Alla inlägg under november 2021

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 november 2021 12:54

I går kväll upplevde jag något konstigt när jag var på väg hem från jobbet vid åttatiden på kvällen. Två män, som såg ut att vara svenskar, klev in i en skåpbil som de hade parkerat på Blekingegatan på Södermalm i Stockholm. Den ene ropade först på perfekt svenska, sedan på engelska till en annan man som kom gående på trottoaren i rask takt. 


Trottoarmannen, som också såg ut att vara svensk, talade även han först perfekt svenska för att sedan övergå till engelska. Männen i skåpbilen smällde igen bildörrarna och körde i väg. Trottoarmannen var på väg till en annan skåpbil som stod parkerad några meter framför den första skåpbilen.


Jag kunde inte hålla mig utan ropade ”Hallå!” efter trottoarmannen. Han vände sig om och frågade irriterat vad jag ville. Han sade att han var jäktad och inte hade tid att prata med mig. Jag undrade hur det kom sig att mannen i den andra skåpbilen och han först hade talat svenska för att kort därefter övergå till engelska. Mannen sade att det inte var viktigt, hoppade in i skåpbilen där ännu en man satt och for i väg.


Min fråga, som lämnades obesvarad, anser jag vara synnerligen viktig.


Christina Johansson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 29 november 2021 16:36

”Enligt en studie från språkinlärningstjänsten Preply kommer mandarin, spanska, engelska och hindi att vara de fyra mest talade språken i världen år 2050. Alla dessa språk kommer att se en ökning av antalet modersmålstalare, enligt studien, med engelska och spanska som noterar de största ökningarna med 44 procent. Medan mandarin kommer att ha nästan 1,2 miljarder som modersmålstalare år 2050, kommer Kinas åldrande befolkning och minskande födelsetal att begränsa den prognostiserade tillväxten till bara 27 procent.”


Källa: Wa.de


Jag har tyvärr inte hittat Preplys undersökning på nätet. Jag är nämligen skeptisk till förutsägelsen att antalet engelska modersmålstalare skulle öka med 40 procent fram till 2050. Att det skulle öka som lingua franca är dock fullt möjligt. De länder, där engelska fungerar som huvudspråk och modersmål för en stor del av befolkningen, nämligen USA, Kanada, Storbritannien, Irland, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland utmärks inte av några höga födelsetal. Ett möjligt undantag är Sydafrika, men frågan är om det också gäller den engelskspråkiga minoriteten i landet. Preplys undersökning bör tas med en stor nypa salt.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 november 2021 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Monica Zetterlund - Underbart är kort


Söndagens svenskspråkiga dikt

 

Skräddaren tråcklar ihop ännu en sommarkväll,

den har försvunnit in i novemberkvällens

hjärnvindling, en skörhet som knappt ryms

i en tändsticksask men som plötsligt behövs

och som finns där, just där, när det nödvändiga

står gnistrande klart –


Bengt Berg


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 november 2021 08:00

I detta debattprogram i NRK diskuteras fenomenet att allt fler norska ungdomar pratar engelska med varandra:


Jag hade också tidigare läst om detta fenomen i Norge. Orsak anges vara inflytande från sociala medier. Men häromveckan blev jag påmind om att fenomenet existerar även i Sverige. Jag åkte bil in till Stockholms centrum. Chaufförens syssling från Sydsverige fick plötsligt ett textmeddelande på mobilen från sitt barn, som jag uppfattade befann sig i de lägre tonåren, som var på engelska. Jag frågade dem båda hur vanligt det var att svenska ungdomar, speciellt i de lägre tonåren, pratade engelska med varandra i stället för svenska. De menade att det var ganska vanligt, särskilt i deras kretsar. Varför, frågade jag. Engelska var "neutralt" enligt ungdomarna.


De som intervjuas i det norska debattprogrammet befinner sig dock i de övre tonåren eller är unga vuxna.


Min fråga: Finns det fler besökare till nätdagboken som stött på detta fenomen hos barn och barnbarn och deras vänner och bekanta?


Peter Rutger Pierrou

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 november 2021 08:00

 

Beteendet kan, med lätthet, även appliceras på att det offentliga Sverige inte låtsas om samt vägrar att tala om det alldeles uppenbara:


Nämligen de allt fler och för Sverige världsunika (inget annat land tillåter dem) fullt ut skattefinansierade språkbytesskolorna med Internationella engelska skolan i spetsen, vilka förstör svenska språket hos elever.


Frågan är varför vi i Sverige ska tillåta dessa skolor när inget annat land gör det och deras verksamhet dessutom går fullständigt stick i stäv mer den svenska språklagen som nu har tolv och ett halvt år på nacken.


Det finns ett starkt fokus på religiösa friskolor och det med all rätt. Det måste dock till ett allmänt uppvaknande och rejält ökat fokus på dessa dödgrävare (språkbytesskolorna) av det svenska språkets ställning.


Deras förmenta tvåspråkighet leder i praktiken till en degradering av svenskas ställning, eftersom ett större språk tenderar till att tränga undan ett mindre om de ges likvärdig status. Jämför exempelvis situationen för svenskan visavi finskan i Finland. På pappret är språken jämbördiga men i praktiken definitivt inte. Vi kan hamna i den situationen i Sverige också eller rättare sagt: Vi är på väg att göra det men har gentemot engelskan.


Skolorna är inte ens fullt ut tvåspråkiga eftersom engelska  används som undervisningsspråk i tyngre och ofta även i fler ämnen än svenska. Dessutom trycks hårt på anglosaxiska traditioner. En rent kolonial verksamhet i mina ögon.


Svenska, vårt officiella huvudspråk  är alltså degraderat till ett att vara andraspråk - i  svensk  skola!

Detta till förmån för det icke-officiella språk som engelska de facto är i landet.


Hur kan våra folkvalda tillåta och inte låtsas om denna pågående och tilltagande degradering av svenska språket (och därmed på sikt även i samhället i stort) svensk skola?


Alla goda krafter måste hjälpas åt med att stärka svenska språkets ställning. Såväl inom skola som i hela samhället.


Per-Owe Albinsson 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 25 november 2021 08:00

Återigen har det älvdalska språket hamnat bland de erkända språken. Detta tack vare 22-årige Harris Mowbray i Washington och den statliga svenska Punktskriftsnämnden. Om ungefär ett år ska det finnas punktskrift och datorprogram så att älvdalska böcker och texter kan läsas också av blinda och synskadade varhelst i världen de är. Och erfarenheterna från detta projekt kan hjälpa de minoritetsspråk i Sverige som ännu inte har punktskrift, enligt punktskriftsnämnden.


Det är en ganska spännande historia. Den börjar i Kalifornien där den nu 22-årige och språkintresserade Harris Mowbray för snart tio år sedan fick höra talas om älvdalska eftersom han var intresserad av nordiska språk.

Tiden gick och Harris började så småningom intressera sig för Braille-skrift, eller punktskrift som kanske de flesta säger. I dag studerar han internationella relationer och diplomati i USA:s huvudstad Washington. Men intresset av att hjälpa små och hotade språk med punktskrift har han kvar.

– Jag är speciellt intresserad av små och hotade språk och har jobbat med punktskrift för språk i hela världen, bland annat i Kaukasus, Afrika och Polynesien. Jag gjorde ett förslag för karelskan i Ryssland, men den ryska regeringen stoppade det, berättar han.


Här i Sverige gick det bättre. Den statliga Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) där Punktskriftnämnden ingår var mycket positiva då de fick Harris Mowbrays förslag. Nämndens sekreterare Björn Westling:

– Punktskriftsanvändare har rätt att tillägna sig litteratur och annat, även om det är på älvdalska, säger Björn som fortsätter:

– Jag har ingenting emot att ni tar detta som ett erkännande av älvdalskan som ett språk, rent språkligt så verkar det ju vara så.

– Vi sätter nu igång ett projekt inom nämnden och vi har givit Fredrik Larsson i uppdrag att jobba med detta.

Någon gång på vårkanten ska arbetet med att göra de nya punktskriftstecken som behövs, för att man ska kunna skriva och läsa älvdalska, vara färdigt.


 

Björn Westling, sekreterare i Punktskriftsnämnden, har satt i gång projektet med att göra punktskrift för det älvdalska alfabetet.

 

Då har också dataprogrammen som behövs för att översätta datortext till punktskrift och tvärtom uppdaterats. För att detta ska gå måste älvdalskan, liksom andra språk i världen, ha en ISO-kod, som talar om för datorn vad det är för språk det handlar om. Och en ISO-kod, det fick älvdalskan av organisationen SIL för flera år sedan.


När arbetet med att göra ett punktskriftsalfabet för älvdalska är klart så kommer blinda och synsvaga att kunna få texter som finns i elektronisk form översatta till punktskrift om de har de hjälpmedel som behövs och som regionerna kan ordna fram.


Man ska kunna delta i till exempel den kurs ”Älvdalska bytes mot armhävningar” som sedan ett år går dagligen på Facebook. Och man ska kunna skanna in litteratur och texter på älvdalska och läsa eller få den utskriven som punktskrift om man har rätt utrustning.

– Då får älvdalska samma förutsättningar som engelska, svenska och alla andra erkända språk, säger Fredrik Larsson.

Förespråkarna för älvdalskan ser detta projekt som ännu ett steg närmare ett formellt erkännande som språk, även av regeringen, som än så länge motarbetar älvdalskan.


I Älvdalen är många glada över denna nyhet som ökar älvdalskans status ännu mer. Kommundirektör Stefan Linde:  

– Helt fantastiskt att även blinda människor nu kan inkluderas.

Peter Egardt (S) och Kommunalrådet Kjell Tenn (C) är helt överens om att det är ”helt fantastiskt” att älvdalskan nu ska kunna skrivas och läsas även av blinda människor, var de än befinner sig i världen.


Peter Egardt:

– Allt sånt här ger det älvdalska språket en högre status och att ännu en statlig myndighet behandlar Älvdalskan som ett språk gör att vi kommer ännu ett steg närmare ett erkännande.

Synskadades Riksförbund Annicka Östling, ordförande för SRF Dalarna:

– Det är jätteviktigt. Jätteviktigt! Punktskrift är det som en del blinda har som skriftspråk.

Peter Folkesson, ordförande i föreningen Ulum Dalska (betyder ”Vi ska prata älvdalska”) är självklart också mycket glad för detta projekt.

– Ja, det är väldigt roligt. Extra roligt då många älvdalingar lider av den så kallade Älvdalssjukan, som är en ärftlig sjukdom som förstör den Gula fläcken i ögonen och orsakar blindhet i värsta fall, säger Peter Folkesson.


Björn Rehnström


Ytterligare information och ev. intervjuer: Kommundirektör Stefan Linde: Tel 0251- 312 01

Peter Folkesson, ordförande i föreningen Ulum Dalska: Tel 070- 392 07 77

Björn Westling, sekreterare Punktskriftsnämnden: Tel +46 40 653 27 56 / +46 76 540 27 86

Fredrik Larsson projektansvarig för att ta fram älvdalskt punktskrift: Tel 070- 175 04 78


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 november 2021 08:00

06:83 Älvdalskan – ett minoritetsspråk att erkänna [Denna motion är inlämnad från flera partidistrikt.]


De nationella minoritetsspråken är ’officiellt erkända språk som av hävd talats i ett visst land’. Definitionen utgår från kriterier som formulerats i Europarådets konvention om landsdels- och minoritetsspråk, Minoritetsspråkskonventionen. Den ratificerades av fem EU-länder 1998 och av Sverige år 2000. Europarådet skyddar de europeiska minoritetsspråken. Ett språk får officiell ställning som minoritetsspråk i och med att ett land ratificerar Europarådets minoritetsspråkskonvention för språket. Europarådet övervakar sedan att konventionen följs.


Sverige har idag fem nationella minoritetsspråk: finska, samiska, meänkieli (tornedalsfinska), jiddisch och romani. För att kvalificeras som nationellt minoritetsspråk behöver två villkor uppfyllas. För det första ska det vara ett språk och inte en dialekt. För det andra ska språket ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år. I praktiken finns också ett tredje villkor, nämligen att språkets talare själva önskar att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk.


Älvdalska har talats åtminstone sedan 1300-talet som en del av ovansiljansdalska. Redan från 1600-talet finns det texter som kan identifiera som älvdalska – bröllopsdikter och delar av Prytz drama om Gustav Vasa – de första som är skrivna på ett tydligt mål som inte är riksspråksvarianten. I Älvdalen överlevde dessutom runorna långt senare än i övriga landet – in på början av 1900-talet.


Sedan lång tid har det pågått ett arbete för att älvdalskan, vilket talas av ca 2000 personer i och i trakten av Älvdalen i norra Dalarna, ska erkännas som minoritetsspråk. Älvdalskan skiljer sig från svenskan på alla språkliga plan, t ex genom egen grammatik, uttalssystem, egna ord och syntax. Skillnaden mellan svenska och älvdalska är definitivt större än exempelvis skillnaden mellan svenska och norska.


Förutom det språkliga avståndet mellan älvdalska och svenska framhävs även språkets funktionalitet i samhället: Älvdalskan används redan som språk bland både vuxna och barn, språket används på förskolan och i skolan, på skyltar, det ges ut böcker och musik på älvdalska. Modern musik med texter på älvdalska finns på YouTube, bland annat den nyinspelade poplåten ”Jen nest mig”. Älvdalskan är alltså i praktiken redan ett fungerande språk. Som en del i att bevara älvdalskan finns såväl ordböcker och grammatik som barnböcker och annat publicerade på och om språket.


Att lära sig och utveckla sitt språk är en mänsklig rättighet och är bland annat stadgat i FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Organisationen SIL International (vilken driver Etnologue som listar världens alla erkända språk och dialekter) klassificerar sedan 2016 älvdalskan som ett språk.


Även Europarådets Ministerråds språkliga expertkommitté har tagit viktiga steg mot erkännande av älvdalskan, inom ramen för ”Konventionen om landsdels- och minoritetsspråk”. I tidigare rapporter har Expertkommittén uppmanat den svenska regeringen att göra en oberoende undersökning om älvdalskan lever upp till konventionens kriterier som ett eget språk, men regeringen har inte återkommit i detta ärende. Ministerrådets språkliga expertkommitté konstaterar i en rapport den 26 november 2020, efter ett besök med möte i Älvdalen med representanter för älvdalskan och för Älvdalens kommun, att det arbete som gjorts av organisationer som stöder älvdalska, exempelvis Allmänna arvsfonden, och de pengar man fått av olika myndigheter i praktiken har gjort älvdalskan till en del av det svenska kulturarvet och ett erkänt språk. Expertkommittén anför bland annat det faktum att det finns mycket av den språkliga litteratur som behövs för att skilja en dialekt från ett språk.


Språket stöds också formellt och praktiskt av Älvdalens kommun. Mot den bakgrunden drar expertkommittén slutsatsen att älvdalskan uppfyller kriterierna för ett minoritetsspråk och uppmanar Sveriges regering att inkludera rapportering av älvdalska i kommande periodiska rapport om minoritetsspråken till Ministerrådet enligt den europeiska stadgan för regionala språk och minoritetsspråk. Baserat på ovanstående anser vi att älvdalskan uppfyller kriterierna för att erkännas som minoritetsspråk. Eftersom regeringen inte har genomfört ett ratificerande av Ministerrådets konvention för älvdalskan och därmed inte formellt erkänt älvdalskan som minoritetsspråk, behöver vi som parti ta ställning för att driva processen framåt.


Vi föreslår därför rikstinget besluta Attsats 1: att Kristdemokraterna ska agera för att Sverige, i enlighet med Europeiska ministerrådets språkliga expertkommittés slutsatser, ska erkänna älvdalskan som språk.


Mora 2021-02-13 Gudrun Brunegård, Pia Steensland samt Lennart Sacredeus

 

Partidistriktsårsmötet i Dalarnas yttrande: Partidistriktsstämman i Dalarna 2021-04-10 föreslår att motionen bifalls med motivering av Älvdalskans särställning i och med att Älvdalskan är så särpräglad och inte kan jämställas med olika dialekter i vårt land.


Partidistriktsårsmötet i Dalarna beslutade: att anta motionen


Partidistriktsårsmötet i Kalmars yttrande: Motionärerna lyfter upp en intressant fråga och redovisar ett omfattande stöd för att erkänna älvdalskan som minoritetsspråk. I Kristdemokraternas principprogram står: ”Sveriges ursprungsbefolkning och nationella minoriteter är en levande del av det svenska samhället och deras språk är en värdefull del av den svenska kulturen. Genom att tillerkänna samer, sverigefinländare, tornedalingar, romer och judar språkliga och etniska rättigheter stärks deras självtillit och kulturella identitet.” Vi anser att man av samma skäl bör erkänna älvdalskan som minoritetsspråk.


Partidistriktsårsmötet i Kalmar beslutade: att anta motionen


Partidistriktsårsmötet i Sörmlands yttrande:

Partidistriktsårsmötet i Sörmland beslutade: att beslut saknas för motionen


Partistyrelsens yttrande: Partistyrelsen ser bevarandet och utvecklandet av älvdalskan som något viktigt. Institutet för språk och folkminnen bedömde 2017 att många åtgärder för att främja älvdalskan borde vara möjliga inom ramen för den redan existerande lagstiftningen. Även det arbete som pågår i Älvdalens kommun visar på detta. Regeringen har tidigare gjort bedömningen att älvdalskan är ett så kallat folkmål, ett slags dialekt, och det har inte framkommit några nya omständigheter som gett regeringen anledning att ändra den uppfattningen. Den bedömning som Europarådet gjort i och med att man anser att älvdalskan når kraven i den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk, bygger i stort på redan känd information. Inget officiellt arbete pågår heller i Sverige för att ytterligare lägga till landsdels- eller minoritetsspråk. I propositionen med förslag till bl.a lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk anförde regeringen att antalet minoritetsspråk inte bör utökas, men att det finns ett stort värde i att älvdalskan, oavsett om den är att betrakta som ett språk eller dialekt, bevaras 587 587 som en del av det nya svenska kulturarvet och att det är önskvärt att älvdalskan förs vidare till nya generationer samt att det arbete som Institutet för språk och folkminnen redan bedriver för att bevara svenska dialekter och folkmål behöver fortsätta.


Partistyrelsen konstaterar att det erkännande som europeiska ministerrådets språkliga expertkommitté har gjort, och kommissionens uppmaning till Sverige att redovisa på vilket sätt man stöder älvdalskan, stärker älvdalskans ställning som språk och antar därför motionen. Partistyrelsen förslag till beslut för motion 06:83: att anta motionen.


Källa: Rikstingshandlingar från den 15/11 2021


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 november 2021 12:44

I boken “Mellan forskning och politik” skriver professor em Lars Calmfors följande apropå att många kurser på universitet hålls på engelska. Det som han skriver gäller i än högre grad för grundskola och gymnasium. Svengelska är inte så häftigt som många tycks tro och det är rätt bra att kunna säga det man vill på svenska när man talar till svensktalande.De föräldrar som överväger att sätta sina barn i en skola där engelska är undervisningsspråk bör begrunda vad Calmfors skriver.


”Undervisning i nationalekonomi på B-nivån (och högre) sker sedan ett antal år tillbaka på engelska eftersom det internationella studentutbytet, främst inom EU:s Erasmusprogram, innebär att 10-15 % av studenterna är från utlandet. Ett problem med det är att all kurslitteratur måste vara på engelska, annars skulle ju de utländska studenterna missgynnas. Samtidigt förs den ekonomisk-politiska diskussionen i Sverige på svenska. Men sådant material kan då inte användas. Det begränsar kurslitteraturen och därmed kunskapsinhämtningen rörande inhemska ekonomiska problem.


Ett ytterligare problem är att studenterna inte får träning i nationalekonomisk terminologi på svenska. Det är olyckligt, och faktiskt ett demokratiproblem, eftersom många ekonomer därför i sin framtida yrkesutövning kommer att svänga sig med anglicismer som kan skapa ett onödigt avstånd till många åhörare. Ett exempel är en doktorand som vid en föredragning för riksdagspolitiker snabbt tappade deras intresse genom att genomgående kalla dem för ’policymakare’ (policy makers).”


Annika

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vilket är det lämpligaste ersättningsordet för ”hashtag”?
 Fyrkant
 Tagg
 Brädgård
 Fyrkantstagg
 Ämnestagg
 Gärdesgård (järsgård)
 Ämnesknagg
 Staket
 Kodruta
 Ämnesord
 Sågverk
 Flaggtagg
 Medietagg

Fråga mig

136 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
<<< November 2021 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se