Alla inlägg under februari 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 februari 2012 19:08

   

Det senaste exemplet på städer och/eller regioner som vill heta något på engelska är Uppsala. I en artikel i Uppsalatidningen berättas om planer på att göra Uppsala till ”staden där vi bryr oss”. I papperstidningen (men inte i nätupplagan) finns bild på en logo med blandspråket svengelska: City of Care/Uppsala - där vi Bryr oss/om oss Själva/Andra/Naturen.


De som ligger bakom är Uppsala föreningsråd, kommunens renhållningsprogram och framför allt föreningen Life-Link med sin grundare och ordförande Hans Levander. Den senare framhåller i artikeln att konceptet plockats från föreningen, som arbetar med värdegrundsfrågor i skolor i olika länder, och där man använder begrepp som Care for Myself, Care for Others, Care for Nature. Och nu vill man ”testa på kommunnivå”.

 

Syftet med föreningens arbete må vara vällovligt, men ur språklig synpunkt är det valda mottot misslyckat. För det första ytterligare ett tillskott till floran av engelska eller svengelska deviser. För det andra ger begreppet City of Care andra associationer än vad det handlar om, nämligen sjukvård och sjukhus. Min första reflektion när jag såg det var att det handlade om vård, kanske någonting om att Uppsala hade bra sjukvård, med Akademiska sjukhuset osv. Även Fredrik Wikingsson (Filip och Fredrik) sågar uttrycket, och gör också spontant kopplingen till sjukvård när han tillfrågas om vad han tycker om det: ”City of Care, har det med sjukhuset att göra?” Hans Levander får i artikeln frågan om varför man använder engelska, och svarar: ”Begreppet 'care' speglar bättre de två dimensionerna, att man både bryr sig och bidrar till förändring. Man tappar lite av klangen i ordet om man översätter det.” Jag misstänkte att hans påstående om ordets dimensioner bara var löst tyckande, så jag frågade en annan av Språkförsvarets medlemmar, Jonathan Smith som är infödd engelsman och bor i Sverige, hur han ser på saken, och han säger. ”För mig och för den överväldigande majoriteten av infödda engelsktalande skulle 'City of Care' ge intrycket av en vårdstad, en stad vars ekonomi byggs på vården, sjukhus, skyddade verkstad och boende för utvecklingsstörda.” Han tillägger att han tycker det låter som ett typiskt svenskt påhitt.

 

Sammantaget alltså ytterligare ett misslyckat försök från en svensk stad att verka ”internationell”.

 

Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 februari 2012 19:23

I morse nåddes jag av det djupt beklagliga beskedet att Arild Hald Kierkegaard (född 1979) hade gått bort. Han var en utomordentlig kämpe för det danska språket och tillika en sann nordist. Arild var en av de drivande krafterna bakom Budstikken 2007 – 2009. Efter att Budstikken hade lagts ner som papperstidning, frågade han om Språkförsvaret inte ville lägga ut ett särskilt Budstikken-arkiv på vår webbplats. Alltsedan Budstikkens start hade jag tämligen ofta mejlkontakt med honom, men träffade honom bara en gång i Köpenhamn 2008. Sist jag hade kontakt med honom var runt den 6 februari, då han berättade att hans recension av Språkförsvarets antologi i Sprogmuseets blogg också hade publicerats i Flensborg Avis. Hans artiklar finns samlade i författararkivet och hans Facebooksida kommer att fungera som minnessida en tid framöver.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 februari 2012 15:07

Svenska Skidförbundet

Riksskidstadion

791 19 Falun


Varför presenterar ni er i Sverige som Ski team Sweden x-country istället för Svenska längdskidåkningslandslaget? Ni känner väl ändå till att praktiskt taget alla svenskar förstår svenska bättre än amerikanska/engelska? Ser ni upp till den amerikanska och brittiska längdskidåkningen på något vis? Skäms ni för att ni är svenskar? Eller finns det andra skäl?


Vad svaret än må vara ser jag fram emot det.


 Med vänlig hälsning


 Gunnar Lund


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 februari 2012 19:53


Chansen finns faktiskt, även om den är liten. Finland skickar nämligen Pernilla Karlsson, som sjunger balladen ”När jag blundar” på svenska. Om det ska bli fråga om två bidrag på svenska till Baku, krävs det dock att Björn Ranelid och Sara Li vinner den svenska finalen i Melodifestivalen med sin ”Mirakel”. Det verkar som om de övriga finalisterna inte kommer att sjunga på svenska.


”Mirakel” är en mycket okonventionell schlagerlåt. På en vadslagningssajt får man pengarna tillbaka 125 gånger om, om Mirakel vinner.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 februari 2012 20:04


I ett inlägg på Ruotsinsuomalaisten postilista den 11/12 2011 skriver Kaarlo Voionmaa, en av medförfattarna till ”Sverige behöver en språkstatistik som bygger på fakta – inte gissningar”, som ingår i Språkförsvarets antologi, apropå sverigefinländarnas antal:


Gång efter annan kom det uppgifter under programmet om hur många vi sverigefinnar är. Ingen berättade att det inte finns någon pålitlig statistik. Jag har själv tillsammans med vissa andra skrivit om detta i  Språkförsvarets antologi Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva. ("Sverige behöver en språkstatistik som bygger på fakta - inte på gissningar", s. 131 - 134). Min uppskattning är att om vi räknar efter de fakta som är tillgängliga, så kommer vi kanske upp i 100 000 sverigefinnar. Det är personer som dagligen använder finska och som därmed ingår i den finsktalande minoriteten i Sverige.


Jag räknar så här: barn som i grundskolan är berättigade till modersmålsundervisningen i finska är 9900 till antal. De är mellan 6 - 15 år gamla, dvs. de utgör 10 årskullar. Varje årskull är c:a en procent av hela befolkningen. Fertiliteten har sjunkit under senare decennier, och procentsatsen är därför kanske lägre. Alltså, de  9900 ’finskungarna’ står för 10 % av den sverigefinska gruppen som helhet, vilket i runda tal ger 100 000. Inte 475 000 som är RUAB:s något opålitliga prognos över hur många som förstår finska. Jag förstår t.ex ryska men är inte ryss. Det finns även uppskattningar som bygger på befintlig statistik över antalet inflyttade finländare och deras avkomlingar här i Sverige. Då hamnar man på runt 674 000 personer. Å andra sidan, jag är själv tysk i femte generationen, men känner mig definitivt inte som tysk.


Eftersom jag varken är ryss eller tysk, så förefaller det sannolikt att antalet sverigefinländare är närmare 100 000 än 475 000. Vi utgör absolut inte en minoritet på en halvmiljon som bl.a programledaren påstod. Sedan kan man fråga sig varför representanter för sverigefinska akademiker och föreningsaktiva så gärna vill ha det till så höga siffror. Varför driver de inte frågan om språkstatistik, så att minoritetspolitiken på denna punkt kunde vila på fakta och inte på fiktion? Även här kunde man följa det finländska exemplet då man i Finland för en sådan statistik.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 februari 2012 18:50

Att läsa en text på webben är inte samma sak som att läsa en bok eller en tidning. Därför bör man också skriva på annat sätt när man skriver en text avsedd för webben. Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) har gett ut en handledning, Skriva för webben, som författats av Erik Geijer. 


Stiftelsen för internetinfrastruktur ger regelbundet ut skrifter, som antingen kan läsas direkt på nätet eller som kan beställas gratis till brevlådan.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 februari 2012 12:15

Stockholms Handelskammare anordnar ett seminarium den 14/3 med denna rubrik om affärsmöjligheterna med Tyskland. Rubriken illustrerar samtidigt ett problem. Den tyska exporten till Sverige har fortsatt att öka, medan den svenska exporten till Tyskland har minskat. Under samma tid har kunskaperna i tyska försämrats i Sverige. Många företag tror dessutom att det räcker med engelska överallt och förstår inte att det bästa sättet att göra affärer med Tyskland sker - på tyska.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 februari 2012 10:43

Så har då den galopperande angliseringen fått ett "kungligt" ansikte i och med Ockelboprinsens uttalande om dotterns födelse: "Känslorna är lite all over the place." Eller menade han "palace"? Hur som helst - vad säger det om en av landets främsta galjonsfigurer, när han i ett känsloladdat ögonblick måste ta engelska till hjälp för att uttrycka sin lycka ...?


Hillo Nordström

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3
4
5
6 7
8
9
10
11 12
13 14 15 16
17
18
19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29
<<< Februari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards