och personliga egenskaper. De medverkande satte betyg enligt en skala 1 – 5. Resultatet var något överraskande.


Tio-i-topp bland statusegenskaper Medelbetyg


1. Vara allmänbildad 3,78

2. Vara en engagerad och duktig förälder 3,69

3. Ha en egen ihoparbetad förmögenhet 3,68

4. Vara duktig på sitt arbete 3,66

5. Kunna många språk 3,42


Vill du läsa mer kan du gå in på dessa länkar;


http://www.svd.se/nyheter/inrikes/status-gar-inte-att-kopa-enligt-ny-undersokning_377312.svd http://www.svd.se/naringsliv/karriar/kunskap-ger-status_7163869.svd


Per-Åkes reflektion var att han ur språksynpunkt tyckte att det var hoppingivande att kunskaper i många språk värderades så högt. Det är lätt att hålla med om. Tilläggas kan att jag inte känner till om några ytterligare undersökningar har gjorts senare med samma frågor. Därför känner jag heller inte till om några attitydförändringar inträffat. Spontant vill jag tro att svaren skulle bli ungefär desamma idag.


NåN


(Denna nätdag är knuten till nätverket språkförsvaret)




Av Nätverket Språkförsvaret - 26 oktober 2012 20:26

Den 22/10 i år införde regeringskansliet svenskspråkiga e-postadresser efter att ha använt engelskspråkiga e-postadresser alltsedan 1994, d.v.s i arton år. Sedan Språkförsvarets bildande 2005 har vi ägnat en hel del energi åt att få en ändring till stånd. Det har i och för sig aldrig funnits någon, inte ens på regeringskansliet, som öppet har hävdat att engelskspråkiga e-postadresser skulle vara att föredra framför svenspråkiga. Å andra sidan har det tagit mycket lång tid för regeringskansliet att byta till svenskspråkiga e-postadresser, trots JO:s prickning februari 2010. Det har inte precis saknats bortförklaringar från regeringskansliets sida under de sju år som Språkförsvaret engagerat sig i frågan.


Nedan förtecknas artiklar, brev och andra inlägg som medlemmar i Språkförsvaret har skrivit under årens lopp. Förteckningen är förmodligen inte komplett.


Budgetpropositionen lagd – fritt fram för e-postadresser på svenska? – Språkförsvarets nätdagbok 22/9 2012

Svenska e-postadresser ännu inte införda i regeringskansliet – Språkförsvarets nätdagbok 7/9 2012

Harald Henrysson: Vad gäller om regeringens e-postadresser – 13/6 2012

Mikael Albacke m.fl.: Ska vi sjabbla bort vårt eget språk? – Sydsvenska Dagbladet 16/5 2012

Regeringen får e-postadress på svenska – Språkförsvarets nätdagbok 13/1 2012

Regeringens e-postadresser – slappt och illa genomtänkt – Språkförsvarets nätdagbok 24/12 2011

Ny omröstning: Varför tar det så lång tid för regeringskansliet att också införa svenskspråkiga e-postadresser? – Språkförsvarets nätdagbok 31/8 2011

Vad har hänt med regeringens svenskspråkiga e-postadresser? – Språkförsvarets nätdagbok 13/6 2012

Per-Owe Albinsson: Så lågt står språket på dagordningen – Språkförsvarets nätdagbok 7/4 2011

Regeringen skaffar sig svenskspråkiga e-postadresser – Språkförsvarets nätdagbok 27/3 2011

Per-Owe Albinsson m.fl.: Brev till Anna-Karin Hatt, IT- och regionminister, om regeringens engelskspråkiga e-postadresser - 9/1 2011 (se Språkförsvarets brevarkiv)

Några tekniska bakgrundsfakta om regeringens e-postadresser – Språkförsvarets nätdagbok 6/1 2011

Varför framhärdar regeringen i lagtrots? – Språkförsvarets nätdagbok 3/1 2011

Drygt fyra månader har gått – Språkförsvarets nätdagbok 15/6 2010

Per-Owe Albinsson m.fl.: Frågor till riksdagspartierna inför valet 2010 – 5/6 2010

Det sitter en bromskloss någonstans på regeringskansliet – Språkförsvarets nätdagbok 27/2 2010

JO-besluten uppmärksammas i pressen – Språkförsvarets nätdagbok 24/2 2012

Per-Åke Lindblom: Bra att tvinga regeringen byta sina e-postadresser - Aftonbladet 24/2 2010

Regeringens engelskspråkiga e-postadresser står i strid med språklagens krav – Språkförsvarets nätdagbok 22/2 2010


(JO prickade regeringen 19/2 2010 – se ”Kritik mot Regeringskansliet, som i bristande överensstämmelse med språklagen enbart använder engelskspråkiga e-postadresser”)


Per-Owe Albinsson m.fl.: Yttrande till JO med anledning av regeringens engelskspråkiga e-postadresser – 22/12 2009

Vilka anmälningar med utgångspunkt från språklagen ligger just nu hos JO? – Språkförsvarets nätdagbok 12/11 2009

JO-anmälan av regeringens engelskspråkiga e-postadresser – Språkförsvarets nätdagbok 30/7 2009 -

Genomslag för JO-anmälan – Språkförsvarets nätdagbok 27/7 2009

Medlemmar i nätverket Språkförsvaret: JO-anmälan av regeringens engelskspråkiga e-postadresser - 10/7 2009 (se arkivet "Bara på Språkförsvaret")

Per-Åke Lindblom: Snart dags att testa Språklagen? – Språkförsvarets nätdagbok 25/6 2012

Per-Åke Lindblom: Snart slut med regeringens engelskspråkiga e-postadresser? - Språkförsvarets nätdagbok 28/3 2008

Duger inte svenska språket att styra Sverige på? – Språkförsvarets nätdagbok 28/3 2008

Regeringens e-postadresser – Språkförsvarets nätdagbok 21/1 2008

Per-Owe Albinsson: Brev till justitiedepartementet om regeringens e-postadresser – 3/2 2006

Per-Owe Albinson: Brev till statsministern – 20/7 2005

Per-Åke Lindblom: Brev till kulturutskottet m.fl - 29/5 2005

Per-Owe Albinsson:  Ingen svensk e-postadress – 10/5 2005

Per-Åke Lindblom: Fråga till socialdepartementet - 9/5 2005


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20
21
22
23
24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards