Alla inlägg under maj 2020

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 31 maj 15:38

Aftenposten den 12 maj skriver:


”– I dag skriver vi språkhistorie, innledet kulturministeren tirsdag.

For første gang skal Norge ha én enkelt lov som styrer det offentliges språkpolitikk. Det betyr blant annet en strengere linje for navn på statlige organer.

– Navn på statsorgan skal finnes på norsk og være korrekt skrevet, skriver departementet i en pressemelding.

Dette får imidlertid ikke tilbakevirkende kraft, som betyr at institusjoner som Oslo Met kan beholde sine navn.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 31 maj 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Anni-Frid (”Frida”) Lyngstad (Abba) - Även en blomma


Söndagens svenskspråkiga dikt


Blomman


När sig våren åter föder, 

Klar och ljuf, 

Dagen ler och solen glöder, -- 

Vaknar du, 

Fäster vid din bleka stängel 

Blad och knopp 

Och från gruset som en engel 

Lyftes opp.


Med din doft kring rymden ilar 

Fläkten glad, 

Fjärilns gyllne vinge hvilar 

På ditt blad. 

Ingen oren vågar kinden 

Kyssar ge, 

Daggen, ljuset, fjäriln, vinden, 

De, blott de.


När, likt plantan i sin sommar, 

Skön och blid, 

Allt det ljufva föds och blommar 

Utan strid, 

Hvarför gå här sorg och fara 

Hand i hand, 

Hvarför får ej jorden vara 

Fridens land? 


Johan Ludvig Runeberg


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 30 maj 12:40

I senaste numret av Språknytt presenterar Ingjerd T. Skaug Robin en uppdaterad analys av den franska språklagen:


”Den franske språkloven er et viktig instrument for at fransk kultur og språk skal kunne hevde seg i konkurranse med engelsk, den historiske erkefiendens språk. Loven reflekterer på interessant vis det franske samfunnet.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 30 maj 11:25

(Texten är hämtad härifrån)


Glæd jer til Sprogkræsen 7, som udkommer den 1. juni.


Her kan I bl.a læse om coronadansk, brugen af engelsk på butiksfacaderne i Holbæk, H.C Ørsteds sammentænkning af natur- og sprogvidenskab og faste udtryk som kulturens spejl.

 

Vi bringer også anmeldelser af Dansk Sproghistorie 4, Sprogvinduet af Justin Marcussen Brown, Jytte Hilden og Pia Fris Laneths Takt og tone til tiden, Bibelen 2020 og et læserbrev af dirigenten Steen Lindholm om at være sprogsur eller sprogkræsen.

 

Vi siger tak for artikler og andre bidrag til Gert Ejton, Michael Falkendorf, Ingelise Hallengren, Józef Jarosz, Steen Lindholm, Lene Lund, Martin Sand Paevaeltu, Dimitrios Papakostas, Britta Routhier og Marianne Ølholm.

Sprogkræsen 7 er redigeret af Sprogkredsens formand, Lise Bostrup.


Alle medlemmer får bladet tilsendt, og det kan bestilles for 75 kr. ved at skrive til DenDanskeSprogkreds@gmail.com.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 29 maj 12:32

I detta fall Danderyds sjukhus i Stockholm!


 


Information på svenska i stor stil först och överst. Därefter på "utrikiska" under och i mindre stil för de som "inte grejar eller vill greja det inhemska tugget. (Om man nu inte kan tyda symboler).

 

Per-Owe Albinsson 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 maj 08:00

(Texten är tidigare publicerad på Språkförsvarets vänner på Facebook)


Den tandlösa svenska språklagen lyckas inte skydda svenskans suveränitet men har fått en oväntad och ödesdiger effekt.


Så här kan man läsa i SvD:


"I november förra året fick kustbevakarna meddelande från Kustbevakningens ledning att de inte längre bör rapportera misstänkta brott som de upptäcker vid kontroller av transport av farligt gods. Farligt gods kan exempelvis vara explosivt, brandfarligt, självantändande, oxiderande, giftigt, smittförande, radioaktivt eller frätande. Kustbevakarna ansvarar för att kontrollera att transporter med farligt gods som anlöper hamnarna uppfyller de krav på märkning, emballering, packning, lastning och lastsäkring som gäller. Syftet med kontrollerna är att upptäcka brister och därigenom undvika att olyckor inträffar. Eventuella brister ska åtgärdas innan lasten får tas ombord på ett fartyg. Bristerna utreds även vidare inom Kustbevakningen och om brott misstänks lämnas utredningen över till åklagare. Sedan i höstas lägger dock åklagarna ner alla sådana ärenden som inkommer, i stället för att driva ärendena vidare i domstol. Eftersom åklagarna lägger ner ärendena uppmanar Kustbevakningens ledning kustbevakarna att sluta rapportera misstänkta brott enligt vissa regelverk.


Upprinnelsen till åklagarnas agerande är en dom från Högsta domstolen som meddelades i juni förra året. I domen fastslog domstolen att lagregler som innehåller straffbestämmelser måste finnas tillgängliga på svenska. I det aktuella målet fylldes lagbestämmelsen ut av en teknisk standard som endast fanns tillgänglig på engelska.


Domstolen ansåg att det stred mot den straffrättsliga legalitetsprincipen att ha straffbestämmelser på annat språk än svenska och uttalade ”att den enskilde måste ha möjlighet att ta reda på innehållet i straffbestämmelsen genom att ta del av regleringen på svenska”. Enligt åklagarna har domen prejudicerande verkan även för transport av farligt gods till sjöss."


Så galet kan det alltså bli när ett i grunden utmärkt syfte slår totalt fel. Svenska språket är landets huvudspråk och ska vara samhällsbärande och tillgängligt för alla invånare. Alla myndighets- och lagtexter ska finnas på svenska. Vad i hela fridens namn hindrar Transportstyrelsen, som är ansvarig för regelverket, att ordna en översättning av den engelska texten? Jo, det blir för dyrt!


Dyrare än en miljökatastrof i skärgårdsmiljö eller i någon hamn, när ett fartygs farliga last läcker ut eller exploderar, då?


Chrillo Gustafström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 maj 12:00

till den sötaste i familjen, lyder rubriken på en helsidesannons i dagens Svenska Dagbladet. Företaget som står bakom annonsen heter Buddy Pet Foods, men det är uppenbarligen ett svenskt företag, som specialiserar sig på hemkörning av främst hundmat av egen tillverkning.


Deras webbplats växlar systematiskt mellan svenska och produktnamn på engelska. Man undrar hur människorna bakom företaget har tänkt när de har utformat annonsen och webbplatsen. Det hade varit intressant att ta del av deras diskussioner. Tror de verkligen att de säljer mer för att att de blandar engelska och svenska hejvilt? Finns det verkligen människor som är så dumma och obildade att de imponeras av produktnamn på engelska?


Jag vill bara påminna om den opinionsundersökning som Novus genomförde 2018 på uppdrag av Sveriges Annonsörer. Den visade att bara elva procent av svenskarna var positiva till reklam på engelska.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 maj 11:34

Den berömda sångerskan Jenny Lind har i år uppmärksammats en del eftersom det är 200 år sedan hon föddes. När jag bodde i USA åkte jag ibland förbi en vägvisare som det stod ”Jenny Lind” på men det blev aldrig av att ta en sväng förbi orten med detta namn. När jag nu hörde om Jenny Lind på radion blev jag nyfiken på denna plats och sökte efter den på nätet.


I mitt sökande kom jag till en hemsida för en mindre stad i närheten och tänkte skicka ett e-brev och fråga om det fanns någon information om platsen som heter Jenny Lind.


Jag fick då två överraskningar. Den ena överraskningen var att denna mindre ort inte hade någon e-post adress.  Den andra överraskningen var mitt eget fel. Det gick att klicka på ”Mail” och utan att tänka såg jag framför mig en e-postadress men det kom upp en gatuadress. Just det, ”mail” på engelska betyder just ”post” i vid bemärkelse.


Här i Sverige har ”mail” och senare även ”mejl” kommit att betyda e-post. Efter denna lilla utflykt till södern i USA har jag blivit mycket noga med att skriva ”e-post” om jag menar elektronisk post och låter ”post” stå för post som brevbäraren lägger i min postlåda ute vid vägen.


Kanske finns det fler exempel där det här i Sverige har anammats en smal betydelse av ett engelskt ord och det i mötet med människor från engelsktalande länder lätt kan uppstå missförstånd.


Vill någon läsa mer om platsen som heter Jenny Lind finns lite historia här!


Annika Rullgård

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Maj 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se