Alla inlägg under december 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 december 2008 13:22


I ett inlägg på Lingvistbloggen den 29/11 skriver Östen Dahl att ”frågan om vilket språk som är viktigast verkar faktiskt inte självklart ens på Språkförsvarets blogg. I augusti skrev Per-Åke Lindblom ett inlägg under rubriken Är modersmålet alltid det starkaste språket? i samband med att Botkyrka kommun ville erbjuda invandrarelever undervisning på deras modersmål.”


Därefter citerar han följande påstående från mitt inlägg:


Men problemet är att det inte alls är säkert att hemspråket, d.v.s föräldrarnas modersmål, är barnets huvudspråk, d.v.s det språk det behärskar bäst och använder mest. Det kan lika gärna vara svenska.”


Om man läser artikeln i DN, som jag hänvisar till, framgår det att Jens Sjöström gör en generell utsaga, som helt bortser från att många elever kanske redan har gjort ett språkbyte, från föräldrarnas modersmål till svenska.


Över 70 procent av skoleleverna i Botkyrka kommun har sina rötter i ett annat land. Sammanlagt talar de ett 70-tal olika språk. Under nästa år ska dessa barn och ungdomar få möjlighet att läsa alla läroämnen på sitt eget modersmål. Skälen till det är tre, uppger kommunen. Det handlar om att förbättra resultaten och elevernas identitet, samt att satsa på den framtida arbetsmarknaden.

- Det är enkel retorik: Varför sitta av ett antal år i matte och NO när du faktiskt skulle lära dig ämnena snabbare om du fick undervisningen på ditt hemspråk?
(min fetstil), säger Jens Sjöström.


Förenklat kan man tänka sig följande undervisningssituationer:  

  • Elever som har ett majoritetsspråk eller ett stort inhemskt språk som modersmål och som undervisas på detta språk.
  • Elever som har ett nationellt minoritetsspråk eller regionalt språk som modersmål och som undervisas på detta. Ända fram till modern tid har sådana elever inte fått någon undervisning på modersmålet i många europeiska länder.
  • Elever som har ett stort inhemskt språk som modersmål men som undervisas på ett främmande språk. Detta gäller fr.a subsahariska Afrika, stora delar av den amerikanska kontinenten och vissa delar av Asien.
  • Elever, vars föräldrar har invandrat till länder med annat huvudspråk än föräldrarnas, och som undervisas på landets huvudspråk.

 När det gäller de tre förstnämnda kategorierna är det självklart en rättighet att få undervisning på modersmålet. Modersmålet är dessutom det lämpligaste undervisningsspråket. När det gäller den sista kategorin är det likaså en rättighet att få undervisning på modersmålet, men det är en helt annan fråga om modersmålet är det lämpligaste undervisningsspråket. Detta beror på om modersmålet, d.v.s föräldrarnas språk, fortfarande är barnets starkaste språk eller inte. Ett språkbyte kan ske i mycket tidig ålder.


Den här problematiken behandlar faktiskt Östen Dahl i ”Språkets enhet och mångfald”, sid. 274:


Det är odiskutabelt att barn som växer upp med mer än ett språk i sin miljö kan skilja dessa språk åt och lära sig att behärska dem var för sig. Det är dock inte så att barnet automatiskt tar till sig alla språk som talas i dess omgivning. I synnerhet när två språk förekommer i olika stor utsträckning, finns det en stark tendens att barnet ’väljer bort’ det svagare språket. En invandrarförälder som talar till barnet på sitt språk kan få uppleva att barnet svarar på landets språk eller till och med protestera mot att bli tilltalad på det andra språket.”


Ibland får jag bilskjuts hem av en arbetskollega, som är av persiskt ursprung och gift med en landsman. Hon har berättat att deras son, som är drygt tre år, svarar på svenska, när de tilltalar honom på persiska. Han har alltså gjort ett språkbyte, vilket beror på att han går på ett svenskspråkigt dagis.


Ett språkbyte kan alltså ske mycket tidigt bland andra generationens invandrare i Sverige. Så fort ett barn går ut på gården i en invandrartät förort i Sverige, måste det kommunicera på svenska, om det inte bara vill leka med barn från den egna etniska gruppen. Så fort det börjar på dagis kommer det att använda svenska som ett lingua franca liksom senare i grundskolan. Hur fort detta språkbyte går, beror på föräldrarnas medvetna språkstrategi, utbildningsnivå, bostadsort och vilka bindningar föräldrar och barn har till den egna etniska gruppen. Ju större dessa bindningar är, desto sämre svenska kommer föräldrar och barn att tala. Om barnet inte är fött i Sverige fördröjs naturligtvis denna process, ja, det kanske t.o.m inte ens sker ett språkbyte. Generellt gäller att det språk man använder mest, också är ens starkaste språk.


Det är en sak om Botkyrka kommun erbjuder undervisning på hemspråken, som föräldrar och barn kan tacka ja eller nej till. Det är en annan sak om Botkyrka kommun försöker fösa in alla andra generationens invandrarbarn i hemspråksklasser, alldeles oavsett om hemspråket, d.v.s föräldrarnas språk, är barnets starkaste språk eller inte. Det måste vara upp till invandrarföräldrarna och deras barn att avgöra vilken inlärningsstrategi som är den mest ändamålsenliga för att lyckas maximalt i Sverige. 



Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 december 2008 09:51


För första gången har världens samtliga 10 000 fågelarter fått svenska namn. Enligt TT har två ornitologer, Tommy Tyrberg och Lars Larsson, tagit fram förslag på svenska namn, som nu ska godkännas av Sveriges Ornitologiska Förening (SOF).


"Beresta fågelskådare har inte haft något behov eftersom de sedan länge använder sig av de engelska eller vetenskapliga namnen. Men för journalister, författare, översättare och resebyråfolk kommer säkert detta att vara mycket användbart" säger Anders Wirdheim på SOF.  Tidigare har bara runt en tredjedel av världens fågelarter fått svenska namn. Och bland de tropiska arterna är det bara ett fåtal som haft det, t ex struts och kondor. Men nu finns även exempelvis sumatrapåfågelfasan, madagaskargökfalk, julöspökuggla, svalstjärtad smaragd och scharlakanskronad barbett.


Detta berikar svenska språket, menar jag, även om nu dessa namn inte kommer att vara i var mans mun precis. Och man har verkligen tagit vara på svenskans möjlighet att bilda sammansatta ord - onekligen en praktisk finess i vårt språk.


Susanne L-A

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 december 2008 14:10


(Texten, som är lätt redigerad, är hämtad från Språkrådets webbplats)


Informationstekniken är ett självklart inslag i snart sagt alla sammanhang i det moderna samhället, så även på språkets domäner. Idag omges vi av språkteknik av skilda slag: stavningskontroller, maskinöversättning, röststyrda tjänster, digitala ordböcker, kommunikation via chatt, sms och andra moderna medieformer. Antologin ”Tekniken bakom språket” beskriver den mer eller mindre dolda tekniken bakom språket.

Tekniken bakom språketBoken har fyra olika teman:
1. Vad IT och språkteknologi kan användas till i praktiken: avancerad informationssökning, översättning mellan språk, talbaserade tjänster m.m
2. Hur sådan teknik påverkar språk och språkanvändning, till exempel ungdomars skrivande på nätet.
3. Hur tekniken kan användas för att underlätta forskning om språk och skrivande, t.ex genom att låta registrera och databehandla allt en skribent gör på datorn under skrivandets gång.
4. Vilken samhällelig och demokratisk betydelse tekniken har i att göra information tillgänglig för alla på webben.



 

Redaktör är Rickard Domeij vid Språkrådet. I boken medverkar Peter Gärdenfors, Jana Holsanova, Kenneth Holmqvist, Nils Holmberg, Anna Sågvall-Hein, Olov Engwall, Lars Iselid, Lars Våge, Jussi Karlgren, Funda Denizhan, Trond Trosterud, Sjur Moshagen, Sylvana Sofkova Hashemi, Staffan Larsson, Ola Karlsson, Ylva Berglund, Kirk Sullivan, Eva Lindgren och Ingmarie Mellenius.

Språkrådets skrifter 9. ISBN 978-91-7227-630-7. Norstedts Akademiska Förlag. 264 sidor. Pris 200 kr.

Genom ett erbjudande från Norstedts kan man köpa boken för 130 kr. Ladda ner erbjudandet (pdf) eller läs mer om boken hos Norstedts.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 december 2008 20:34


Nyligen anordnade T9-bloggen  - se också tidigare blogginlägg - en tävling där vanliga mobilanvändare fick föreslå nya ord till mobiltelefonernas ordgissningsfunktion T9.  Tävlingen är nu avgjord.


Ur Topp 100 vaskar vi fram de tio populäraste orden:


1.    mobilen
2.    snygging
3.    borste
4.    skit
5.    krya
6.    hallon
7.    gurka
8.    makaroner
9.    godmorgon
10.    älsklingen


De flesta orden verkar rimliga i sammanhanget. Vad får vi till middag? Makaroner! Hur mår du? Skit! Men vad gör "hallon" på sjätte plats? Det är nästan så att man misstänker att det är ett modernt kodord, som egentligen står för någonting helt annat, i stil med "rosebud" i filmen "Citizen Kane".


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 december 2008 20:21


Reinhold Enquist har utkommit med en ny bok med titeln ”Varför språkstrid i Finland? Därför?”. Ur presentationen:


Finlands historia berättas på två mycket olika sätt. Den långa och korrekta versionen bygger på det faktum att Finland uppstod långsamt som en del av Sverige med start redan före vikingatiden, på samma sätt som andra perifera delar av landet utanför huvudaxeln Mälardalen–Stockholm–Åbo. Den korta och till stor del felaktiga versionen bygger på det finska nationalitetsbyggets behov och dess ultranationalistiska tongångar främst under masspsykosernas tidevarv mellan världskrigen, men rötterna går långt tillbaka i tiden. Enligt denna äktfinska version uppstod Finland först efter Rysslands erövring av Sveriges östra rikshalva 1808–1809, innan dess var området en av Sverige förtryckt ”koloni”. Boken refererar motiven bakom, och olikheterna i, dessa uppfattningar samt beskriver hur historieuppfattningen kontinuerligt har påverkat dagspolitiken. Det mest påtagliga är den språkstrid mellan ”finskt” och ”svenskt” som pågått sedan 1800-talets mitt fram till våra dagar. En på nationalistiska övertoner byggd konstlad konflikt, som även tidvis färgat av sig på relationerna mellan Sverige och Finland.”


Boken - ISBN: 978-952-9812-07-3 - kan beställas från AdLibris och kostar c:a 230 kronor. 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 december 2008 20:01


är på väg.  Det innehåller bl.a följande artiklar, som presenteras på sista sidan av tidskriften:


 "Hvad taler de mod nord? ’Hun talte norsk’, siger vi rask væk i Danmark, men hvad mener vi med dét? ’Norsk’ dækker jo over to sideordnede, om end beslægtede skriftsprog, nynorsk og bokmål, der begge forstås af langt de fleste nordmænd. Også samisk og kvænsk hører til mangfoldigheden i det norske. Kvæner er efterkommere af finske indvandrere, som slog sig ned i Finnmark. Professor Lars S. Vikør skriver om sprogforholdene i Norge på baggrund af Kultur- og kirkedepartementets tilstandsrapport Mål og meining. 


Nordiske sprog – nu med engelsk? Hvor mange engelske ord bruger vi egentlig i dag? Bruger vi flere end nordmændene ogsvenskerne? Og hvad med islændingene, Nordens sprogrensere? I hvilke genrer er vi mest tilbageholdende med at importere fremmed sprogstof? Hvad blev der af den dansksprogede stillingsannonce – og hvordan besvare sådanne spørgsmål videnskabeligt? Et stort anlagt forsøg er gjort under overskriften Fire dagar i nordiske aviser, som her anmeldes af anglisten Henrik Gottlieb. Som den mest overraskende konklusion står vel nok, at nordmændenes flirten med anglicismerne er blevet til en forelskelse.


Et lidenskabeligt forsvar for det spanske sprog En selvbestaltet medieelite har ’grebet mikrofonen og nægter at give slip på den’, skriver den spanske sprogmand Álex Grijelmo i sin nye bog. Det spanske sprog tales af 400 millioner mennesker og har en alt for lang og rig tradition til at blive manipuleret af hvem som helst på en hvilken som helst måde, mener Grijelmo. Han frygter et brud på det spanske sprogs enhed og råder Det Spanske Akademi til at spille en mere udfarende rolle. Læs førsteamanuensis Annette Myre Jørgensens anmeldelse af en perspektivrig bog, der ikke blot opstiller problemer, men også tilbyder løsninger.” 


Prenumeration kan beställas här.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 december 2008 14:58


Peter Englund höll i sin egenskap av direktör för Svenska akademien ett tal i samband med Akademiens högtidssammankomst den 20/12. Talet handlade naturligtvis om svenska språket och är ett retoriskt mästerstycke. Vi plockar ut ett längre citat som smakprov:


"Man märker när sommarsemestern inletts på de stora tidningarna och de glada vikarierna strömmat in för att fylla de ledigas platser. Då dyker det nämligen ofelbart upp artiklar långt mer spännande än korrekta. Det går knappast en sommar utan att cancerns gåta blivit löst. Igen. Förra sommaren drabbades vi av ett slags rötmånadshistoria i form av ett förslag om att helt och hållet avskaffa svenskan för att istället ersätta den med engelskan. Författaren var professor, i nationalekonomi bevars, och jag avstår här från att nämna hans namn och bidra till den herostratiska ryktbarhet han så uppenbart åstundar. Och huvudskälet till att han ansåg att svenskan måste försvinna var – givetvis, vill jag utbrista – ekonomiskt. Vad kan man säga? För den som i sin verktygslåda enbart har hammare ser vart problem ut som en spik. Vaga löften om förhöjd konkurrenskraft och något ökade vinster kan idag användas för att rättfärdiga snart sagt vad som helst. Det finns inget så heligt att det ej kan utmönstras som handelshinder.


Det är som om några vill leka tingo med oss. Ord efter ord bärs bort ur det hem som är vårt språk, och ersätts med anglosaxiska ungefärligheter. För det är givetvis engelskans stadiga innästling i både ordförråd och grammatik som har varit, är och kommer att vara vårt stora problem.


Som vi vet, sker detta på alla områden. Men vissa på universitet och högskolor går i täten. Särskilt brydd kan man bli över att just humanister kan visa upp sådan iver att få stoltsera med en engelska som inte sällan är lätt barnslig. Som någon har påpekat: på sitt förstaspråk säger man vad man vill, på sitt andraspråk vad man kan. Ända sedan Stiernhielms tid har svenska lärda funnit det naturligt att uttrycka sig på folkspråket. Vi kan nu för första gången sedan 1600-talet se hur man aktivt vänder sig bort från svenskan, och inte sällan på oklara grunder. Ibland handlar det helt uppenbart om att säkra sina budgetar genom att locka till sig utländska studenter, ibland är det fråga om en moderusning mot något slags inbillad framtid, oaktat vad detta kan leda till."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 december 2008 10:42




På Facebook har det startats en grupp "På godt dansk - afløsningsord, som mycket gärna vill


"have svenskere og nordmænd med i denne gruppe da vi mener at vi sprogligt kan inspirere og lære af hinanden i Skandinavien (Norden) og desuden for så vidt muligt burde forsøge at vælge lignende ord i stedet for engelsk-amerikanske gloser.

Det er eksempelvis uheldigt at man i sin tid ikke kunne beslutte sig for et fælles afløsningsord for "computer" i de tre skandinaviske lande (f.eks. datamaskin(e)), men nu bruger tre forskellige gloser."


I ett läge då danska, norska och svenska samtliga förlorar domäner till engelskan är den mellannordiska språkförståelsen och samarbetet viktigare än någonsin.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13
14
15
16
17 18
19
20 21
22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards