Alla inlägg under oktober 2007

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 oktober 2007 12:44

Bent Pedersbæk Hansen, ordförande för Modersmål-Selskabet, intervjuades av Poul Friis i P1 Danmarks radio den 23/10 och sade följande:


"Naturligvis skal folk på et akademisk niveau være i stand til at tale fremmedsprog og specielt og især måske engelsk, og det er klart at man må kunne følge med i faglig litteratur på engelsk (det har professorerne kunnet siden Holbergs dage, deri er der ikke noget nyt), og man må naturligvis kunne kommunikere med sine kollegaer i udlandet når man har nået nye forskningsresultater, men de ny tanker som skal tænkes, og den faglige udvikling foregår bedst på modersmålet. Det er på modersmålet vi kan være kreative.


Prøv engang at foretage en associationsprøve. Man tror man er glimrende til engelsk, og skal så lave en række associationer på engelsk. Det kan man ikke; ja, man kommer ikke så langt. Det får de overraskende spring. Det nye kan man bedst på sit modersmål.


[Om problemen mecd att undervisa på engelska:)


Efterhånden som engelsk trænger frem, bliver undervisningen dårligere. Det vil blive vanskeligere at forstå de danske professorer og de danske lærere som underviser de studerende. Man kan nu engang ikke undervise på et fremmed sprog så godt som man kan på sit eget sprog, så godt som på sit modersmål.


Jeg har selv prøvet at undervise på engelsk. Vi havde på det gymnasium hvor jeg var, en såkaldt IB-afdeling (International Baccalaureate), og dér underviste jeg i en slags videnskabsteori. Først og fremmest kræver det en voldsom forberedelse (man kan forberede sig fra mange problemer), men selve spontaniteten i undervisningen, det med at finde på eksempler og alt hvad der kan gøre en undervisning levende, det bliver kunstigt når det skal foregå på et fremmedsprog.


Jeg troede selv på at jeg var nogenlunde til at tale engelsk, men hvordan f.eks skælde ud på engelsk og finde den helt nøjagtige valør af ordene? Når man står over for en klasse på 28 elever, skal man balancere og kunne finde en vis ironi for at få undervisningen til at fungere, og det er altså svært på engelsk.


Hvis man skal forklare et eller andet ord for sine elever på engelsk, f.eks. en cykel, så kan man godt de mest almindelige ord for sådan en på engelsk, men kommer man ud i egerne og kranken, så kniber det!


Källa: Budstikken


Liten dansk ordlista:


især = särskilt

måske = kanske

faglige = ämnesmässiga

spring = hopp, språng

kunstig = konstgjord; konstlad

egerne = ekrarna

kranken = pedalfästet


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


Av Nätverket Språkförsvaret - 30 oktober 2007 11:27

Helsingfors universitet har antagit nya språkprinciper. Principerna drar upp riktlinjerna för nationalspråkens, finska och svenska, engelskans och övriga främmande språks relationer och ställning i universitets verksamhet.


Den bärande tanken är att internationalism och mångspråkighet är rikedomar som ett bildningsuniversitet vill utveckla. Å andra sidan uppmuntras studerande, anställda och forskare att värna om de inhemska språken till exempel genom att publicera nya forskningsrön på finska och svenska.

– De två olika riktningarna kolliderar inte utan kan kombineras om man uppmärksammar alla aspekter, säger prorektor Thomas Wilhelmsson, som lett beredningsarbetet. Detta förutsätter ändå genomtänkta principer.

Språk skall kunna användas flexibelt i olika situationer, också i undervisningen, för att åstadkomma en levande språklig interaktion. Man utgår från att finskspråkiga förstår svenska och svenskspråkiga finska, trots att man inte talar det andra språket flytande. Dessutom förutsätts de flesta förstå även engelska.

Universitetet håller även kvar examenskraven på det andra inhemska språket trots att ämnet blivit frivilligt i studentskrivningarna.

– De studerandes försämrade kunskaper i svenska kan bli ett stort problem som behöver åtgärdas. Uppgiften att lära unga människor svenska förskjuts från skolorna till universiteten men vi har inte fått resurser till det, säger Wilhelmsson.

I vardagen syns universitetets mångspråkighet bland annat i att centrala dokument, broschyrer, namn på enheter, skyltar och webbsidor görs på finska, svenska och engelska. De svensk- och engelskspråkiga webbsidorna skall ha heltäckande beskrivning om undervisning på respektive språk.


Språkprinciperna kan laddas ner från nätet. Källa: Pressmeddelande från Helsingfors universitet.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 oktober 2007 17:47

"Engelsk likner på et pidginspråk (et forenklet blandingssprog der bruges som fællessprog f.eks af handelsfolk, red.) i at det er et blandingsspråk. Det har også et enkelt formsystem (morfologi). På den andre siden er ordforrådet svært stort, og måten ordene settes sammen på (syntaks og fraseologi), er komplisert. Stavingen alene skulle tilsi at engelsk ikke er egnet som verdensspråk. Disse ordene rimer for eksempel: by, hi, die, dye, sigh, eye, aye, buy. Men ikke disse: bough, tough, though, through, thorough, trough.


På tross av at det ikke fins noen klar språklig begrunnelse, er engelsk blitt det nærmeste vi kommer til et verdensspråk. Bakgrunnen er utviklingen av England som kolonimakt og leder for den industrielle revolusjon, og USAs inntreden som politisk og økonomisk stormakt."


Hämtat från Stig Johansson och Anne-Line Graedler: Rocka, hipt og snacksy. Om engelsk i norsk språk og samfunn, 2002, s. 48. via Modersmålskredsen.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 oktober 2007 20:34

Fexco Nordic var en av de tre arbetsplatser som måndagen den 22/10 belönades för inspirerande integrationsarbete vid "integrationens egen Oscarsgala". Fexco har sitt nordiska huvudkontor i Trelleborg och är ombud åt Western Union, som sysslar med att skicka pengar mellan privatpersoner över hela världen.


Enligt vd Mikael Anderzén erbjuder Fesco sina kunder service på deras modersmål och med kulturell kompetens, vilket höjer servicegraden och därmed utgör en konkurrensfördel. På Fesco arbetar 55 unga människor med ursprung i 30 olika länder. I fikarummet möts iranier och irakier utan problem. Folk från det forna Jugoslavien kan också samsas. En av de anställda, Zaman Khalil, säger:


"Vi har kommit förbi det där med grupperingar, och det är svenska som gäller."


Källa: Dagens Nyheter 23/10 2007


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 oktober 2007 11:29

Donald Tusk, som ledde Medborgarplattformen till valseger och som med största sannolikhet kommer att bli Polens näste premiärminister, är också kasjub. Han har sedan länge varit medlem och haft ledande ledande positioner  i den kasjubiskt-pommerska föreningen. Föreningen har kämpat i 50 år för att kasjuberna ska erkännas som etnisk grupp och att språket ska ges status som regionalt språk. Detta erkännande kom till slut genom polsk lag år 2005.


Enligt 2002 års folkräkning uppgav 53000 människor att de huvudsakligen använde kasjubiska i hemmet. Förmodligen är antalet som kan tala kasjubiska betydligt större, eftersom det länge har funnits en indirekt press på kasjuberna att överge sitt språk till förmån för polskan. Kasjubiskan har längre betraktats som en polsk dialekt, men en polack har mycket svårt att förstå kasjubiska, som delvis har en annan bakgrund än polskan.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 oktober 2007 11:51

I en notis i Berlingske Tidende den 22/10 2007 framgår det att vart fjärde danskt företag infört engelska som koncernspråk, enligt en undersökning av Dansk Industri. Företagen använder engelska för att rekrytera nya internationella medarbetare och integrera dem i organisationen. All e-post skrivs på engelska, alla referat nedtecknas på engelska och alla möten försiggår på engelska.  Helt problemfritt är det dock inte:


 ”Ulempen er, at ikke medarbejdere i en virksomhed er lige gode til  engelsk. Når man taler engelsk , taber man også de fine nuancer i sproget, fordi det ikke er ens modersmål. Men til gengæld er de andre gevinster det værd, siger Henning Korsbæk Frandsen.”


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 oktober 2007 23:44

Enligt en notis i ColomboPage News Desk, Sri Lanka, den 3/10, sade den brittiske höge kommissionären Dominick Chilcott på Burgher Associations årliga möte härförleden i  Colombo att om han fick chansen skulle han ändra på den språklag, som slår fast att singalesiska är det enda officiella språket och göra engelska till arbetsspråk på Sri Lanka. Han menade att alla regeringar efter självständigheten hade genomfört åtgärder, som gynnade singaleserna och missgynnade de etniska minoriteterna. Han sade också att det hade blivit allt viktigare för medborgarna i Sri Lanka att kunna tala, läsa och skriva god engelska. ”English is the gateway to the world of ideas outside Sri Lanka, ” underströk han. Han medgav dock att den brittiska kolonialadministrationen tidigare hade favoriserat tamiler framför singaleser. Härska genom att söndra, som det heter. 


Den här gången försöker nog Chilcott bara att söndra, medvetet eller omedvetet. Det vore bättre om Sri Lanka lagfäste två officiella språk, singalesiska och tamil, med den finländska språklagen som förebild. Detta skulle kanske bidra till att minska de etniska spänningarna på ön.  Självklart borde de två största etniska grupperna lära sig varandras språk och därefter engelska, eller något annat stort främmande språk. I motsats till Chilcott tänker jag inte lägga mig i språksituationen i Sri Lanka, annat än på detta högst beskedliga sätt.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.
Av Nätverket Språkförsvaret - 20 oktober 2007 17:12

I en krönika i Svenska Dagbladet den 22/9 berättar Karin Ström att hennes musiksmak har förändrats:


"Och det har inte ens fallit mig in att reflektera över det – förrän nu, när det plötsligt slog mig att den svenskproducerade musiken i mitt dagliga lyssnande har ökat från typ 3 till säkert 60 procent.

Tanken att något skulle vara 'bra för att vara svenskt' – vilket var en fullt gångbar fras för tio år sen – finns inte längre idag. Modet har sett en liknande utveckling. Det är bara Rodebjer, Acne, Whyred, Minimarket, Velour, Dagmar, Hope och Fifth Avenue Shoe Repair för hela slanten. Är det ens någon som kan komma på ett utländskt märke som varit på tapeten på sistone? Det har skett en totalförsvenskning av vår livsstilskonsumtion. Vilket jag tycker är ­jävligt sunt. För hur tröttsamt var det inte med naturlagen som sa att något automatiskt var mycket coolare för att det kom från England ­eller USA? Äntligen verkar vi har fått lite självförtroende. Bra
!"


Det är samma faktor, d.v.s föreställningen att engelskan är så mycket "coolare", mera innehållrik och mera nyanserad, som leder till onödig inlåning av engelska ord i svenskan.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17 18
19
20 21
22
23
24
25 26 27 28
29
30 31
<<< Oktober 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards